Rokoko

Vad kännetecknar rokokons bildvärld?

Stilen utvecklades särskilt i Frankrike under 1700-talets första hälft och spreds sedan i Europa. Måleri, möbler och rumsdekoration kunde bilda sammanhängande miljöer med lätta former och ornament. I bilderna förekommer trädgårdar, mytologiska scener och möten mellan människor som tycks röra sig mellan vardag och teater.

Antoine Watteaus sällskapsscener rymmer ofta en stilla osäkerhet bakom elegansen. Hos François Boucher får den dekorativa fantasin stort utrymme. Jean-Honoré Fragonards livliga penselföring ger i stället motiven fart. Rokokon är därför mer än en enda ljus och bekymmerslös stämning.

Vilka porträtt visar stilen här?

Porträttet av Elizabeth Throckmorton målade Nicolas de Largillière i Paris 1729. Det tillhör National Gallery of Art i Washington under numret 1964.20.1 och visar en engelsk kanonissa i ett augustinerkloster i Paris, dit katolska kvinnor från England kunde resa för att leva det klosterliv som var förbjudet hemma. Hennes bror Sir Robert Throckmorton beställde fyra porträtt samtidigt. De fyra finns i dag på tre kontinenter.

Ett annat exempel kommer från kolonialtidens Boston. Porträttet av John Hancock av John Singleton Copley är från 1765 och hänger i Gallery 132 på Museum of Fine Arts i Boston. Duken mäter 124,8 gånger 100 centimeter. Museet äger inte porträttet. Staden Boston har ägt det sedan 1830 och deponerade det på museet 1876.

Hur ser du konstruktionen bakom det lätta?

Följ hur böjda linjer, tygveck och växtlighet leder blicken genom bilden. Hur binds människorna samman genom blickar och små gester? Det som verkar ledigt är ofta noggrant ordnat för att skapa en viss rytm.

Rokokon utvecklades ur delar av barockens bildvärld. Under 1700-talets senare del tog nyklassicismens antika förebilder över, men stilarna överlappade och konstnärerna arbetade över gränserna.