Nordiska sällskapet
för konst och grafik
Konst & perspektiv

Italiensk renässans

Den italienska renässansen förändrade synen på människan, naturen och bildens rum. Från Giottos berättande på 1300-talet till Tizians färg på 1500-talet utvecklades måleri, skulptur och arkitektur i nära samspel med antikens arv. Här hittar du artiklarna om Giotto, Botticelli, Leonardo och Michelangelo samt om Venus födelse, Adams skapelse, Bebådelsen, Bacchus och Ariadne samt Diana och Aktaion.

Utforska artiklarna

Var växte den italienska renässansen fram?

Utvecklingen skedde i flera konstcentrum med olika tyngdpunkter. Florens förknippas med perspektivstudier och en stark teckningstradition. Rom fick sin betydelse genom stora kyrkliga beställningar, medan Venedig utvecklade ett måleri där färg och ljus bar bilden. Att tala om en enda enhetlig italiensk stil blir därför missvisande.

Konstnärerna studerade antika byggnader och skulpturer samtidigt som de undersökte levande kroppar och omgivande miljöer. Religiösa motiv förblev centrala. Porträtt och berättelser ur antik mytologi fick samtidigt allt större utrymme, eftersom beställarna använde konsten för både tro, lärdom och social ställning.

Vem var först?

Giotto di Bondone räknas som den förste. Britannica kallar honom det europeiska måleriets fader. Han dog den 8 januari 1337 i Florens. Hans huvudverk är inte tavlor utan väggmålningar, med 39 bildrutor i ett kapell i Padua och sju scener i Santa Croce. Han ritade också klocktornet vid domkyrkan i Florens men hann bara bygga de första våningarna.

Vilka verk bör du känna till?

Venus födelse är Sandro Botticellis stora mytologiska målning från omkring 1485, i tempera på duk och 172,5 gånger 278,5 centimeter. Uffizierna skriver att beställaren mycket troligt fanns i Medicisläkten. Målningen nämns dock först 1550, när Giorgio Vasari såg den i Medicivillan i Castello. Sedan den 16 juni 2026 hänger den mitt emot Våren i en helt omgjord permanent hängning.

Adams skapelse är Michelangelos fresk i Sixtinska kapellets tak, målad omkring 1511 som en av nio scener ur Första Moseboken. Scenen mäter ungefär 2,8 gånger 5,7 meter och utfördes i omkring sexton dagsverken på våt puts. Hela taket målades mellan 1508 och 1512.

Bebådelsen visar hur mycket som kan vara osäkert kring ett berömt verk. Panelen från omkring 1472 hänger i sal A35 på Uffizierna under inventarienumret 1890 nr 1618 och mäter 90 gånger 222 centimeter. Museet skriver att varken den ursprungliga placeringen eller beställaren är känd. Museets katalogpost nämner varken Ghirlandaio eller Lorenzo di Credi. Den nämner inte heller någon andel av Verrocchios hand.

Hur jämför du verken med varandra?

Se efter hur figurerna står på marken och hur byggnader leder blicken. Följ sedan rörelserna mellan gestalterna. Perioden kring år 1500 behandlas närmare under högrenässans. För konst norr om Alperna finns kategorin renässans.

Läs vidare

Artiklar i kategorin

NSKG – Nordiska Sällskapet för Konst och Grafik
Sekretessöversikt

Denna webbplats använder cookies så att vi kan ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.