Lustarnas trädgård

Lustarnas trädgård är en triptyk av Hieronymus Bosch, utförd någon gång mellan 1490 och 1500 enligt Prado. Panelerna är 185,8 centimeter höga och mäter tillsammans 325,5 centimeter i uppslaget läge. Verket hänger i Sala 056A i Madrid under katalognumret P002823, men Prado äger det inte: det är en deposition från Patrimonio Nacional och kommer från klostret El Escorial. Här får du museets egna uppgifter, hela ägarlängden från huset Nassau och de frågor forskningen fortfarande är oense om.

Vad triptyken visar

Tre paneler som hänger ihop till en berättelse om människans öde. Prado läser den som ett moraliserande verk om syndens flyktighet och dess följder.

Stängd är triptyken grå. Ytterflyglarna är målade i grisaille och visar enligt Prado skapelsens tredje dag. Smarthistory tillägger att de två flyglarna tillsammans bildar ett klot, ett planetformat kärl av klart glas till hälften fyllt med vatten. Samma källa redovisar två tolkningar: tredje skapelsedagen eller syndafloden.

Vänstra panelen är paradiset. Gud för fram Eva inför Adam bland varelser av skilda slag.

Mittpanelen är det bedrägliga paradiset. Prado beskriver nakna figurer i landskap fyllda av överdimensionerade djur och frukter i blått och rött, en fontändamm och en fantastisk arkitektur som antyder att paradiset är flyktigt. De klara färgerna står i skarp kontrast mot de monokroma ytterflyglarna.

Högra panelen är helvetet. Den kallas ofta det musikaliska helvetet, efter de plågade syndare som framställs bland musikinstrument.

Verket i Prados egna poster

Tio uppgifter ur museets katalog. Två av raderna gäller mått: en för panelerna och en för panelerna i sin ram.

Skillnaden mellan de två måtten går att räkna hem. Panelbredden i uppslaget läge är 172,5 plus 76,5 plus 76,5, vilket ger 325,5 centimeter. Med ram blir det 386, en skillnad på 60,5 centimeter i bredd och 19,8 i höjd, vilket är rimligt för ett triptykramverk.

Att jämföra 185,8 med 205,6 och tro att Prado motsäger sig självt är fel. Den ena siffran är panelen, den andra panelen i sin ram.

Vem beställde den

Pilar Silva Maroto, som skrivit Prados encyklopediartikel om verket, knyter dess ursprung definitivt till huset Nassau. Beställaren var sannolikt Engelbert II av Nassau, som dog 1504. Det andra alternativet är brorsonen Hendrik III av Nassau.

Båda passar. De var måleriintresserade och medlemmar av Vår Frus brödraskap i s-Hertogenbosch, samma brödraskap som Bosch själv tillhörde sedan 1486 eller 1487.

Träet ger en bakre gräns. Silva Maroto anger att ekpanelen är av baltisk ek, huggen och torkad 1458. Det säger när virket tidigast kunde användas, inte när verket målades.

En konkurrerande datering finns. Paul Vandenbroeck föreslår en tillkomst omkring 1503, möjligen kopplad till Hendrik III av Nassaus första giftermål. Prados egen datering är 1490 till 1500.

Målningen ändrades under arbetet. Prados tekniska undersökningar med infraröd reflektografi och röntgen inför utställningen 2016 visade enligt Fundación BBVA konstnärens arbetsprocess med överraskande ändringar under vägen.

Från Nassau till El Escorial

1. 1458

   Den baltiska eken till panelen huggs och torkas.

2. 1486-1487

   Bosch blir medlem av Vår Frus brödraskap i s-Hertogenbosch.

3. 1490-1500

   Triptyken utförs enligt Prados datering.

4. till 1504

   Engelbert II av Nassau äger verket.

5. 1504-1538

   Hendrik III av Nassau.

6. 1517

   Den italienske krönikören Antonio de Beatis ser verket i Hendrik III:s palats i Bryssel. Tidigaste kända dokumentation.

7. 1538-1544

   René de Châlon.

8. 1544-1567

   Vilhelm I av Oranien.

9. 28 maj 1568

   Konfiskeras i Bryssel av Fernando Álvarez de Toledo, hertigen av Alba.

10. 1568-1591

    Fernando de Toledo, hertigens utomäktenskaplige son.

11. 1591

    Filip II köper verket på auktionen efter Fernando de Toledos död.

12. 8 juli 1593

    Ingår i Filip II:s sjätte leverans till klostret San Lorenzo de El Escorial.

13. 1605

    Registreras vid El Escorial som en målning om världens mångfald, som kallas Smultronträdets.

14. 1933 eller 1939

    Överförs från El Escorial till Prado. Museets egna källor anger olika år.

15. 1943

    Hålls som deposition från Patrimonio Nacional.

16. 23 juni 2000

    Prados utställning om kopiorna, den tekniska undersökningen och restaureringen.

17. 27 maj 2016

    Femhundraårsutställningen El Bosco öppnar med över 75 procent av hans bevarade produktion.

Striden om datering och attribution

Prado daterar verket till 1490 till 1500. Det nederländska Bosch Research and Conservation Project daterar det något senare, 1495 till 1505. Skillnaden är liten men ingår i en större konflikt.

Konflikten gäller fyra spanskägda målningar som projektet underkände som autentiska Bosch-verk. Prado försvarade dem. Tre exempel visar avståndet: Stenoperationen som projektet för till verkstad eller efterföljare 1500 till 1520 men Prado till Bosch själv 1501 till 1505, Frestelsen av den helige Antonius som projektet daterar till en efterföljare 1530 till 1540 mot Prados Bosch 1510 till 1515. De sju dödssynderna följer samma mönster.

Tonen blev skarp. Prados vice direktör Miguel Falomir uttalade att det är oacceptabelt att begära ett verk som en Bosch och sedan visa det som något annat.

Lustarnas trädgård självt är inte ifrågasatt. Silva Maroto framhåller att verket saknar både signatur och samtida dokumentation. Attributionen är ändå oomstridd bland forskare. Den vilar på stilkritik och proveniens.

Vad den betyder

Här finns ingen enighet. Smarthistory konstaterar att det råder mycket liten samsyn om verkets exakta innebörd. Tolkningarna spänner från moralisk varning mot lusta till filosofisk kommentar om människans natur.

Prado håller fast vid den moraliserande läsningen. Museets text beskriver mittpanelen som ett bedrägligt paradis ägnat åt köttslig lust, med högerpanelens straff som följd.

Titeln är sen. I El Escorials register beskrevs verket som en målning om världens mångfald som kallas Smultronträdets, inte som någon lustarnas trädgård.

En vanlig historia saknar stöd. Att noterna målade på en av de fördömdas bakdel skulle gå att spela som ett stycke musik har spridits vitt. Prado uttalar sig inte om saken i sina egna texter och museets enda belagda formulering är att högerpanelen kallas det musikaliska helvetet efter instrumenten.

Bosch och Norden

Inget verk av Hieronymus Bosch går att belägga i en nordisk samling. Sökning i Europeana på hans namn med landsfiltret Danmark ger noll träffar.

Den svenska sökningen ger 21 träffar, men ingen av dem är av honom. Samtliga granskade poster är industriföremål från Robert Bosch: tändspolar, magnetapparater och cykeldynamo hos Tekniska museet, Flygvapenmuseum, Malmö Museer och Nordiska museet. Det är en fälla som lätt ger fel svar: en sökning på Bosch i nordiska samlingsdatabaser ger nästan bara Robert Bosch.

Danmark har ändå en tråd. Statens Museum for Kunst har verket Kristus uddriver kræmmerne af templet under numret KMS3924, vars metadata bär både Bosch och Pieter Bruegel den äldre. Museets egen brödtext anger attributionen som okänd. Dateringen 1570 till 1670 utesluter Bosch, som dog 1516.

Formuleringen måste bli rätt. SMK äger inte ett verk av Bosch. Museet äger ett verk som tidigare fördes till Bosch-kretsen och som i dag redovisas som av okänd hand.

Triptyken har aldrig visats i Norden. Den är en deposition från Patrimonio Nacional och en av Prados största publikmagneter, så ett utlån är mycket osannolikt.

Så ser du triptyken

Verket hänger i Sala 056A på Museo Nacional del Prado i Madrid. Salsnumret står i museets katalogpost, så det går att kontrollera före ett besök.

Det visas uppslaget. Ytterflyglarnas grisaille går därför inte att se på plats utan bara i reproduktion. Läs på om utsidan innan du åker.

Restaureringen 2000 finns dokumenterad. Carmen Garrido och Roger van Schoute skrev den tekniska studien, Rocío Dávila och María Teresa Dávila om själva restaureringen och Enrique Parra Crego om materialen. Allt publicerades i katalogen till utställningen som öppnade den 23 juni 2000.

• Prado äger den inteVerket är en deposition från Patrimonio Nacional och kom från klostret El Escorial.
• Den saknar signaturVarken signatur eller samtida dokument finns. Attributionen vilar på stilkritik och proveniens.
• Den hette SmultronträdetsSå beskrevs den i El Escorials register 1605.
• Alba tog den som krigsbyteKonfiskationen i Bryssel den 28 maj 1568 var politisk, inte kriminell.

Vanliga frågor om Lustarnas trädgård

Hur stor är Lustarnas trädgård?

Panelerna är 185,8 centimeter höga. Mittpanelen är 172,5 centimeter bred och varje flygel 76,5, vilket ger 325,5 centimeter i uppslaget läge. Med ram anger Prado 205,6 centimeter i höjd och 386 i bredd.

Äger Prado verket?

Nej. Det är en deposition från Patrimonio Nacional och kommer från klostret El Escorial.

Var hänger den?

Sala 056A i Museo Nacional del Prado i Madrid, katalognummer P002823.

Är triptyken signerad?

Nej. Verket saknar både signatur och samtida dokumentation. Attributionen till Bosch är ändå oomstridd bland forskare.

När nämns verket första gången?

År 1517, av den italienske krönikören Antonio de Beatis, som såg det i Hendrik III av Nassaus palats i Bryssel.

Har den alltid hetat Lustarnas trädgård?

Nej. I El Escorials register beskrevs den som en målning om världens mångfald som kallas Smultronträdets.

Vad visar utsidan när triptyken är stängd?

Prado anger skapelsens tredje dag, målad i grisaille. Smarthistory redovisar två tolkningar: tredje skapelsedagen eller syndafloden.

Är forskarna överens om vad verket betyder?

Nej. Smarthistory konstaterar att det finns mycket liten enighet om den exakta innebörden. Prado håller sig till en moraliserande läsning om syndens flyktighet.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått, katalognummer och proveniens kommer från Museo del Prados egna poster.

• Museo del Prado: panelmåtten med namngivna led, katalognummer och sal
• Museo del Prado: rammåtten och hela proveniensen med datum
• Museo del Prado: Pilar Silva Maroto om årsringsdateringen, huset Nassau, Beatis 1517 och Escorialtiteln
• Smarthistory: Beth Harris och Steven Zucker om klotet på utsidan och om bristen på tolkningsenighet
• The Art Newspaper: dateringskonflikten mellan Prado och forskningsprojektet, med namngivna verk
• Fundación BBVA: femhundraårsutställningen 2016 och de tekniska undersökningarna
• Museo del Prado: restaureringen och de ansvariga bakom katalogen till utställningen 2000
• Statens Museum for Kunst: det danska verket som tidigare fördes till Bosch-kretsen