Nighthawks målades av Edward Hopper 1942 och köptes av Art Institute of Chicago samma år. Duken är 84,1 centimeter hög och 152,4 bred, nästan dubbelt så bred som hög. Den hänger i Gallery 262 under numret 1942.51. Fyra människor syns: tre gäster och en i serveringen. Här får du museets egna uppgifter om verket, historien om de nitton förstudierna och de tre påståenden om målningen som sprids utan belägg.
1942
Målad och köpt av museet samma år.
84,1
Höjden i centimeter. Bredden är 152,4.
19
Så många förstudier finns till målningen.
4
Så många personer syns i bilden: tre gäster och en i serveringen.
Tre påståenden som sprids utan belägg
Att serveringen hette Phillies. Skylten i bilden är en cigarrannons av den typ som satt på matserveringar. Art Institute namnger aldrig rörelsen och säger bara att inspirationen kom från en restaurang på Greenwich Avenue.
Att det finns en exakt adress. Whitneykuratorn Carter E. Foster beskriver miljön som en sammansättning av flera kilformade gathörn kring Greenwich Avenue. Museet anger område, inte adress.
Att museet betalade 3 000 dollar. Summan cirkulerar överallt. Art Institute har skrivit en egen artikel om förvärvet utan att prissätta det. Ingen namngiven nyhetskälla anger heller beloppet.
Innehåll
Vad målningen visar
En nattöppen matservering sedd genom ett svängt fönsterglas, på en tom gata. Museets egen bildbeskrivning lyder att det är en scen i en servering, sedd genom omslutande glasfönster, på natten på en tom stadsgata.
Fyra människor syns. Art Institute räknar tre gäster och en person i serveringen. Populärtexter skriver ibland fyra gäster, vilket är en person för mycket.
Detaljerna är få och noga valda. Museets äldre presentationssida räknar upp runda barstolar med jämna mellanrum, sparsamt möblerade diskar med kaffemuggar, sockerburkar, servetthållare och ett övergivet vattenglas.
Ljuset kommer inifrån. Museet lyfter fram de harmoniska geometriska formerna och skenet från serveringens elektriska belysning, som är bildens enda ljuskälla. Utanför glaset finns ingen gatlykta och ingen annan människa.
Verket i museets egen post
Tio uppgifter direkt ur Art Institutes katalogpost. Måtten anges i höjd gånger bredd, vilket museet självt skriver ut i sitt uppdelade måttfält.
Signaturen är ovanlig. Hopper skrev sitt namn på den målade väggen inne i motivet, i grön färg, inte i dukens kant.
| Uppgift | Vad museet anger |
|---|---|
| Titel | Nighthawks. Ingen etablerad svensk titel finns belagd |
| År | 1942 |
| Teknik | Olja på duk |
| Mått | Höjd 84,1 cm, bredd 152,4 cm. I tum 33 1/8 gånger 60 |
| Museum | Art Institute of Chicago |
| Inventarienummer | 1942.51 |
| Sal | Gallery 262 |
| Signatur | EDWARD HOPPER, nere till höger i grön färg, målad på väggen inne i motivet |
| Förvärv | Köpt av museet 1942, samma år verket målades. Krediteras Friends of American Art Collection |
| Proveniens | Konstnären, New York. I kommission hos Frank Rehn Galleries 1942. Sålt till Art Institute of Chicago 1942 |
Museets sammanslagna måttfält avrundar till 84 gånger 152 centimeter. Det uppdelade fältet namnger leden Height och Width och ger 84,1 och 152,4. Använd de exakta siffrorna.
- Edward Hopper föds, 1882
- Nitton förstudier utförs, 1941
- Nighthawks målas och säljs till museet, 1942
- Whitneys retrospektiv, 1950
- Biennalen i Venedig, 1952
- Hopper visas i Göteborg, 1960
- Hopper dör, 1967
- Dick Bengtsson målar sin version, 1970
- Turné till London och Amsterdam, 1980
- Tate Modern, 2004
- Madrid och Paris, 2012
- De nitton studierna samlas, 2013
- Shanghai Museum, 2018
- Omhängning i Gallery 262, 2022
Fjorton hållpunkter mellan 1882 och 2022. De nio sista ligger efter att verket kom till museet och följer dess väg ut i världen.
De nitton förstudierna
Nitton studier finns till Nighthawks. De fördes samman för första gången i Whitneys utställning Hopper Drawing 2013, mer än sjuttio år efter att målningen blev klar.
Teckningarna kom aldrig ut på marknaden. De ingår i den samling om omkring 2 500 teckningar som Josephine Hopper testamenterade efter makens död.
Den sista studien går att se. Whitney Museum har den under numret 2011.65, utförd 1941 eller 1942 i fabricerad krita och kol på papper, med arket 28,3 centimeter högt och 38,1 brett. Kuratorn Carter E. Foster kallar den den sista teckning Hopper gjorde till verket och beskriver hur han arbetade med vit krita mot mörkare kol för att få fram det hårda lysrörsljuset.
Vad Hopper själv sa
Två citat är belagda hos museet. De säger olika saker.
Ett av dem gäller hans egen värdering. I brev till museidirektören Daniel Catton Rich i maj 1942 skrev Hopper att verket är, som han uttryckte det, en av de allra bästa saker han målat. Samma brev säger att han den vintern kommit närmare att säga det han ville säga än han någonsin gjort tidigare.
Det andra gäller motivet. Museet citerar honom: omedvetet, troligen, målade han storstadens ensamhet. Ordet omedvetet är hans eget och värt att behålla, eftersom det gör citatet till något annat än en programförklaring.
Kriget nämner han inte. Kopplingen till överfallet mot Pearl Harbor i december 1941 påstås ofta men görs inte av museet och finns inte i något belagt Hoppercitat.
Från ateljé till Gallery 262
-
1941-1942
Nitton förstudier utförs. Den sista finns i dag på Whitney som 2011.65.
-
1942
Målningen utförs i New York, olja på duk.
-
1942
Lämnas i kommission till Frank Rehn Galleries i New York.
-
maj 1942
Hopper brevväxlar med museidirektören Daniel Catton Rich om förvärvet.
-
1942
Art Institute of Chicago köper verket. Inventarienummer 1942.51.
-
29 oktober 1942
Första visningen, den 53:e årsutställningen, katalognummer 132.
-
1950
Whitneys retrospektiv, vidare till Boston och Detroit.
-
1952
Biennalen i Venedig, katalognummer 26.
-
1980-1982
Turnén The Art and the Artist: New York, London, Amsterdam, Düsseldorf, Chicago, San Francisco.
-
2004
Tate Modern i London, därefter Museum Ludwig i Köln.
-
2012-2013
Museo Thyssen-Bornemisza i Madrid och Grand Palais i Paris.
-
2013
De nitton studierna visas samlade för första gången på Whitney.
-
2018-2019
Shanghai Museum, senast belagda utlån.
-
4 mars 2022
Hängs om i Gallery 262 och flyttas från en fristående vägg till en vägg mellan verk av Gertrude Abercrombie och Hughie Lee-Smith.
Det som är omtvistat
Proveniensen är ovanligt ren. Målningen har haft två ägare: konstnären och museet, med ett galleri som mellanhand i kommission. Inga stölder, inga tvistiga ägarbyten, inga luckor.
Det som strider gäller i stället tolkningen. Namnet på serveringen, adressen och kopplingen till kriget är alla tre obelagda utan att museet uttalar sig om någon av dem.
Omhängningen 2022 lästes som ett ställningstagande. Hyperallergic beskrev flytten som en form av kuratoriell aktivism, som placerar Hopper i ett bredare figurativt sammanhang vid sidan av tidigare underrepresenterade konstnärer. Museet gjorde ingen sak av det och noterade flytten bara på salskartan.
Marknadsvärdet finns inte. Siffror mellan 250 och 350 miljoner dollar cirkulerar på kommersiella sajter, men verket har aldrig sålts på auktion och museet publicerar ingen värdering.
Nighthawks och Norden
Målningen har aldrig visats i Norden. Det är kontrollerat rad för rad i Art Institutes fullständiga utställningshistorik för 1942.51, som går från debuten 1942 till Shanghai 2019. Närmaste europeiska visningar är London, Amsterdam, Düsseldorf, Köln, Madrid, Paris och Venedig.
Hopper har själv visats i Sverige redan 1960. Göteborgs Konsthall visade utställningen Modernt amerikanskt måleri mellan den 14 juli och den 7 augusti 1960. Enligt konsthallens egen förteckning ingick Hoppers Rum i New York från 1932 och Hotellfönster från 1956, båda med svenska titlar.
Ett svenskt verk svarar direkt på honom. Dick Bengtssons Edward Hopper: Early Sunday Morning från 1970 finns i Moderna Museet under MOM/2005/156.
Något verk av Hopper själv finns inte i Moderna Museet. Sökningen på hans namn ger tre träffar och ingen av dem är av hans hand.
Art Institute of Chicago
Gallery 262, inventarienummer 1942.51.
Köpt 1942, samma år verket målades.
Whitney Museum
Den sista förstudien, 2011.65.
Krita och kol, arket 28,3 gånger 38,1 centimeter.
Göteborgs Konsthall
Visade Hopper redan sommaren 1960.
Rum i New York och Hotellfönster.
Moderna Museet
Dick Bengtssons version från 1970.
MOM/2005/156. Inget verk av Hopper själv.
Så ser du målningen
Verket hänger permanent i Gallery 262 på Art Institute of Chicago. Museet publicerar salsnumret i sin katalogpost, så det går att kontrollera före ett besök.
Sedan mars 2022 hänger den på en vägg tillsammans med annat figurativt måleri från samma århundrade, i stället för fristående mitt i salen. Sällskapet är Gertrude Abercrombie och Hughie Lee-Smith.
Utlån är sällsynta. Efter Shanghai 2018 till 2019 finns inget nytt utlån belagt i museets utställningshistorik.
- Signaturen sitter inne i bildenHopper målade sitt namn i grön färg på den avbildade väggen, inte i dukens kant.
- Museet köpte den direktFörvärvet skedde 1942, samma år verket målades, via galleriet som hade det i kommission.
- Skylten är en cigarrannonsPHILLIES 5 cent cigar var en annons, inte serveringens namn.
- Studierna kom från änkanDe nitton förstudierna ingår i de omkring 2 500 teckningar Josephine Hopper testamenterade.
Vanliga frågor om Nighthawks
Var hänger Nighthawks?
Art Institute of Chicago, Gallery 262, under inventarienummer 1942.51.
Hur stor är Nighthawks?
84,1 centimeter hög och 152,4 bred, olja på duk. Den är nästan dubbelt så bred som hög.
Är målningen signerad?
Ja. Nere till höger på framsidan, målad i grön färg på väggen inne i motivet: EDWARD HOPPER.
Fanns matserveringen på riktigt?
Museet anger en restaurang på Greenwich Avenue i New York som inspiration men säger att målningen inte är en realistisk avbildning. Whitneykuratorn Carter E. Foster beskriver miljön som en sammansättning av flera gathörn i området.
Hette serveringen Phillies?
Det går inte att belägga. Skylten i bilden är en cigarrannons av den typ som satt på matserveringar. Art Institute namnger aldrig rörelsen.
Hur många personer syns i bilden?
Fyra. Museet räknar tre gäster och en person i serveringen.
Vad sa Hopper själv om målningen?
Till museidirektören skrev han att det är en av de allra bästa saker han målat. Om motivet sa han att han omedvetet, troligen, målade storstadens ensamhet.
Vad betalade museet?
Det är inte belagt. Summan 3 000 dollar cirkulerar men finns varken hos Art Institute eller i någon namngiven nyhetskälla.
Källor
Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått, signatur, proveniens och utställningshistorik kommer från museets egen katalogpost.
- Art Institute of Chicago: mått med namngivna led, signatur, proveniens och hela utställningshistoriken
- Art Institute of Chicago: museets kuratoriella text, antalet personer och Hoppercitatet om ensamheten
- Art Institute of Chicago: museets egen artikel om förvärvet, med Hoppers brev i maj 1942
- ARTnews: de nitton förstudierna och platsens sammansatta karaktär, med Carter E. Foster
- Whitney Museum: den sista förstudien 2011.65 med mått och teknik
- Göteborgs Konsthall: Hopper på Modernt amerikanskt måleri sommaren 1960
- Moderna Museet: Dick Bengtssons verk MOM/2005/156 och avsaknaden av Hopper i samlingen
- Hyperallergic: omhängningen i Gallery 262 den 4 mars 2022