Nationalmuseum

Nationalmuseum instiftades den 28 juni 1792 till minnet av Gustav III och öppnade för allmänheten 1794, i Logårdsflygeln på Stockholms slott. Huset på Blasieholmen kom först 1866. Här får du byggnadens historia, renoveringen i siffror, samlingarnas verkliga omfattning och 22 verk med inventarienummer. Du får också det aktuella läget för fri entré, som är ett annat än många tror.

När grundades Nationalmuseum?

Museet har två födelsedagar. Kongl. Museum instiftades den 28 juni 1792 till minnet av Gustav III. Beslutet om lokaler i Logårdsflygeln på Stockholms slott kom året därpå. När inredningsarbetet var klart öppnade museet för allmänheten 1794.

Grunden i samlingarna är äldre än så. Drottning Kristinas krigsbyte från Prag förde hit omkring 470 målningar, 170 marmorskulpturer och 100 bronsskulpturer, drygt 1 000 skattkammarföremål samt 33 000 mynt och medaljer ur kejsar Rudolf II:s samling. Staten förvärvade 1815 Johan Tobias Sergels samtliga skulpturer.

Självbeskrivningen är återhållsam. Museet kallar sig Sveriges konst- och designmuseum och konstaterar att grundandet 1792 gör det till ett av Europas äldsta konstmuseer. Ordet nationalmuseum kom senare. Museets egen historik anger inget år för namnbytet.

1. 28 juni 1792

   Kongl. Museum instiftas till minnet av Gustav III.

2. 1794

   Museet öppnar för allmänheten i Logårdsflygeln på Stockholms slott.

3. 1815

   Staten förvärvar Johan Tobias Sergels samtliga skulpturer.

4. 1845

   Riksdagen beslutar att en ny museibyggnad ska uppföras.

5. Juni 1846

   Byggnadskommittén lägger fram sitt våningsprogram.

6. 1847

   Friedrich August Stüler tar över som ansvarig arkitekt.

7. 15 juni 1866

   Byggnaden på Blasieholmen öppnar för allmänheten.

8. 1884

   Livrustkammaren och klädkammaren flyttar tillbaka till slottet.

9. 1928

   De egyptiska samlingarna flyttar ut.

10. 1940

    Historiska samlingarna och Myntkabinettet får eget museum vid Narvavägen.

11. 1958

    Samtidskonsten går till Moderna museet och gipserna till slottet.

12. 1963

    De östasiatiska samlingarna flyttar till Östasiatiska museet.

13. 1996

    Norra ljusgården glasas in och blir så småningom Skulpturgården.

14. 3 februari 2013

    Museet stänger för den stora renoveringen.

15. 13 oktober 2018

    Museet öppnar igen.

16. 1 januari 2023

    Fri entré-reformen för de statliga museerna slopas.

Vem ritade museibyggnaden?

Frågan om nya lokaler väcktes redan på 1810-talet. Först 1845 fattade riksdagen beslutet att en ny museibyggnad skulle uppföras. Museet beskriver det som ett av de allra dyraste projekt riksdagen beviljade medel till under första halvan av 1800-talet. Den tyske arkitekten Friedrich August Stüler sattes att granska förslagen. År 1847 övergick uppdraget som ansvarig arkitekt från Fredrik Wilhelm Scholander till Stüler, som just då höll på att uppföra Neues Museum i Berlin.

Stilen hämtade han söderifrån. Statens fastighetsverk beskriver byggnaden som inspirerad av venetiansk arkitektur, tre våningar hög med betonat mittparti. Samma källa framhåller att Stüler ansåg att en museibyggnad skulle vara rik på dekorativ utsmyckning. Scholander stod kvar för inredningen. Bygget tog omkring tjugo år och huset öppnade för allmänheten den 15 juni 1866.

Vad skulle huset egentligen innehålla?

Programmet från juni 1846 ser märkligt ut i dag. Entrévåningen skulle rymma antikvitetssamlingarna, Myntkabinettet, Klädkammaren och Livrustkammaren. Mellanvåningen var tänkt för Kungliga biblioteket och en hörsal för populärvetenskapliga föredrag. Bara den översta våningen var avsedd för skulptur och måleri.

Planen sprack under byggtiden. Redan 1861 stod det klart att Kungliga biblioteket inte skulle flytta in, men då fanns inga resurser kvar att ändra fasaden eller att lägga stengolv i stället för parkett i de salar som nu skulle härbärgera skulptur. Museet formulerar förändringen som att projektet gick från nationellt kulturhus till ett museum med betoning på bildkonst.

Fasaden minns fortfarande den ursprungliga planen. Skulpturerna på entréfasaden annonserar våningarnas tänkta innehåll, med Tessin den yngre, Ehrenstrahl, Sergel och Fogelberg på det översta planet och Linné, Berzelius, Tegnér och Wallin på mellanplanet. Bildkonstnärerna och Tessin hör hemma på det plan som verkligen blev måleri och skulptur. Vetenskapsmännen och skalderna står kvar över en våning som aldrig blev bibliotek.

Sedan fortsatte huset att tömmas. Livrustkammaren och klädkammaren flyttade tillbaka till slottet 1884, de egyptiska samlingarna 1928, historiska samlingarna och Myntkabinettet 1940, samtidskonsten till Moderna museet och de antika gipserna 1958 samt de östasiatiska samlingarna 1963. Kvar blev konsten, konsthantverket och designen.

Vad hände i renoveringen?

Huset var utslitet. Museets egen beskrivning av läget före renoveringen är att väggar och takdekoration hade målats över, att fönstren i utställningsrummen sedan länge var förtäckta och att ventilations- och värmesystem var utslitna. Museet stängde den 3 februari 2013. Midvinterblot togs ned i maj samma år.

Statens fastighetsverk påbörjade byggarbetet i juli 2014 och blev klart sommaren 2018. Återöppningen skedde den 13 oktober 2018. Budgetramen var 1,255 miljarder kronor enligt verkets eget pressmeddelande, som också kallar det den största och mest genomgående renoveringen av Nationalmuseum sedan huset byggdes.

Siffrorna säger något om omfattningen. Arbetet tog 1,3 miljoner arbetstimmar och sysselsatte över 3 000 personer i 50 yrkesgrupper. 331 fönster öppnades och renoverades, omkring 5 300 kubikmeter sten togs bort för nya tekniska utrymmen under ljusgårdarna och två glaskupoler om vardera 140 tetraedrar lades över gårdarna. Besökskapaciteten fördubblades från 1 000 till 2 000 personer.

Arkitekter var Wingårdh arkitektkontor tillsammans med Wikerstål arkitekter, med Skanska som generalentreprenör. Efter arbetet kallar museet huset en av Europas bäst bevarade museibyggnader från 1800-talet och samtidigt den modernaste.

Hur stora är samlingarna?

Totalsiffran är runt 700 000 föremål enligt museets årsredovisning. Den siffran går inte att räkna fram ur delsamlingarna, eftersom slottssamlingar och arkivmaterial tillkommer. Tabellen visar museets egna uppgifter, delsamling för delsamling.

Uppgifterna kommer från Nationalmuseums egna sidor och årsredovisningar. Summera inte raderna till totalen.

Styrkeområdena i måleriet är holländskt 1600-tal, franskt 1700-tal, de franska impressionisterna, svensk konst från 1500- till 1800-tal och ryska ikoner. Skulptursamlingen lyfter fram Johan Tobias Sergel, Johan Niklas Byström, Bengt Erland Fogelberg och Per Hasselberg bland svenskarna samt Francesco Laurana, Giovanni Bologna och Adriaen de Vries bland de utländska. Museet kallar de Vries Psyke buren av amoriner ett av de allra mest beundrade konstverken i samlingen.

Vilka verk bör du leta upp?

Museet gör själv ett urval i sin webbtur Måleri i urval. Tabellen följer det urvalet och ger inventarienumren, som är det säkraste sättet att hitta rätt verk i samlingsdatabasen.

Inventarienumren kommer från Nationalmuseums egna sidor. Verk roteras i salarna, så allt hänger inte framme samtidigt.

Prefixet i numret avslöjar var verket hör hemma. NM är huvudsamlingen, NMGrh Gripsholm, NMDrh Drottningholm, NMB avdelningen för handteckning, miniatyr och grafik och NMI ikonsamlingen. Ett verk med NMGrh-nummer hänger normalt inte på Blasieholmen.

Vad är historien bakom Midvinterblot?

Carl Larssons Midvinterblot mäter 6,4 × 13,6 meter i två dukar och hänger i övre trapphallen. Museet kallar verket den sista delen i den svit väggmålningar Larsson utförde i huset från 1896. Själva duken målades 1914 till 1915 och refuserades 1916. År 1987 såldes den på auktion till en japansk samlare. Den lånades tillbaka till Carl Larsson-utställningen 1992.

Återkomsten blev permanent. Sommaren 1997 förvärvades målningen till Nationalmuseum efter långa förhandlingar och privata donationer. Sedan 1998 hänger den på den plats Carl Larsson hade tänkt sig, med ett avbrott från maj 2013 då den togs ned inför renoveringen. I dag är den åter på plats i trapphallen. Det är sannolikt det mest omtalade museiförvärvet i svensk konsthistoria.

Hur är de fasta utställningarna uppbyggda?

Drygt 5 000 konst- och designföremål visas i samlingspresentationerna. Huvuddelen ligger i Tidslinjen, där salarna följer en tänkt kronologi genom huset. Epokerna är 1500-tal, 1600-tal, 1720-1770, 1770-1800, 1800-1870, 1897, 1870-1910, sekelskiftet 1900, 1920-1965 och 1965 och framåt. Att ett enskilt år har fått egen rubrik mitt i kronologin hänger samman med Stockholmsutställningen och konståret 1897.

Större salar ger huvuddragen medan mindre rum intill fördjupar. Museet roterar verk då och då, så utbudet ändras över tid. Design och konsthantverk står bredvid måleriet från samma period i stället för i en egen avdelning.

Tre utställningar till hör till de fasta. Designmagasinet skildrar material, tillverkning och trender genom fler än 1 200 föremål från 1700-tal till det allra senaste. Skattkammaren samlar mer än tusen små föremål i gamla kontorsrum som återtogs vid renoveringen, däribland de 5 700 porträttminiatyrerna. Skulpturgården i norra delen breder ut sig som en italiensk piazza och visar utvecklingen från idealism till realism under 1800-talet, med Tor, Oden och Balder som centralt motiv.

Husets två ljusgårdar blandas ofta ihop. Den norra glasades in 1996, inrymde tidigare museets restaurang och är i dag Skulpturgården. Den södra är en hörsal för upp till 140 personer, med glastak och ett hisstorn klätt i mässing där en stor bildskärm döljs bakom skjutdörrar.

Gäller fri entré på Nationalmuseum?

Inte längre generellt. Fri entré till 18 statliga museer infördes den 1 februari 2016 efter budgetpropositionen för 2016, med ett kompensationsanslag på 80 miljoner kronor om året. Riksrevisionen granskade reformen 2019. Nationalmuseums årsredovisning för 2023 inleds med konstaterandet att reformen slopades från den 1 januari samma år.

Tre undantag gäller i dag. Museet har valt fri entré för alla under 20 år, för att gymnasieelever ska kunna se utställningarna utan att betala. Torsdagskvällarnas kvällsöppet har fri entré. Fri entré gäller också för vissa grupper, bland andra medlemmar i Nationalmusei Vänner, innehavare av museets årskort, press med presskort eller AICA-kort, föranmälda studentgrupper med lärare, lärare med klass från förskola till gymnasium samt asylsökande med dokumentation.

Besökstalen ger perspektiv på förändringen. Blasieholmen hade 389 626 besök 2023, en nedgång med 23 procent mot året före. År 2024 blev det 419 114 besök. Räknat på samtliga utställningsplatser blev det 745 843 besök 2023 och 737 800 besök 2024. Av dem som löste biljett 2024 var 13 procent barn och unga under 20 år.

Var mer visar museet sin konst?

Nationalmuseum är större än sitt hus. Museet uppger omkring 20 fasta visningsplatser, från kungliga slott till ett eget museum i Östersund.

Utlåningen är omfattande också utanför de fasta platserna. Årsredovisningen för 2024 anger 7 034 långtidslån i Sverige och 246 utomlands. Säsongsutställningar produceras varje år till Jamtli, Gripsholm och Läckö slott. Ansökan om lån till en utställning ska lämnas minst sex månader i förväg för svenska utställningar och minst åtta månader för internationella.

Vilka utställningar är på gång?

Färg! För barn och nyfikna vuxna är en långliggare som visas från den 21 februari 2026 till den 12 augusti 2029. Mötet mellan Wilhelm Kåge och Shōji Hamada hänger från den 23 april 2026 till den 10 januari 2027, med miniutställningen Kåge, skisser och teckningar ur Nationalmuseums arkiv från den 2 juni 2026 till den 14 februari 2027. Till havet! om den moderna badturismen i konsten visas från den 24 september 2026 till den 7 februari 2027.

Året därpå står två större utställningar på tur. Women as Technology om teknik och genus i designen visas från den 18 februari till den 19 september 2027. Akseli Gallen-Kallela följer från den 18 mars till den 15 augusti 2027 och beskrivs av museet som den största presentationen av hans konst hittills i Sverige.

Utanför Stockholm pågår flera samarbeten. Livet designat visas på Nationalmuseum Jamtli till den 15 november 2026 och Stig Lindbergs lustfyllda värld på Gustavsbergs Porslinsmuseum från den 6 juni 2026 till den 2 maj 2027. I Paris visas Frankrike, Sverige och Osmanska riket mellan den 12 juni och den 1 november 2026. I Japan turnerar Masters of Swedish Painting med omkring 80 målningar och avslutas på Aichi Prefectural Museum of Art i Nagoya mellan den 9 juli och den 4 oktober 2026.

Hur finansieras museet?

Nationalmuseum är en statlig myndighet som leds av en överintendent utsedd av regeringen för sex år, med möjlighet till tre års förlängning. Regeringen förordnade Patrick Amsellem den 2 november 2023, med tillträde den 8 januari 2024 och förordnande till den 31 januari 2030. Myndigheten omfattar verksamheterna vid Nationalmuseum och Gustavsbergs Porslinsmuseum och har ett insynsråd.

Anslagen täcker ungefär 70 procent av de fasta kostnaderna. Resten kommer från biljettintäkter, visningar, bokförsäljning, lokaluthyrning, samarbeten och donationer. Museet beslutar också om utförseltillstånd för kulturföremål.

En uppgift förvånar de flesta. Museet har inga statliga medel att förvärva konst, konsthantverk och design för. Allt som tillförs samlingarna kommer från gåvor och från privata stiftelse- och fondmedel. Att Midvinterblot kunde köpas tillbaka 1997 och att Balkes Från Nordland köptes in 1922 med medel ur Sophia Gieseckes fond hör till samma mönster.

• 500 000 bladSå stor är samlingen av teckning och grafik enligt museet.
• Världens störstaMuseets beteckning på de 5 700 porträttminiatyrerna.
• 331 fönsterSå många frilades och renoverades i den stora renoveringen.
• Inga inköpsmedelSamlingen växer genom gåvor och privata fondmedel, inte statliga anslag.

Vanliga frågor om Nationalmuseum

När grundades Nationalmuseum?

Kongl. Museum instiftades den 28 juni 1792 och öppnade för allmänheten 1794 i Logårdsflygeln på Stockholms slott. Byggnaden på Blasieholmen öppnade först den 15 juni 1866.

Vem ritade Nationalmuseum?

Den tyske arkitekten Friedrich August Stüler, som tog över uppdraget 1847 från Fredrik Wilhelm Scholander. Scholander svarade för inredningen.

Hur många föremål finns i samlingarna?

Runt 700 000 enligt museets årsredovisning. Däribland drygt 11 000 målningar, 500 000 blad teckning och grafik samt cirka 30 000 föremål konsthantverk och design.

Är det fri entré på Nationalmuseum?

Inte generellt. Fri entré-reformen slopades den 1 januari 2023. I dag gäller fri entré för alla under 20 år, på torsdagskvällar och för vissa grupper.

Var hänger Midvinterblot?

I övre trapphallen. Målningen utfördes 1914 till 1915, refuserades 1916 och förvärvades till museet sommaren 1997.

Hur länge var museet stängt för renovering?

Från den 3 februari 2013 till den 13 oktober 2018, drygt fem och ett halvt år.

Vilka är de fasta utställningarna?

Tidslinjen, Designmagasinet, Skattkammaren och Skulpturgården. Tillsammans visar de drygt 5 000 konst- och designföremål.

Visar Nationalmuseum konst på fler platser?

Ja, på omkring 20 fasta visningsplatser. Bland dem Nationalmuseum Jamtli i Östersund, Gustavsbergs Porslinsmuseum, flera kungliga slott och Svenska institutet i Paris.

Källor

Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Sifferuppgifter kommer från museets egna sidor och årsredovisningar samt från Statens fastighetsverk. Utställningsdatum ändras, så kontrollera dem hos museet före besöket.

• Nationalmuseum: självbeskrivning och grundandet 1792
• Nationalmuseum: byggnadens historia och våningsprogrammet
• Nationalmuseum: öppningsdatumet 15 juni 1866
• Nationalmuseum: Kongl. Museum och drottning Kristinas krigsbyte
• Nationalmuseum: samlingarnas siffror
• Nationalmuseum: urvalet av verk med inventarienummer
• Nationalmuseum: Tidslinjens epoker
• Nationalmuseum: Designmagasinet
• Nationalmuseum: Skattkammaren och miniatyrerna
• Nationalmuseum: Skulpturgården
• Nationalmuseum: södra ljusgården
• Nationalmuseum: Midvinterblot
• Nationalmuseum: myndigheten, anslagen och inköpsmedlen
• Nationalmuseum: ledningen och överintendenten
• Nationalmuseum: kommande utställningar
• Nationalmuseum: turnén i Japan
• Nationalmuseum: årsredovisningen för 2024
• Statens fastighetsverk: byggnaden och återöppningen
• Statens fastighetsverk: renoveringens nyckeltal
• Riksrevisionen: fri entré-reformen 2016
• Regeringen: förordnandet av överintendenten
• Carl Larsson-gården: Midvinterblots tillkomst 1914-1915 och refuseringen 1916