Giotto di Bondone

Giotto di Bondone föddes i Vespignano utanför Florens och dog den 8 januari 1337 i Florens. Britannica kallar honom det europeiska måleriets fader och den förste av de stora italienska mästarna. Hans huvudverk är inga tavlor utan väggar: 39 bildrutor i ett kapell i Padua, sju scener i Santa Croce och ett klocktorn i Florens som han ritade men bara hann bygga de första våningarna av. Här får du verken med plats och katalognummer, vad som är belagt och vad som fortfarande är omstritt.

Vem var Giotto di Bondone?

Han föddes i Vespignano nära Florens och dog i Florens den 8 januari 1337. Britannica beskriver honom som 1300-talets viktigaste italienska målare och som det europeiska måleriets fader.

Födelseåret går inte att fastslå. Samma uppslagsverk anger två alternativ, 1266 eller 1267 respektive 1276. Frågan lämnas öppen. Åldersuppgiften 61 år vid dödsfallet förutsätter det tidiga året, så Britannica lutar åt det.

Om uppväxten och läroåren finns ingenting belagt. Faderns namn syns i namnformen di Bondone men inget mer. Uppgiften att han var elev till Cimabue är den mest citerade av alla, utan att finnas i någon av de institutionskällor jag nått.

Det han gjorde med måleriet går att se. Figurerna får tyngd och volym, rummet får djup och ansiktena får uttryck som hör ihop med vad som händer i bilden. UNESCO formulerar det som att hans cykel i Padua anses ha inlett en revolutionerande utveckling i väggmåleriets historia.

Han var också byggmästare. År 1334 anförtrodde Opera del Duomo honom klocktornet vid domkyrkan i Florens, med motiveringen att han var den viktigaste konstnären i livet.

De 39 bildrutorna i Padua

Enrico Scrovegni beställde ett privat kapell i Padua, dedicerat åt Santa Maria della Carità. Giotto målade det mellan 1303 och 1305, på två år enligt kapellets egen uppgift. Utsmyckningen täcker hela interiören.

Räkningen är noga. Padovas kommunala museer anger 39 berättande episoder ur Marias och Kristi liv, placerade i rutor längs långhusets väggar och triumfbågen. Under dem löper ett sockelfält med fjorton figurer som framställer dygder och laster.

På ingångsväggen sitter Yttersta domen som en enda sammanhängande komposition. Valvet är en stjärnhimmel i tre dekorativa zoner.

Motivgrupperna följer en tydlig ordning: berättelserna om Anna och Joakim, om Maria, om Jesus, därefter allegorierna och domen. Besökaren läser bilderna varv efter varv, som ett band runt rummet.

År 2021 skrevs kapellet in på UNESCO:s världsarvslista. Det skedde som del av Padova Urbs picta, Padovas 1300-talsfreskcykler, som omfattar åtta byggnadskomplex i fyra delområden och även rymmer verk av Guariento di Arpo, Giusto de Menabuoi, Altichiero da Zevio, Jacopo Avanzi och Jacopo da Verona.

Två siffror bör hållas isär. Världsarvets dateringsintervall 1302 till 1397 gäller alla åtta komplexen, medan Giottos egen cykel är daterad 1303 till 1305.

Striden om Assisi

I Övre kyrkan i San Francesco i Assisi löper 28 scener ur Franciskus liv längs väggarna. Villa I Tatti vid Harvard daterar dem till åren mellan 1296 och 1304.

Basilikan själv är inte tveksam. Den kallar Övre kyrkan skattkammaren för Giottos fresker och behandlar attributionen som given.

Forskningen är mindre säker. Villa I Tatti skriver rakt ut att den traditionella attributionen till Giotto på senare tid har ifrågasatts, utan att namnge någon forskare. Britannica har ett eget avsnitt med rubriken The Assisi problem.

Freskerna har haft ett svårt sekel. De restaurerades mellan 1974 och 1983, ett arbete som dokumenterades i över 1 500 fotografier hos Villa I Tatti. Sedan skadades de i jordbävningen 1997. Fotografierna bevarar därför detaljer som inte längre finns kvar.

Verken och var de finns

Fjorton verk och verkgrupper med belagda uppgifter. Mått anges i höjd gånger bredd där museet ger dem.

Fresker har sällan publicerade mått, så flera rader står med plats och omfattning i stället för centimeter. Där ingen uppgift går att belägga står det ut i klartext.

National Gallery katalogiserar Pingsten som Giotto and Workshop och Musei Vaticani katalogiserar Stefaneschitriptyken som Giotto di Bondone e aiuti. Ingen av institutionerna ger verken helt till Giotto själv.

Bardi och Peruzzi i Santa Croce

I Santa Croce i Florens finns två kapell med fresker av Giotto. De har haft mycket olika tur.

Bardikapellet rymmer sju Franciskusscener: tre på vardera långväggen plus Stigmatiseringen ovanför kapellingången. Opera di Santa Croce daterar dem till efter 1317 och möjligen före utgången av 1325. Samma källa nämner att vissa forskare vill lägga cykeln efter Giottos återkomst från Neapel omkring 1333. Beställare var troligen Ridolfo de Bardi.

Tekniken är inte ren fresk. Opificio delle Pietre Dure beskriver den som programmatiskt fresk, men med omfattande påläggning av färger bundna i ett organiskt bindemedel, troligen ägg. Det förklarar en del av skadorna.

Peruzzikapellet bredvid har berättelser om Johannes Döparen och Johannes Evangelisten på motstående väggar, troligen från omkring 1310, plus fyra evangelistsymboler i valvet och åtta profetbyster i bågens laibning. Här är hela utförandet gjort på torr grund, vilket har bevarat verket betydligt sämre.

Båda kapellen kalkades över på 1700-talet. Bardikapellet återupptäcktes i mitten av 1800-talet och restaurerades 1853 av Gaetano Bianchi, som målade över skadade partier. Peruzzikapellet utsattes för mekanisk rengöring och kemiska lösningsmedel.

Senare restaureringar har gått motsatt väg. Leonetto Tintori sanerade Peruzzikapellet 1958 och restaurerade Bardikapellet 1958 till 1959 med målet att bara återvinna det ursprungliga. Opificio delle Pietre Dure tog Peruzzikapellet 1983 till 1985 och gjorde diagnostiska analyser 2009 till 2010.

I juni 2022 inleddes en ny restaurering av Bardikapellet under Emanuela Daffra. Arbetet har hittat äldre geometrisk dekor under Giottos fresker, spår av förberedande sinopior samt penseldrag med färgprover och provmärken som visar hur målaren bedömde tonförändringen under torkningen.

Tornet han ritade men aldrig såg färdigt

År 1334 anförtrodde Opera del Duomo klocktornsprojektet vid domkyrkan i Florens åt Giotto. Han var då beskriven som den viktigaste konstnären i livet.

Rollen var byggmästarens. Han ritade tornet och satte igång bygget, men hann bara färdigställa de första våningarna innan han dog tre år senare.

Efterträdarna fullföljde. Lärjungen Andrea Pisano tog över, därefter Francesco Talenti, som avslutade tornet 1359 och ritade den krönande terrassen, troligen i stället för en planerad spira.

Måtten är påtagliga. Tornet reser sig 84,7 meter över marken på en kvadratisk bas med ungefär femton meters sida. Uppför leder 414 trappsteg.

Reliefprogrammet är i sig ett verk. Det nedre fältet har 26 sexkantiga marmorpaneler med skapelsen och de mänskliga verksamheterna, det andra 28 romboidformade paneler mot blå majolika med himmelska krafter och dygder.

Finns Giotto i Norden?

Något verk av Giotto går inte att belägga i nordisk offentlig samling. Det är väntat, eftersom autograft 1300-talsmåleri av den kalibern nästan uteslutande finns i Italien, Vatikanen och ett litet antal stora museer i Europa och USA.

Statens Museum for Kunst i Köpenhamn ger 24 träffar på hans namn. Samtliga är senare konstnärers studier och grafiska reproduktioner. Bland dem finns Johann Scholls blyertsteckning av klocktornet från 1834 under KKSgb32165, Johannes Ruffs etsning av samma torn under KKSgb61343, Giovanni Battista Cecchis grafiska Giottoporträtt från 1700-talet under KKSgb48490 och Niels Larsen Stevns studie efter Marias kröning från 1896 under KKSnls466/76.

I svenska samlingar finns spår av samma slag. Via Europeana syns ett porträtt av Giotto hos Nationalmuseum och ett bildobjekt hos Nordiska museet som återger en Giottomålning, men inget verk av hans hand.

Nasjonalmuseet i Oslo kunde inte kontrolleras maskinellt, eftersom samlingssöket är spärrat. Slutsatsen blir därför att inget verk går att belägga, inte att inget finns.

Från Vespignano till Florens

1. 1266/67 eller 1276

   Föds i Vespignano nära Florens. Britannica anger båda årtalen.

2. 1296-1304

   De 28 Franciskusscenerna i Assisi målas. Attributionen är omstridd.

3. 1303-1305

   Freskerna i Scrovegnikapellet utförs på beställning av Enrico Scrovegni.

4. ca 1310

   Peruzzikapellet i Santa Croce målas på torr grund.

5. ca 1310-1318

   Dossalet med sju scener ur Kristi liv, varav Pingsten är den sista.

6. 1315-1320

   Stefaneschitriptyken görs för kardinal Jacopo Caetani degli Stefaneschi.

7. efter 1317

   Bardikapellets sju Franciskusscener påbörjas.

8. 1334

   Opera del Duomo anförtror klocktornet åt honom.

9. 8 januari 1337

   Dör i Florens. Bara tornets första våningar är klara.

10. 1359

    Francesco Talenti färdigställer klocktornet.

11. 1700-talet

    Bardi- och Peruzzikapellens fresker kalkas över.

12. 1853

    Gaetano Bianchi restaurerar Bardikapellet och målar över skador.

13. 1942

    Geraldine Emily Coningham testamenterar Pingsten till National Gallery.

14. 1958-1959

    Leonetto Tintori sanerar Peruzzikapellet och restaurerar Bardikapellet.

15. 1974-1983

    Assisifreskerna restaureras och dokumenteras i över 1 500 foton.

16. 1997

    Jordbävningen i Umbrien skadar Assisifreskerna.

17. 2021

    Padovas 1300-talsfreskcykler skrivs in på UNESCO:s världsarvslista.

18. juni 2022

    Opificio delle Pietre Dure inleder ny restaurering av Bardikapellet.

• Pingsten hörde ihop med sex andra scenerDe satt på en enda träpanel, ett dossale framför altaret. De övriga sex är spridda över museer i Europa och Amerika.
• Panelen är av poppelNational Gallery har identifierat träslaget i NG5360 och katalogiserar verket som Giotto och verkstad.
• Stefaneschitriptyken är målad på båda sidorDen skulle ses både av prästen och av församlingen och har bildsidor åt två håll.
• Bardikapellet står i byggnadsställningFreskerna går för närvarande inte att se på plats.

Vanliga frågor om Giotto di Bondone

När levde Giotto di Bondone?

Han dog den 8 januari 1337 i Florens. Födelseåret är omstritt: Britannica anger både 1266/67 och 1276 och räknar själv med 61 års ålder, vilket förutsätter det tidiga alternativet.

Hur många fresker finns i Scrovegnikapellet?

Padovas kommunala museer anger 39 berättande episoder, fjorton dygde- och lasterfigurer i sockeln samt en Yttersta dom på ingångsväggen. Valvet är en stjärnhimmel i tre zoner.

När målade Giotto Scrovegnikapellet?

Mellan 1303 och 1305, på beställning av Enrico Scrovegni. Kapellet är dedicerat åt Santa Maria della Carità och blev världsarv 2021.

Målade Giotto Franciskuslegenden i Assisi?

Traditionellt ja, men attributionen är omstridd. Villa I Tatti vid Harvard daterar de 28 scenerna till 1296-1304 och konstaterar att attributionen på senare tid har ifrågasatts. Basilikan står kvar vid Giotto.

Vad hade Giotto för roll vid klocktornet i Florens?

Opera del Duomo anförtrodde honom projektet 1334. Han ritade tornet och startade bygget men hann bara färdigställa de första våningarna. Andrea Pisano tog över och Francesco Talenti avslutade 1359.

Hur högt är Giottos klocktorn?

84,7 meter, med kvadratisk bas på ungefär femton meter per sida och 414 trappsteg. Nedre relieffältet har 26 sexkantiga marmorpaneler och det andra 28 romboidformade.

Hur många scener målade Giotto i Bardikapellet?

Sju: tre på vardera väggen plus Stigmatiseringen ovanför kapellingången. De dateras till efter 1317 och möjligen före utgången av 1325.

Finns Giotto i nordiska samlingar?

Det går inte att belägga. SMK i Köpenhamn har 24 objekt som nämner honom, men alla är senare konstnärers studier och reproduktioner. Nasjonalmuseets samlingssök kunde inte kontrolleras.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått, katalognummer och dateringar kommer från institutionernas egna sidor.

• Encyclopædia Britannica: de två födelseåren, dödsdatumet och åldersuppgiften
• Cappella degli Scrovegni: beställare, dedikation, åren 1303-1305 och världsarvet
• Padovas kommunala museer: de 39 episoderna, de fjorton dygderna och lasterna samt stjärnvalvet
• UNESCO: världsarvet Padova Urbs picta och cykelns betydelse för väggmåleriet
• Villa I Tatti, Harvard: Assisicykelns 28 scener, dateringen 1296-1304 och den ifrågasatta attributionen
• National Gallery, London: Pingsten NG5360 med mått, träslag, dossale och testamentet 1942
• Musei Vaticani: Stefaneschitriptyken 40120 med panelmått och attribution
• Opera di Santa Maria del Fiore: klocktornets höjd, bas, trappsteg, reliefer och efterträdarna
• Opera di Santa Croce: Bardikapellets sju scener, datering och restaureringshistoria
• Opificio delle Pietre Dure: tekniken i Bardikapellet och fynden i restaureringen från 2022
• Statens Museum for Kunst: de 24 danska posterna som nämner Giotto