Varje sida på NSKG bygger på samma arbetssätt. Vi hämtar grunddata från museet som äger verket, söker i nordiska samlingsdatabaser och skriver ut när källor säger olika. Uppgifter som inte går att belägga står inte som fakta. Här beskriver vi hur vi väljer ämnen, i vilken ordning vi litar på källor, hur vi hanterar bilder och AI och hur vi rättar fel.
5
Nordiska samlingsdatabaser som vi söker i för varje konstnär.
70
År efter konstnärens dödsår som upphovsrätten till ett verk gäller.
4
Skärmbredder som varje sida testas i innan den publiceras.
2026
Året då vi började skriva om alla konstnärs- och verksidor efter den här metoden.
Tre regler vi inte avviker från
Museets egen post går före uppslagsverk, auktionshus och andra webbplatser när det gäller titel, datering, teknik och mått.
Säger två trovärdiga källor olika skriver vi båda uppgifterna och vem som står för vilken.
Det vi inte kan belägga skriver vi inte som fakta, hur ofta uppgiften än upprepas på andra håll.
Innehåll
Hur vi väljer ämnen
Vi skriver om konstnärer och konstverk som svenskar söker efter och om nordisk konst som sällan får utrymme på andra håll. Sökstatistiken visar vad folk vill veta. Museernas samlingar visar vad som går att berätta med säkerhet.
En verksida ska svara på vad bilden visar, när och hur den gjordes, var den finns i dag och vad som brukar bli fel när den beskrivs. En konstnärssida ger liv, teknik och de viktigaste verken med museum och nummer.
Källorna i tur och ordning
Vi väger källor efter hur nära verket de står. Tabellen visar ordningen, från den som väger tyngst.
| Källa | Exempel | Vad vi använder den till |
|---|---|---|
| Museets egen objektpost | National Gallery, Louvren, Nationalmuseum | Titel, datering, teknik, mått, nummer och proveniens |
| Museernas sökindex och öppna gränssnitt | Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, SMK, Finna | Vilka verk som finns i nordiska samlingar och om de visas |
| Arkiv, lagtext och primärtexter | Riksdagen, arkiv, vetenskapliga utgåvor av äldre texter | Citat, datum och regler |
| Forskning och uppslagsverk | Konstnärslexikon, biografiska uppslagsverk, vetenskapliga artiklar | Sammanhang och tolkningar, alltid med namn |
| Press och auktionshus | Dagspress, fackpress, auktionskataloger | Försäljningar, stölder och utställningar |
Wikipedia och liknande sidor använder vi för att hitta primärkällor. Står en uppgift bara där säger vi det i texten.
När källorna säger olika
Museer säger ibland emot sig själva. Museo Thyssen-Bornemiszas engelska och spanska texter om Holbeins porträtt av Henrik VIII ger olika besked om var en kopia finns. Galleria Borghese har två officiella webbplatser med olika datering av Tizians Helig och profan kärlek.
I sådana fall skriver vi ut båda uppgifterna och vem som står för vilken. Vi slår inte ihop dem till ett medelvärde och väljer inte den siffra som syns oftast på nätet. Ett exempel finns i artikeln om porträttet av Henrik VIII.
Mått, datering och tillskrivning
Mått anger vi i centimeter med höjden först, även när museet skriver bredden först eller använder tum. Ramens mått skriver vi bara när museet anger dem separat.
Dateringar följer museet. Står det omkring eller ett spann skriver vi det. Ett årtal utan belägg skriver vi inte ut.
Tillskrivningar återger vi med museets egna ord. Tillskriven, verkstad, efter och kopia efter betyder olika saker. När en databas bara listar ett verk under en konstnärs namn skriver vi just det, utan att påstå något om äktheten.
Sökningen i nordiska samlingar
För varje konstnär söker vi i Nationalmuseums och Göteborgs konstmuseums sökindex, i SMK:s öppna gränssnitt, i Finna för finländska museer och i Nasjonalmuseets samling. Vi anger nummer, teknik, mått och om verket var utställt när vi kontrollerade.
Tomma träffar kräver försiktighet. Flera databaser visar bara en del av samlingen och en del filter ger noll även för kända konstnärer. I DigitaltMuseum står till exempel koden S-NM för Nordiska museet och inte för Nationalmuseum. Därför skriver vi vilken databas vi har sökt i och när.
Uppgiften som ofta blir fel
Många sidor har en ruta med uppgifter som ofta upprepas utan belägg. Där står påståendet, vad källan säger och vem som säger det.
Ett exempel är orden abashed, annihilated om Holbeins Henrik VIII. De tillskrivs ofta Karel van Mander men är en senare engelsk tolkning av hans nederländska text från 1604.
Bilder och upphovsrätt
Upphovsrätten till ett konstverk gäller till utgången av det sjuttionde året efter konstnärens dödsår enligt 43 § upphovsrättslagen. Ett fotografi av ett verk vars upphovsrätt har gått ut har enligt 49 a § inget eget skydd som fotografisk bild.
Undantaget för konstverk i kritiska framställningar i 23 § gäller enligt lagtexten inte i digital form. En webbplats kan därför inte stödja sig på det för att visa verk som fortfarande är skyddade.
Bilderna högst upp på nya sidor är AI-genererade miljöbilder med besökare, forskare eller konstnärer i arbete. De föreställer inga verkliga personer och inga verkliga konstverk. Är du rättighetshavare och anser att en bild på sajten inte borde finnas här tar vi bort den medan vi utreder saken.
AI i arbetet
Vi använder AI-verktyg för att söka, sammanställa och skriva utkast. Varje uppgift i en publicerad text är kontrollerad mot källan. Källorna listas med namn och läsdatum längst ned på sidan.
AI får aldrig ersätta en källa. Uppgifter som ett verktyg föreslår men som vi inte hittar hos museet eller i en annan trovärdig källa stryks.
Uppdateringar och rättelser
Hittar vi eller någon annan ett fel rättar vi texten och sidans uppdateringsdatum ändras. Museer ändrar också sina poster, till exempel mått, inventarienummer och salar, så vi kontrollerar uppgifterna igen när en sida skrivs om.
Utställningsuppgifter och salnummer gäller det datum som står i källistan. Rättelser skickar du till [email protected].
Oberoende
Redaktionella bedömningar och faktauppgifter går inte att köpa. Annonser och betalda samarbeten märks. Hur det går till står på sidan om annonser och samarbeten.
Vanliga frågor om hur NSKG arbetar
Vilka källor använder NSKG?
I första hand museernas egna objektposter och samlingsdatabaser. Därefter arkiv, lagtext, forskning, uppslagsverk och press.
Vad gör ni när källor säger olika?
Vi skriver ut båda uppgifterna och vem som står för vilken. Vi väljer inte den siffra som syns oftast.
Använder NSKG AI?
Ja, för sökning, sammanställning och utkast. Varje uppgift kontrolleras mot en källa innan publicering.
Är bilderna högst upp på sidorna riktiga konstverk?
Nej. Bilderna högst upp på nya sidor är AI-genererade miljöbilder och föreställer inga verkliga konstverk eller personer.
Hur länge gäller upphovsrätten till en målning?
Till utgången av det sjuttionde året efter konstnärens dödsår enligt 43 § upphovsrättslagen.
Hur anger NSKG mått på konstverk?
I centimeter med höjden först, även när museet skriver bredden först eller använder tum.
Varför står det att ett verk inte finns i nordiska samlingar?
Vi har sökt i de nordiska museernas databaser utan att hitta verket. Vi skriver vilken databas vi har sökt i och när, eftersom databaserna ibland bara visar en del av samlingen.
Hur rapporterar jag ett fel?
Skriv till [email protected] med sidans adress, vad som är fel och gärna en källa.
Källor
Lagtexten är läst den 20 september 2026 på riksdagen.se och i Regeringskansliets rättsdatabaser.
- Sveriges riksdag: upphovsrättslagen, 23, 43 och 49 a §§
- Regeringskansliets rättsdatabaser: upphovsrättslagen i gällande lydelse
- Nationalmuseum: samlingsdatabasen
- Göteborgs konstmuseum: samlingsdatabasen
- Statens Museum for Kunst: samlingsdatabasen och det öppna gränssnittet
- Finna: finländska museers samlingar
- Nasjonalmuseet: samlingsdatabasen
- Museo Nacional Thyssen-Bornemisza: exemplet med olika uppgifter i museets språkversioner