Nordiska sällskapet
för konst och grafik

Friheten på barrikaderna

Friheten på barrikaderna

Friheten på barrikaderna målades av Eugène Delacroix mellan september och december 1830, bara veckor efter julirevolutionen. Duken är 2,6 meter hög och 3,25 bred och hänger i sal 700 i Louvren under numret RF 129. Mellan oktober 2023 och april 2024 rengjordes den. Arbetet ändrade bilden av ett av verkets mest kända partier. Här får du museets egna uppgifter, den krångliga ägarhistorien och de tre påståenden som inte stämmer.

1830

Målad på fyra månader, september till december.

3 000

Francs som staten betalade i augusti 1831.

1875

Året verket inventarieskrevs som RF 129, 45 år efter att det målades.

6

Så många månader tog rengöringen 2023 till 2024.

Tre påståenden som inte stämmer

Att kungen köpte målningen. Louvrens pedagogiska dossier skriver att Ludvig Filip köpte den på Salongen 1831. Museets egen samlingspost säger något annat och mer precist: ett köp via kungens civillista för 2 000 francs övervägdes i juli 1831 men blev inte av. Verket köptes i augusti av handels- och arbetsministeriet för 3 000 francs. Följ samlingsposten.

Att mannen med hög hatt är Delacroix själv. Ingen av Louvrens egna texter stödjer det. Museets dossier kallar honom hantverkare eller verkstadsföreståndare. Hos histoire-image.org är han en knäböjande borgare med hög hatt.

Att Frihetens tunika är gul. Rengöringen 2024 visade att grunden är ljusgrå med gult pålagt i varierande täthet, mycket täckande över bysten och alltmer fragmentariskt nedåt. Den enhetligt gula effekten kom delvis från 1949 års ingrepp och från oxiderad fernissa.

Vad målningen visar

En folkmassa som rör sig mot betraktaren över gatsten och lik. Louvrens pedagogiska dossier beskriver kompositionen som pyramidal och massan som uppdelad i tydliga plan.

Kvinnan i mitten är ingen person. Hon är den enda kvinnan över stridsvimlet, med påskruvad bajonett och en allegori för friheten, med frygisk mössa och den franska trikoloren. Louvren betonar att nakenheten, den grekiska profilen och det antikiserande draperiet markerar att hon är en abstrakt idé.

Runt henne står samhället. En arbetare med basker och sabel står för fabriken och en man med hög hatt och dubbelpipigt jaktgevär för hantverket. Vid deras fötter knäböjer en arbetare med huvudduk och uppkavlad blus, med blod på gatstenarna.

Två barn deltar. Det ena bär studenternas svarta faluchebasker och två pistoler, det andra en polishuvudbonad och en gatsten.

I förgrunden ligger tre lik, bland dem en kyrassiär och en voltigör ur nationalgardet. I bakgrunden syns till vänster en folkmassa och till höger Notre-Dames torn.

Den frygiska mössan är en politisk markering. Den står i direkt kontrast till den vita rojalistiska fanan som gällde mellan 1815 och 1830.

Verket i Louvrens egen post

Tio uppgifter ur museets katalog. Louvren skriver Hauteur och Largeur på varsin etiketterad rad och anger måtten med ram på egna rader.

Signaturen är belagd, till skillnad från Géricaults stora duk i samma sal. Den lyder Eug. Delacroix.1830 i röd oljefärg, till höger i halv höjd. Panorama de l’art placerar den på en bjälke nedtill till höger, framför Notre-Dames torn.

Uppgift Vad museet anger
Titel Le 28 juillet 1830. La Liberté guidant le peuple
Alternativtitel Une Barricade, den titel verket anmäldes under i januari 1831
År Målad september till december 1830
Teknik Olja på duk
Mått Höjd 2,6 m, bredd 3,25 m. Med ram 2,97 gånger 3,65 m
Duken Tre vågräta våder om cirka 90 centimeter var, hopsydda
Museum Musée du Louvre, måleriavdelningen
Inventarienummer RF 129, inskrivet först 1875
Sal Denon, sal 700, salle Mollien, plan 1
Signatur Eug. Delacroix.1830, i röd oljefärg till höger i halv höjd

I Salongens ingångsregister 1831 står verket som nummer 1380 med felaktig datering till den 29 juli och med måtten 293 gånger 358 centimeter inklusive ram. Louvren markerar själv felet.

Friheten på barrikaderna genom två sekler på en tidsaxelTidsaxel från 1798 till 2024 med fjorton numrerade punkter. Numren förklaras i listan under figuren.17981825185018751900192519501975200020241234567891011121314
  1. Delacroix föds, 1798
  2. Julirevolutionen. Målningen görs på fyra månader, 1830
  3. Salongen 1831. Staten köper för 3 000 francs, 1831
  4. Magasineras, 1833
  5. Deponeras hos släktingar i Frépillon, 1839
  6. Återkrävs av Musées nationaux, 1848
  7. Världsutställningen i Paris, 1855
  8. Flyttas till Louvren, 1874
  9. Skrivs in som RF 129, 1875
  10. Lucien Aubert rengör och retuscherar, 1920
  11. Åter i Louvren efter kriget, 1945
  12. Duken dubbleras. Tunikan likriktas, 1949
  13. Restaureringen inleds i oktober, 2023
  14. Åter i salle Mollien den 2 maj, 2024

Fjorton hållpunkter mellan 1798 och 2024. Åtta av dem gäller verkets flyttar, magasineringar och restaureringar.

Ingen beställning, utan en avhoppad sådan

Det fanns ingen beställning på Friheten. Louvrens historik visar tvärtom att målningen ersatte en annan.

Delacroix hade fått ett uppdrag att måla en historiemålning om Ludvig Filip som besöker stugan där han bott nära Valmy den 8 juni 1831, för 3 000 francs. Han drog sig ur. Staten köpte i stället Friheten för samma summa i augusti 1831.

Arbetet gick fort. Louvren daterar utförandet till september till december 1830 i en ateljé som Delacroix hyrde vid quai Voltaire, med husnumret 15 och ett frågetecken för om det i dag är nummer 17.

Delacroix egna ord finns i ett brev till brodern i oktober 1830, citerat i Louvrens dossier. Han hade tagit sig an ett modernt ämne, en barrikad. Om han inte segrat för fosterlandet skulle han åtminstone måla för det.

Salongen 1831 och magasineringen

Verket var tänkt för en välgörenhetsutställning i pärskammarens galleri i Luxembourgpalatset i januari 1831, som nummer 508 under titeln Une Barricade. Det lånades aldrig ut dit.

Juryn antog det i stället den 13 april 1831. Salongen öppnade den 1 maj och verket visades som nummer 511 fram till den 15 augusti.

Sedan börjar en lång bortavaro. Målningen visades på musée du Luxembourg 1832 och 1833, magasinerades omkring 1833 till 1834 och anförtroddes omkring 1839 åt konstnären själv, som deponerade den hos sin faster Félicité Riesener och sin kusin Léon Riesener i Frépillon norr om Paris.

Staten krävde tillbaka den i mars 1848. Delacroix begärde samtidigt 7 000 francs till, vilket skulle ha gett 10 000 totalt. Han fick nej.

Därefter lånade han ut den själv. Målaren och entreprenören Alphonse Jame visade den i Lyon mellan maj 1848 och mars 1849 mot 1 000 francs, betalt i två poster om 500 francs i september 1849 och mars 1850.

Först 1874 kom den till Louvren. Den hade då magasinerats mellan 1850 och 1855, visats på världsutställningen 1855, magasinerats igen till 1863 och hängt på musée du Luxembourg till 1874. Inventarienumret RF 129 sattes 1875.

Vad rengöringen 2024 visade

Mellan oktober 2023 och april 2024 rengjordes målningen av Bénédicte Trémolières och Laurence Mugniot. Ingreppet bestod i att lätta oxiderade och nedsmutsade fernisslager. Verket kom tillbaka till salle Mollien torsdagen den 2 maj 2024.

Fyra saker blev synliga igen enligt Louvren. Frihetens tunika visade sig vara ljusgrå med gult pålagt i varierande täthet. En sliten lädersko i nedre vänstra hörnet hade optiskt smält samman med gatstenarna. Byggnaderna till höger visar enskilda fasader med eldgivning återgiven som rosa strimmor.

Den fjärde upptäckten gällde en tidigare restaurering. År 1949 hade tunikans färg likriktats och orange dagrar lagts till i vecken, val som nu är tillbakatagna.

Undersökningarna var omfattande. C2RMF redovisar fotodokumentation i direkt ljus, släpljus, infrarött och ultraviolett, två infrarödreflektografier före och efter rengöring, digitaliserad röntgen samt två omgångar röntgenfluorescens. Svepelektronmikroskopi gjordes på prover tagna redan 1982.

Fynden gäller nästan alla figurer. C2RMF talar om många ändringar under själva utförandet. Frihetens huvud gick från trekvartsvy till strikt profil, klänningen minskades i omfång, draperiet ändrades, trikoloren justerades och barnet flyttades.

Den frygiska mössan byggdes upp i lager. Louvrens dossier redovisar en livlig röd grund, en rödbeige lasyr, en violett lasyr och därefter två orange skikt.

Från barrikad till salle Mollien

  1. september 1830

    Arbetet inleds i ateljén vid quai Voltaire.

  2. oktober 1830

    Delacroix skriver till brodern om det moderna ämnet.

  3. december 1830

    Målningen är färdig.

  4. januari 1831

    Anmäls som Une Barricade till välgörenhetsutställningen men lånas aldrig ut.

  5. 13 april 1831

    Antas av Salongens jury.

  6. 1 maj 1831

    Salongen öppnar. Verket visas som nummer 511.

  7. augusti 1831

    Handels- och arbetsministeriet köper verket för 3 000 francs.

  8. 1832-1833

    Visas på musée du Luxembourg.

  9. omkring 1833

    Magasineras.

  10. omkring 1839

    Anförtros konstnären, som deponerar den hos släktingar i Frépillon.

  11. mars 1848

    Återkrävs av Musées nationaux. Delacroix begäran om 7 000 francs till avslås.

  12. 1855

    Visas på världsutställningen i Palais de l’Industrie som nummer 2926.

  13. november 1874

    Flyttas till Louvren.

  14. 1875

    Inventarieskrivs som RF 129 och hängs i salle des États.

  15. 1920

    Lucien Aubert rengör och retuscherar färgskiktet.

  16. 1939-1945

    Säkrad på Chambord och därefter Sourches. Åter den 16 juni 1945.

  17. sommaren 1949

    Duken dubbleras av Raymond Lepage och Paul Maridat. Georges Zezzos lättar och retuscherar färgskiktet.

  18. 2 maj 2024

    Åter i salle Mollien efter sex månaders rengöring.

Delacroix i Norden

Norge har flest verk. Nasjonalmuseet i Oslo redovisar sju publicerade poster under hans namn, varav fem tydligt tillskrivs honom själv.

Bland dem finns Pietà från omkring 1850, olja på duk, signerad Eug. Delacroix nedtill vänster om mitten, gåva från Nasjonalgalleriets Venner 1918 och utställd i sal 054 under numret NG.M.01179. Där finns också Heliodorus drivs ut ur templet under NG.M.01181, ett vinthundsmotiv under NG.M.00977 och Lion by his Lair från 1847 under NG.M.01178.

Två av de sju poster museet listar är av Pierre Andrieu, Delacroix medarbetare, inte av honom själv.

Sverige har 23 relaterade objekt hos Nationalmuseum. Det mest kända är Erminia hos herdarna, olja på duk signerad 1859, 82 centimeter hög och 104,5 bred, gåva från Nationalmusei Vänner 1920 under numret NM 2246. Motivet är hämtat ur Tassos Det befriade Jerusalem.

Danmark har tre litografier. Alla tre kommer ur sviten om Hamlet från 1843 och förvärvades 1922, under numren DEP2441, DEP2442 och DEP2443.

Moderna Museet har inga egna verk av honom. Sökningen ger bara affischer och utställningsmaterial, bland annat till Nationalmuseums utställning om Ingres och Delacroix våren 1965.

Göteborgs konstmuseum har en oljestudie från hans unga år. Grekisk dräktstudie från 1822, 41 gånger 31 centimeter med numret WL 17, skänktes av Werner Lundqvist 1918.

Musée du Louvre

Denon, sal 700, salle Mollien.

RF 129, inskrivet 1875.

Nasjonalmuseet, Oslo

Fem verk av Delacroix själv.

Pietà NG.M.01179 hänger i sal 054.

Nationalmuseum

NM 2246, Erminia hos herdarna.

Gåva 1920, signerad 1859.

SMK, Köpenhamn

Tre Hamletlitografier från 1843.

DEP2441 till DEP2443, förvärvade 1922.

Så ser du målningen

Verket hänger i sal 700 i Denonflygeln, salle Mollien, på plan 1. Dit återvände det den 2 maj 2024, efter sex månader hos restauratorerna.

Grannen är Géricaults Medusas flotte. De två stora romantiska historiemålningarna hänger i samma sal, vilket gör dem lätta att se efter varandra.

Färgerna ser annorlunda ut än i äldre reproduktioner. Har du bilden av en enhetligt gul tunika i minnet kommer du att möta något ljusare och mer varierat på plats.

  • Den ersatte en avhoppad beställningDelacroix drog sig ur en historiemålning om Ludvig Filip vid Valmy. Staten köpte Friheten i stället, för samma summa.
  • Duken är hopsydd av tre våderVarje våd är omkring 90 centimeter bred och ligger vågrätt.
  • Frihetens huvud ändrades under arbetetAnsiktet målades först en face och ändrades sedan till strikt profil.
  • Den låg undanställd i decennierMellan omkring 1833 och 1874 var verket magasinerat eller utlånat, med korta undantag.

Vanliga frågor om Friheten på barrikaderna

Hur stor är Friheten på barrikaderna?

Höjd 2,6 meter och bredd 3,25 meter. Med ram anger Louvren 2,97 gånger 3,65 meter.

När målades den?

Mellan september och december 1830, bara veckor efter julirevolutionen i juli samma år.

Vem köpte målningen?

Handels- och arbetsministeriet, i augusti 1831, för 3 000 francs. Ett köp via kungens civillista för 2 000 francs hade övervägts i juli men blev inte av.

Är kvinnan en verklig person?

Nej. Louvren beskriver henne som en allegori för friheten och pekar på nakenheten, den grekiska profilen och det antikiserande draperiet som markörer för att hon är en idé.

Är mannen med hög hatt Delacroix själv?

Det finns inget stöd för det hos Louvren. Museets dossier kallar honom hantverkare eller verkstadsföreståndare.

Vad visade rengöringen 2024?

Att Frihetens tunika har en ljusgrå grund med gult i varierande täthet, att en sliten lädersko syns i nedre vänstra hörnet och att byggnaderna till höger har enskilda fasader med eldgivning i rosa strimmor.

Är målningen signerad?

Ja. Eug. Delacroix.1830 står i röd oljefärg till höger i halv höjd.

Var hänger den?

Denonflygeln, sal 700, salle Mollien, plan 1, i samma sal som Géricaults Medusas flotte.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått, signatur, proveniens och restaureringshistorik kommer från Louvrens egen katalogpost.

  • Musée du Louvre: mått, signatur, inventarienummer och hela historiken från 1830 till 2024
  • Musée du Louvre: vad rengöringen 2023 till 2024 visade och när verket kom tillbaka
  • C2RMF: undersökningsmetoderna, ändringarna under utförandet och dukens tre våder
  • Musée du Louvre: figurbeskrivningen, brevet till brodern och den frygiska mössans färglager
  • histoire-image.org: Malika Dorbani-Bouabdellah om figurerna, med mannen i hög hatt som borgare
  • Nasjonalmuseet: de norska verken med inventarienummer och gåvouppgift
  • Nationalmuseum: Erminia hos herdarna NM 2246 och de 23 relaterade objekten
  • Panorama de l’art: signaturens placering på bjälken nedtill till höger
  • Göteborgs konstmuseum: Delacroix Grekisk dräktstudie från 1822

Leave a Comment

NSKG – Nordiska Sällskapet för Konst och Grafik
Sekretessöversikt

Denna webbplats använder cookies så att vi kan ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.