Det blå rummet

Det blå rummet är Pablo Picassos målning av en naken kvinna som böjer sig över en badbalja i konstnärens egen ateljé, målad 1901 och i dag på Phillips Collection i Washington. Tekniken är olja på duk, måtten 50,5 × 61,6 centimeter och inventarienumret 1554. Under det blå ligger ett annat verk, ett porträtt av en skäggig man i aftondräkt, målat på samma duk innan den vändes ett kvarts varv. Museet har aldrig namngett mannen. Här får du veta hur fyndet gjordes, varför det inte var röntgen som avslöjade det och var i Norden du kan se en målning från blå perioden.

Vad föreställer Det blå rummet?

Phillips Collection beskriver motivet som en naken kvinna böjd över baljan. Hon badar inte. Hon lutar sig fram. Scenen utspelar sig i Picassos egen ateljé på 130ter boulevard de Clichy i Montmartre.

Rummet är långt ifrån kalt. Där står en säng med ljusblått överkast, en soffa i gult och grönt och ett bord med en bukett. På golvet ligger en röd matta. Fönsterkarmen är blå. På väggen hänger två bilder, en affisch och en inramad marin.

Den franska alternativtiteln pekar ut föremålet. Le Tub betyder badbaljan. Det är den titel museets egen konservator använder i tryck. Phillips publika katalogpost har bara den engelska titeln.

Museet namnger två förebilder för just den här bilden. Edgar Degas och Henri de Toulouse-Lautrec sägs ha haft starkt inflytande. Badmotivet med kvinnan i baljan är Degas territorium. Färgskalan tillhör Picasso ensam.

Var finns Det blå rummet?

Målningen tillhör Phillips Collection i Washington och visas i Gallery 203 i Goh Annex. Museets kreditrad lyder kort och gott Acquired 1927. Något mer publicerar museet inte, varken proveniens, utställningshistorik eller bibliografi.

Vägen dit är ändå känd genom ett annat museum. Metropolitan Museums forskningsresurs Modern Art Index anger att verket kom till Phillips 1927 genom Wildenstein Gallery. Det var Duncan Phillips första Picassoförvärv, gjort sex år efter att museet öppnade för publik. Museets egen text förklarar smaken med att Phillips föredrog Picassos tidiga verk för deras färg och känslomässiga anslag.

Vilken affisch hänger på väggen?

Affischen över sängen är Toulouse-Lautrecs May Milton från 1895. Phillips skriver att den hänger där som en hyllning. Victoria and Albert Museum i London äger ett exemplar av samma affisch med numret CIRC.273-1964, en färglitografi i fem färger som mäter 795 × 610 millimeter. Museet nämner i sin egen katalogpost att affischen syns i Picassos målning.

May Milton var en engelsk dansös i Paris nöjesliv på 1890-talet. Affischen beställdes för att marknadsföra hennes amerikanska turné. Att Picasso hängde just den på väggen i sin ateljé säger något om vem han såg som sin förebild.

Museets egen förklaring går dock inte ihop. Phillips skriver att affischen är en hyllning till den nyss avlidne Toulouse-Lautrec, som dog den 9 september 1901. Samma katalogtext säger att målningen tillkom strax efter Picassos första Parisutställning hos Ambroise Vollard. Den utställningen stängde den 14 juli 1901. Hyllningen till den döde går bara ihop om duken målades långt in på hösten.

Vad döljer sig under målningen?

Under badscenen ligger ett porträtt av en man. Den referentgranskade forskningsrapporten beskriver honom som klädd i parisisk aftondräkt från sekelskiftet, hopsjunken mot en kudde eller bänk, med huvudet vilande i höger hand och ringar på fingrarna.

Detaljerna är ovanligt konkreta. Mannen bär tre ringar och har en röd blomma mitt på den vita skjortan. Cinnober ligger som accenter vid läppar och fingertoppar. Forskarna pekar ut just blomman och klädseln som möjliga nycklar till identifieringen.

Den viktigaste upplysningen gäller formatet. Porträttet är stående där badscenen är liggande. Duken vändes därmed ett kvarts varv innan Picasso målade över den.

Skiktanalysen säger något om hur snabbt det gick. Mellan de två kompositionerna finns varken ett nytt grunderingsskikt eller fernissa och smuts, vilket forskarna tolkar som att den blå bilden målades kort efter porträttet. Museets pressmeddelande uppskattar tiden emellan till tre eller fyra månader. Porträttet var färdigt och torrt när det målades över.

Pigmenten är desamma i båda bilderna. Preussiskt blått dominerar, tillsammans med zinkvitt, blyvitt, kadmiumgult, kromgult, cinnober, syntetisk ultramarin, viridian, smaragdgrönt och bensvart. Den överensstämmelsen är skälet till forskarnas hypotes att även det dolda porträttet är målat av Picasso och att det också är från 1901.

När upptäcktes den dolda målningen?

Svaret är inte ett årtal utan en kedja över sextio år. Konservatorn Russell Quandt skrev redan 1954 i ett brev till Duncan Phillips att duken bär två kompositioner och att konturerna av den första syns genom färgen. Brevet ligger i museets egen objektsakt och citeras i forskningsrapporten.

Sedan kom tekniken i etapper. Röntgen på 1990-talet gav bara en skugga. Infraröd reflektografi 2008 gjorde ansiktet läsbart. I oktober 2012 skannades duken med synkrotronbaserad röntgenfluorescens vid Cornell University.

Sammanställt ur museets pressmeddelande och forskningsrapporten i Heritage Science.

Offentliggörandet skedde den 17 juni 2014, när nyhetsbyrån AP publicerade en exklusiv artikel som spreds över hela världen samma dag. Phillips eget pressmeddelande kom den 2 september samma år. Den referentgranskade artikeln publicerades först 2017 i tidskriften Heritage Science, med museets egen konservator Patricia Favero som förstaförfattare.

Arbetet gjordes av fyra institutioner. Phillips Collection, National Gallery of Art i Washington, Cornell University och Winterthur Museum delade på undersökningen, med Jennifer Mass, John Delaney, Arthur Woll och Susan Behrends Frank bland de medverkande.

Vem är mannen under ytan?

Ingen vet. Museet har aldrig påstått något annat. Phillips katalogpost säger bara att det rör sig om ett tidigare porträtt av en man. Den referentgranskade rapporten från 2017 innehåller ingen identifiering.

När fyndet presenterades 2014 nämndes ett namn. Konsthandlaren Ambroise Vollard, som arrangerade Picassos första Parisutställning 1901, fördes fram som en möjlighet. I samma andetag sade forskarna att inget dokument stöder identifieringen och att ett självporträtt kan uteslutas.

Vollardspåret är en förkastad hypotes, inte ett fynd. Att många sidor i dag skriver att mannen tros vara Vollard är en förvrängning av vad som sades. Patricia Favero svarade att arbetet med att fastställa identiteten pågick. Sedan dess har ingen museikälla lagt fram ett namn.

Varför målade Picasso över sina egna dukar?

Här går två museer isär. Phillips skriver rakt ut att återanvändningen av dukar var ett vanligt förfarande för Picasso vid den här tiden, eftersom han var ganska fattig. Det är den förklaring som står i nästan varje text om verket.

Museu Picasso i Barcelona avvisar den läsningen. Museet skriver att återbruket traditionellt har tolkats som ett romantiskt tecken på ekonomiska svårigheter. I stället följer det samma skapande logik som ett funnet föremål, en metod Picasso använde genom hela sin bana. Samma vana, två museer, motsatta förklaringar.

Något är i alla fall säkert om omfattningen. John Delaney vid National Gallery of Art formulerar det som att dolda kompositioner ofta förekommer under Picassos målningar från blå perioden. Fenomenet är regel snarare än undantag under just de åren.

När började Picassos blå period?

Carles Casagemas var Picassos nära vän och delade ateljé med honom. Den 17 februari 1901 gick han till Café de l’Hippodrome vid boulevard de Clichy i Paris, sköt ett skott mot modellen Germaine Gargallo när hon försökte lämna lokalen och vände sedan vapnet mot sig själv. Hon överlevde. Han dog natten därpå på Hôpital Bichat, drygt tjugo år gammal.

Kaféet låg på samma gata som ateljén där Det blå rummet målades. Museu Picasso i Barcelona skriver att vännens död djupt påverkade Picasso, men formulerar orsakssambandet försiktigt med ett det sägs. Nasjonalmuseet i Oslo går längre och noterar att forskare menar att förändringen kan ha varit på väg redan innan.

Tidslinjen talar för försiktigheten. Picasso målade Montmartres nöjesliv i starka färger ända fram till Vollardutställningen den 24 juni till 14 juli 1901. Courtauld Gallery daterar skiftet till andra halvåret 1901, ett halvår efter dödsfallet. Det blå rummet ligger i den skarven, vilket är exakt därför Phillips kallar den ett av de tidigaste exemplen.

Periodens gränser skiljer sig också mellan källorna. Phillips katalogpost anger 1901 till 1904, medan museets egen utställningssida skriver mellan 1900 och 1904. Marilyn McCully lägger i Britannica slutpunkten vid mitten av 1904. Där tar rosa perioden vid, med Skådespelaren på Metropolitan Museum of Art som övergångsverk. Museets egen titel är The Actor.

1. 17 februari 1901

   Carles Casagemas skjuter sig på ett kafé vid boulevard de Clichy.

2. 24 juni 1901

   Picassos första Parisutställning öppnar hos Ambroise Vollard.

3. 14 juli 1901

   Vollardutställningen stänger efter att omkring 64 verk visats.

4. 9 september 1901

   Henri de Toulouse-Lautrec dör.

5. Hösten 1901

   Färgskiftet mot blått sker, ett halvår efter dödsfallet.

6. 1927

   Duncan Phillips köper målningen genom Wildenstein Gallery.

7. 1954

   Russell Quandt skriver att duken bär två kompositioner.

8. 1990-talet

   Röntgen visar en suddig form under ytan.

9. 2008

   Infraröd reflektografi gör mannens ansikte läsbart.

10. Oktober 2012

    Duken skannas med röntgenfluorescens vid Cornell University.

11. 17 juni 2014

    Fyndet offentliggörs och blir världsnyhet.

12. 2017

    Den referentgranskade rapporten publiceras i Heritage Science.

13. 2022

    Verket visas i utställningen Picasso: Painting the Blue Period.

Vilka andra Picassoverk döljer målningar?

Det blå rummet är inget undantag. Flera museer har hittat äldre kompositioner under Picassos dukar från samma år. I ett fall är det inte ens hans egen målning som ligger under.

Uppgifterna kommer från museernas egna katalogposter och pressmeddelanden. Fyndet under Woman Ironing bygger på andrahandskällor. Guggenheim publicerar en egen konserveringssida om verket.

Två av fallen är särskilt talande. Under La Vie i Cleveland ligger Last Moments, en stor tidig komposition som länge ansågs förlorad och som visades på världsutställningen i Paris 1900. Röntgen 1978 avslöjade den. Marilyn McCully identifierade motivet.

Under La Miséreuse accroupie i Toronto ligger ett landskap av en annan konstnär, sannolikt en målare från Barcelona. Picasso byggde in det främmande landskapet i sin egen bild, så att kvinnans rygg följer kullarnas linje. Det är det enda kända fallet där han lät någon annans komposition styra hans egen.

Vanan följde honom vidare. National Gallery of Art skriver i sin katalog från 1980 att det under ytan på Gycklarfamiljen från 1905 inte bara ligger tidigare tillstånd av den nuvarande kompositionen utan också två helt andra bilder. Museets titel är Family of Saltimbanques. Tate har funnit tre målningar lagda på varandra på duken till De tre dansöserna från 1925, där den understa påbörjades hösten 1923. Där lyder museets titel The Three Dancers och den franska Les Trois Danseuses.

Finns blå perioden i Norden?

Ja, men bara på en adress. Nasjonalmuseet i Oslo äger Ménage de pauvres, på norska De fattiges måltid, målad 1903 i olja på duk och 81,8 × 65,6 centimeter stor. Inventarienumret är NG.M.01183. Verket kom som gåva från Nasjonalgalleriets venner 1917 och hänger i sal 067.

Den duken bär samma hemlighet som den i Washington. I maj 2016 skannades den med makro-röntgenfluorescens av forskargruppen AXES vid universitetet i Antwerpen, ledd på museets sida av konservatorn Thierry Ford. Kvicksilverkartan visade konturerna av ett centralt placerat mansporträtt under kvinnans ansikte, målat i rött. Forskarna skriver att duken kanske vreds 90 grader åt höger före återanvändningen.

Övriga nordiska museer har blå perioden bara på papper eller inte alls. Statens Museum for Kunst i Köpenhamn äger etsningen Le Repas frugal från 1904, förvärvad 1939 med numret KKS14251. Motivmässigt är den en direkt släkting till Oslomålningen. Moderna Museet redovisar 102 verk av Picasso, elva av dem målningar, men den tidigaste är Buste de femme från 1907.

Göteborgs konstmuseum har ett verk från det följande skedet. Museet äger Akrobatfamilj från 1905, köpt av Leo och Gertrude Stein hos konsthandlaren Clovis Sagot samma höst, därefter i norrmannen Walther Halvorsens ägo och till sist hos samlaren Conrad Pineus, som förde den till Göteborg. Museet förvärvade verket 1922. Vid en konserveringsundersökning inför lån till Musée d’Orsay och Fondation Beyeler hittades en tidigare okänd skiss på verkets baksida. Undersökningen gjordes med utrustning från de europeiska forskningsinfrastrukturerna CATS och MOLAB.

Varför visar vi ingen bild av målningen?

Pablo Picasso dog den 8 april 1973. Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter dödsåret, vilket betyder till och med den 31 december 2043. Hans verk blir fria att återge i Sverige den 1 januari 2044.

Phillips egen rättighetsrad bekräftar läget. Där står Estate of Pablo Picasso och Artists Rights Society, New York. Därför visar den här sidan ingen bild av målningen utan en schematisk skiss över dukens två lägen. Verket i färg finns på museets egen webbplats.

Var kan du se Det blå rummet?

Målningen hänger på Phillips Collection i Washington, i Gallery 203. Under hösten 2021 och våren 2022 visades den i utställningen Picasso: Painting the Blue Period, samarrangerad med Art Gallery of Ontario i Toronto, där publiken också fick se laboratoriemontrar med de dolda skikten. Vill du se en målning från blå perioden utan att lämna Norden är Nasjonalmuseet i Oslo det enda alternativet.

• Infrarött, inte röntgenDet var infraröd reflektografi som gjorde det dolda ansiktet läsbart 2008.
• Ett kvarts varvPorträttet är stående där badscenen är liggande. Duken vändes före ommålningen.
• Mannen är okändMuseet har aldrig namngett honom. Vollardspåret förkastades redan 2014.
• Norden har en blå PicassoOslos Ménage de pauvres från 1903 bär också ett dolt mansporträtt.

Vanliga frågor om Det blå rummet

Vem målade Det blå rummet?

Pablo Picasso, 1901, i sin ateljé på boulevard de Clichy i Montmartre.

Var finns Det blå rummet?

På Phillips Collection i Washington, med inventarienumret 1554. Verket förvärvades 1927.

Hur stor är målningen?

50,5 × 61,6 centimeter. Tekniken är olja på duk och formatet är liggande.

Vad döljer sig under målningen?

Ett porträtt av en skäggig man i aftondräkt, med huvudet i höger hand, tre ringar och en röd blomma på skjortan.

Vem är mannen på det dolda porträttet?

Okänd. Ambroise Vollard nämndes 2014 som en möjlighet men förkastades samtidigt. Museet har aldrig namngett någon.

Hur upptäcktes den dolda målningen?

I etapper. Konservatorn Russell Quandt skrev om två kompositioner 1954, röntgen gav en skugga på 1990-talet och infrarött gjorde ansiktet läsbart 2008.

Vad är Le Tub?

Den franska alternativtiteln på samma verk. Le Tub betyder badbaljan som kvinnan böjer sig över.

Får man publicera en bild av målningen?

Inte utan licens. Picassos verk är skyddade i Sverige till och med den 31 december 2043.

Källor

Samtliga källor är lästa den 21 september 2026. Mått, nummer och kreditrader kommer från museernas egna katalogposter.

• The Phillips Collection: katalogpost för The Blue Room
• The Phillips Collection: pressmeddelandet om undersökningen 2014
• The Phillips Collection: utställningen Picasso: Painting the Blue Period
• Heritage Science: Favero m.fl. om skikten, pigmenten och det dolda porträttet
• Cornell University: synkrotronskanningen i oktober 2012
• Nasjonalmuseet: Ménage de pauvres, NG.M.01183
• Art Gallery of Ontario: La Miséreuse accroupie, 63/1
• Cleveland Museum of Art: La Vie och Last Moments under ytan
• Museu Picasso: Casagemas och museets syn på återbruket
• Victoria and Albert Museum: May Milton, CIRC.273-1964
• Guggenheim: Woman Ironing, 78.2514.41
• Metropolitan Museum: Modern Art Index om förvärvet 1927
• Statens Museum for Kunst: Le Repas frugal, KKS14251
• Moderna Museet: Picasso i den svenska samlingen
• Göteborgs konstmuseum: Akrobatfamilj och dess proveniens
• Britannica: Marilyn McCully om blå periodens gränser
• Riksdagen: upphovsrättslagen 43 §
• Bildupphovsrätt: när verk får användas fritt