Caspar David Friedrich föddes den 5 september 1774 i Greifswald. Staden låg då i Svenska Pommern. Han utbildade sig vid Konstakademien i Köpenhamn mellan 1794 och 1798, flyttade till Dresden och stannade där livet ut. Två slaganfall 1835 och 1837 tog ifrån honom rörligheten och han dog den 7 maj 1840. Här får du de verk som går att belägga med museernas egna uppgifter, hela bilden av vad Norden äger och historien om norrmannen som räddade hans eftermäle.
1774
Född 5 september i Greifswald, då en del av Svenska Pommern.
0
Så många verk av honom finns i Nationalmuseums publicerade samling.
233
Så många poster har Nasjonalmuseet i Oslo. Två av dem är oljemålningar.
2016
Året SMK i Köpenhamn fick sin enda oljemålning av Friedrich.
Tre uppgifter du bör vara försiktig med
Lärarnamnen från Köpenhamnsåren sprids överallt. Jens Juel, Nicolai Abildgaard och C.A. Lorentzen förekommer i uppslagsverk men bekräftas inte av någon museikälla vi har kunnat läsa. Det säkra är att han gick vid Kungliga Konstakademien i Köpenhamn mellan 1794 och 1798.
Dödsorsaken och begravningsplatsen är den andra fällan. Britannica anger bara två slaganfall 1835 och 1837 samt dödsdatumet. Trinitatisfriedhof i Dresden nämns ofta som gravplats utan att någon primärkälla bekräftar det.
Den tredje gäller Jahrhundertausstellung i Berlin 1906 och siffran 32 utställda verk. Uppgiften går att hitta i litteraturen men inte att verifiera. Den belagda versionen av återupptäckten handlar i stället om Andreas Aubert och inköpet i Oslo 1891.
Innehåll
Vem var Caspar David Friedrich?
Fadern var såpsjudare i Greifswald. Sonen började 1790 hos Johann Gottfried Quistorp i samma stad och fortsatte till Köpenhamn fyra år senare. År 1798 flyttade han till Dresden och blev kvar. Han valdes in i stadens akademi 1816 och blev professor i landskapsmåleri 1824, dock utan rätt att undervisa.
Pommersches Landesmuseum räknar över 800 studier, omkring 240 oljemålningar och omkring 200 färdiga teckningar. Det är en stor produktion för en målare som arbetade långsamt och i små format.
Han målade landskap som ställer betraktaren inför något större. Ryggfigurer, ruiner, dimma och havshorisonter återkommer. Bilderna väckte strid redan i hans egen tid. När Das Kreuz im Gebirge visades 1808 bröt den så kallade Ramdohr-striden ut om huruvida landskapet alls dög som altartavla.
Vad har han med Sverige att göra?
Greifswald hörde till Svenska Pommern när han föddes 1774. Området var svenskt sedan westfaliska freden 1648 och förblev det till 1815. Fadern beskrivs i museikällor som såpsjudare från Schwedisch-Pommern. Han föddes som undersåte under svensk krona.
Kopplingen stannar där. Ingen svensk samling äger ett verk av honom. En sökning i Nationalmuseums publicerade poster ger noll träffar.
Tre målningar på Nationalmuseum dyker ändå upp när du söker på hans namn. De är av andra konstnärer och förväxlas lätt: Fantasi från Alperna av Carl Gustav Carus från 1822 med numret NM 7308, Dresden i solnedgång av Knud Baade från 1838 med numret NM 7325 samt Solförmörkelse av Bengt Nordenberg med numret NM 7062.
Vilka verk är han mest känd för?
Tabellen nedan innehåller bara verk där ett museum själv anger teknik, mått och inventarienummer. Det ger en lista som är tung på Norden och på grafik.
De mest berömda målningarna saknas därför. Munken vid havet och Abbotsklostret i ekskogen finns på Alte Nationalgalerie i Berlin, Ishavet och Vandraren över dimhavet på Hamburger Kunsthalle, Kritklipporna på Rügen i Winterthur och Tetschener Altar i Dresden. Museernas sidor går inte att läsa maskinellt, så vi anger varken mått eller inventarienummer för dem.
| Verk | Originaltitel | År | Teknik | Mått cm | Museum | Inv.nr |
|---|---|---|---|---|---|---|
| En bondgård | Eine Bauernhofanlage | 1799 | Radering | 27,0 × 20,5 | SMK, Köpenhamn | KKS8067 |
| Regenstein i Harz | Der Regenstein im Harz | 1799 | Grafik | anges ej | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.K&H.B.09624 |
| Självporträtt | Selbstbildnis | 1800 | Svartkrita | 42,0 × 27,6 | SMK, Köpenhamn | KKSgb5006 |
| Melankolin | Melancholie | 1803 | Träsnitt | 24,6 × 19,4 | SMK, Köpenhamn | KKS1959-129 |
| Skissbok | Skizzenbuch | 1806 | Teckning | anges ej | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.K&H.B.16069 |
| Klosterruinen Eldena vid Greifswald | Ruine Eldena bei Greifswald | 1814 | Penna, tusch, akvarell | 15,9 × 16,5 | SMK, Köpenhamn | KKSgb6486 |
| Efter stormen | Nach dem Sturm | 1817 | Olja på duk | 22,2 × 30,8 | SMK, Köpenhamn | KMS8817 |
| Greifswald i månsken | Greifswald im Mondlicht | 1817 | Olja på duk | 22,5 × 30,5 | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.M.00387 |
| Böhmiskt landskap med Mittelgebirge | Böhmische Landschaft mit dem Mittelgebirge | 1828 | Blyerts, penna, akvarell | 12,8 × 20,6 | SMK, Köpenhamn | KKS1975-605 |
| Två män betraktar månen | Zwei Männer in Betrachtung des Mondes | ca 1825-30 | Olja på duk | 34,9 × 43,8 | Metropolitan Museum, New York | 2000.51 |
| Utsikt över Dresden | Blick auf Dresden | ca 1828-31 | Blyerts | 11,6 × 19,8 | SMK, Köpenhamn | KKSgb6489 |
| Landskap i Riesengebirge | Riesengebirgslandschaft | 1835 | Olja på duk | 72 × 102 | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.M.00719 |
Nasjonalmuseets objektsidor visar bredd före höjd i gränssnittet. Siffrorna ovan är omsorterade till höjd gånger bredd. SMK:s API returnerar måtten för KMS8817 både som 222 gånger 308 och som 22,2 gånger 30,8 centimeter. Det senare är rätt.
- En bondgård, 1799
- Regenstein i Harz, 1800
- Självporträtt, 1801
- Melankolin, 1803
- Skissbok, 1806
- Klosterruinen Eldena vid Greifswald, 1814
- Efter stormen, 1817
- Greifswald i månsken, 1819
- Böhmiskt landskap med Mittelgebirge, 1828
- Två män betraktar månen, 1830
- Utsikt över Dresden, 1831
- Landskap i Riesengebirge, 1835
Tolv verk mellan 1799 och 1835 som museerna själva redovisar. Årtalen följer museernas egna dateringar. För verk med spann används det senare året.
Var kan du se Friedrich i Norden?
Oslo är svaret. Nasjonalmuseet har 233 registrerade poster, vilket gör samlingen till Nordens överlägset största. Två av dem är oljemålningar. Greifswald i månsken från 1817 köptes på auktion från Gustav Albert Carus redan 1891 och bär numret NG.M.00387. Landskap i Riesengebirge från 1835 köptes av Siegwald Dahl 1904 och bär numret NG.M.00719.
Resten av det norska beståndet är skissböcker, teckningar och grafik. Där finns skissböcker från 1806 och 1807, en serie teckningar från 1815 samt två grafiska blad från 1799. Store norske leksikon skriver att museet äger över 200 av hans teckningar. Samlingen rymmer också porträtt av Friedrich utförda av andra.
Köpenhamn har mindre men fick sin enda oljemålning sent. Efter stormen från 1817 kom till SMK den 15 december 2016 som gåva från Augustinus Fonden, Aage og Johanne Louis-Hansens Fond och A.P. Møller Fonden. Museet har därutöver nitton blad, bland dem självporträttet från 1800 och Eldenaruinen från 1814. Tre av bladen märker SMK själv som tillskrivna, vilket betyder att de inte säkert är av hans hand.
Nasjonalmuseet, Oslo
233 poster. Två oljemålningar: NG.M.00387 och NG.M.00719.
Nordens största samling.
SMK, Köpenhamn
20 poster. En oljemålning: KMS8817, gåva 2016.
Tre blad är märkta som tillskrivna.
Nationalmuseum, Stockholm
Inget verk i den publicerade samlingen.
Tre målningar av andra förväxlas ofta med hans.
Övriga Norden
Göteborgs konstmuseum och Ateneum kunde inte sökas maskinellt.
Frånvaron är sannolik men inte bevisad.
Från Greifswald till Dresden
-
5 september 1774
Föds i Greifswald i Svenska Pommern.
-
1790
Börjar hos Johann Gottfried Quistorp i Greifswald.
-
1794-1798
Studerar vid Kungliga Konstakademien i Köpenhamn.
-
1798
Flyttar till Dresden och blir kvar livet ut.
-
1808
Das Kreuz im Gebirge utlöser Ramdohr-striden.
-
1816
Väljs in i Dresdenakademien.
-
1824
Utnämns till professor i landskapsmåleri utan rätt att undervisa.
-
1826
Produktionen börjar avta.
-
1835 och 1837
Två slaganfall. Det andra ger nära total förlamning.
-
7 maj 1840
Dör i Dresden.
-
1891
Nasjonalgalleriet i Oslo köper Greifswald i månsken.
-
1950-1970-talet
Konsthistorien placerar in honom i den internationella romantiken.
Glömd efter 1840 och räddad av en norrman
Efter dödsåret försvann han ur samtalet. Romantiken föll ur mode och landskapsmåleriet gick åt annat håll.
Den norske konstkritikern Andreas Aubert drev återupptäckten kring sekelskiftet 1900. Han skrev om Friedrich och såg till att Oslo köpte verk. Museet hade då redan förvärvat Greifswald i månsken 1891, vilket är anmärkningsvärt tidigt.
Det stora genombrottet kom först under 1950- och 1960-talen när konsthistorien satte in honom i den internationella romantiken. Fram till dess var han i praktisk mening en tysk lokalstorhet. I dag hänger hans bilder på omslag och affischer över hela världen.
- Nordens tyngdpunkt ligger i Oslo233 poster i Nasjonalmuseet mot 20 i Köpenhamn och noll i Stockholm.
- Danmark väntade i tvåhundra årSMK fick sin första och enda oljemålning av Friedrich så sent som i december 2016.
- Han var svensk undersåteGreifswald tillhörde Svenska Pommern från 1648 till 1815.
- Tre blad är osäkraSMK märker KKSgb16714, dess baksida och KKSgb16715 som tillskrivna i stället för egenhändiga.
Vanliga frågor om Caspar David Friedrich
Var föddes Caspar David Friedrich?
I Greifswald den 5 september 1774. Staden låg då i Svenska Pommern, som var svenskt från 1648 till 1815.
Finns det något verk av Friedrich i Sverige?
Nej. Sökning i Nationalmuseums publicerade samling ger noll träffar. Närmaste verk finns i Oslo och Köpenhamn.
Vilka Friedrich-verk finns i Norge?
Nasjonalmuseet i Oslo har 233 registrerade poster. Två är oljemålningar: Greifswald i månsken från 1817 med numret NG.M.00387 och Landskap i Riesengebirge från 1835 med numret NG.M.00719.
Vilka Friedrich-verk finns i Danmark?
SMK i Köpenhamn har 20 poster. En av dem är en oljemålning, Efter stormen från 1817 med numret KMS8817, som museet fick som gåva så sent som 2016.
Hur många verk målade Friedrich?
Pommersches Landesmuseum anger omkring 240 oljemålningar, över 800 studier och omkring 200 färdiga teckningar.
Vem var Friedrichs lärare?
Johann Gottfried Quistorp i Greifswald från 1790. Därefter gick han vid Kungliga Konstakademien i Köpenhamn 1794 till 1798. Vilka lärare han hade där går inte att belägga i någon museikälla.
När och var dog Friedrich?
Den 7 maj 1840 i Dresden, efter två slaganfall 1835 och 1837. Det andra gav honom nära total förlamning.
Varför blev Friedrich glömd och sedan återupptäckt?
Han föll ur samtalet efter 1840. Den norske kritikern Andreas Aubert drev återupptäckten kring 1900 och Oslo köpte sitt första verk redan 1891. Konsthistoriskt kom genombrottet först under 1950- och 1960-talen.
Källor
Samtliga källor är lästa den 17 september 2026. Mått och inventarienummer kommer från museernas egna poster.
- Nasjonalmuseet, Oslo: Greifswald i månsken med förvärvsuppgift
- Nasjonalmuseet, Oslo: Landskap i Riesengebirge
- Statens Museum for Kunst: hela det danska beståndet med inventarienummer
- Store norske leksikon: Svenska Pommern, Quistorp, Köpenhamn och Andreas Aubert
- Pommersches Landesmuseum: antalet verk och Schwedisch-Pommern
- Städel Museum: Dresdenåren, akademin och Ramdohr-striden
- Britannica: slaganfallen och dödsdatumet
- Metropolitan Museum: Två män betraktar månen
Läs vidare