Peder Balke

Peder Balke föddes den 4 november 1804 på Helgøya och dog i Kristiania i februari 1887. Han reste till Nordkapp en enda gång, sommaren 1832. Sedan levde han i ett halvsekel på det han hade sett. I dag finns 28 av hans verk i Louvren, fler än av någon annan norsk konstnär. Här får du resan norrut, affären med Louis-Philippe, tekniken med penselskaft och svamp samt 24 verk med museum och inventarienummer.

Vem var Peder Balke?

Födelseplatsen var Svennerudeie på Helgøya i Nes i Hedmark, en gård i enkla förhållanden. Föräldrarna hette Anders Thoresen och Pernille Pedersdatter. Pojken döptes till Peder Andersen och växte upp både på Helgøya och på Toten.

Namnet fick han av en bonde. Anders Balke på Toten behandlade honom enligt Norsk kunstnerleksikon nästan som en son i huset. Omkring 1825 tog han gårdens namn. Yrket blev först målarhantverkarens. Han arbetade med kyrkodekor, bland annat vid restaureringen av Balke kirke på Toten. Nasjonalmuseet kopplar uttryckligen hans senare frigörelse från samtidens detaljrealism till den här hantverksbakgrunden.

Utbildningen sträckte sig sedan över nästan två decennier. Han kom in på Den kongelige tegneskole i Christiania 1827 och gick där till 1829 med Heinrich August Grosch och Jacob Munch som lärare. Sommaren 1830 vandrade och tecknade han genom Telemark och Västlandet. Mellan 1829 och 1833 studerade han vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm under Carl Johan Fahlcrantz. Hos Johan Christian Dahl i Dresden var han fyra månader 1836 och sedan på nytt 1843 till 1844. Metropolitan Museum anger att han där också kom i kontakt med Caspar David Friedrich.

Dödsdagen är omtvistad. Norsk kunstnerleksikon och Norsk biografisk leksikon anger den 15 februari 1887 medan Store norske leksikon och engelska Wikipedia skriver den 5 februari. Alla källor är eniga om året och om att han dog i Kristiania och begravdes på Vestre Aker kirkegård. Denna artikel följer de två signerade fackuppslagsverken och skriver 15 februari.

1. 4 november 1804

   Föds som Peder Andersen på Svennerudeie på Helgøya.

2. Omkring 1825

   Tar namnet Balke efter bonden Anders Balke på Toten.

3. 1827-1829

   Går på Den kongelige tegneskole i Christiania.

4. Sommaren 1830

   Vandrar och tecknar genom Telemark och Västlandet.

5. 1829-1833

   Studerar i Stockholm under Carl Johan Fahlcrantz.

6. April 1832

   Reser norrut från Trondheim mot Nordkapp, Vardø och Vadsø.

7. 1834

   Gifter sig med Karen Eriksdatter Strand.

8. 1836 och 1843-1844

   Arbetar hos Johan Christian Dahl i Dresden.

9. Februari 1847

   Visar 54 skisser för Louis-Philippe i Tuilerierna.

10. 1848

    Februarirevolutionen stoppar den kungliga beställningen.

11. 1851

    Lägger fram ett förslag om arbetarpension och änke- och invalidförsäkring.

12. 1856

    Köper marken norr om Bogstadveien och anlägger Kunstnerlund.

13. 13 juni 1879

    Branden förstör 42 hus i Balkeby.

14. 15 februari 1887

    Dör i Kristiania enligt de norska fackuppslagsverken.

Vad hände på resan norrut 1832?

I april 1832 gav sig Balke av norrut. Resan tog omkring tre månader enligt Peder Balke-senteret. Rutten gick från Trondheim längs kusten till Vadsø och därifrån också inåt land. Han såg Nordkapp, Vardø och Finnmark. Nasjonalmuseet framhåller att han var bland de första norska konstnärer som reste norr om Trondheim.

Sedan återvände han aldrig. Alla de arktiska motiv han målade under de följande femtio åren bygger på minnen och skisser från de här månaderna. Metropolitan Museum formulerar det som att hans enda besök vid Nordkapp 1832 djupgående formade hans konstnärliga blick.

Stormen vid Vardø blev det starkaste minnet. National Gallery i London återger hans egen beskrivning av hur han kände att han måste hålla sig fast i klippan när svallet kastade sig mot bergväggen. Samma museum citerar honom om att pennan inte förmår beskriva det överväldigande intrycket. Upplevelsen återkom i hans havsbilder resten av livet.

Programmet formulerade han själv i en självbiografisk text som publicerades i Kunst og Kultur 1921. Där skriver han att naturskönheterna spelar huvudrollen medan människorna, naturens levande barn, bara intar en underordnad ställning. Nasjonalmuseet beskriver figurerna i hans bilder som ett slags måttstock för människans förhållande till naturkrafterna.

Vad köpte Louis-Philippe?

Fransmännens kung hade en egen historia med Nordnorge. Som landsflyktig ung prins reste Louis-Philippe genom landsdelen 1795, vilket framgår av Louvrens katalogpost för INV 993. Balke kom till Paris med familjen 1846 och blev mottagen i Tuilerierna i början av februari 1847. Där visade han 54 skisser över de platser kungen hade passerat på sin resa. Till dem lade han vyer över Hamburg, Altona och Köpenhamn, städerna där resan hade börjat och slutat.

Affären blev sedan tredelad. Den 30 april 1847 köpte kungens civillista två stora målningar på papp direkt av konstnären, Vue du Cap Nord och Vue de Drontheim. Den 15 maj samma år köptes 33 av skisserna. Av dessa beställdes 30 som stora målningar, ett uppdrag som februarirevolutionen 1848 satte punkt för innan det hann utföras.

Louvren anger i dag att 26 av de förvärvade skisserna har bevarats. Tillsammans med de två stora målningarna ger det 28 verk av Balke i museet, vilket enligt Norsk biografisk leksikon gör honom till den norske konstnär som är bäst representerad där. Verken hänger i sal 862 i Richelieuflygeln.

En detalj i katalogposten säger något om hur nära kungen följde arbetet. Louvren berättar att Louis-Philippe personligen övervakade slutarbetet på Vue du Cap Nord. Han bad Balke lägga till den tolk som hade följt honom vid Nordkapp, utöver de fyra figurer som redan var målade. De fyra var kungen själv, en präst, hans adjutant och en stallknekt.

Hur målade Balke?

Från omkring 1860 arbetade han på ett sätt som ingen av hans samtida använde. Norsk kunstnerleksikon beskriver hur han började med att lackera den vita grunderingen. På den hårda ytan lade han färgen i tunna lager, varefter han delvis fördrev den igen med penselskaftet, svamp, trasor eller fingrarna. Nasjonalmuseet skriver om samma sak att färgen tydligt syns vara påförd med penslar, palettkniv eller helt enkelt fingrarna.

Norsk biografisk leksikon lägger till kvast och svamp bland redskapen och beskriver stilen som snabba, flytande drag av mörka färgtoner över ljus undermålning. Palettens minskade steg för steg. Metropolitan Museum talar om radikala förenklingar av form och färg och om de helsvarta målningarna på 1870-talet.

The Tempest i London visar metoden i miniatyr. Museet beskriver hur hav och himmel återges med säkra penseldrag medan båtarna och måsarna är satta med kalligrafisk finess. Den tunt pålagda oljan låter den vita grunden lysa igenom och antyda ljus över horisonten. Hela bilden är hållen i svart och vitt.

Vändpunkten går att tidsbestämma. National Gallery skriver att den uteblivna kommersiella framgången under 1860-talet fick honom att sluta måla yrkesmässigt. Därefter målade han för sin egen skull, i små format och utan hänsyn till marknaden. Det är ur den perioden de mest radikala bilderna kommer.

Varför är så många verk så små?

De sena bilderna är ofta mindre än ett vykort. Museiposterna anger papp och trä som underlag för de flesta av dem. Figuren visar fyra av verken i tabellen ritade i samma skala.

Skillnaden är svindlande. Fra Nordkapp mäter 67,5 × 84 centimeter medan Fugleflokk over opprørt hav mäter 8,5 × 11 centimeter. Den större ytan rymmer drygt sextio av den mindre. Formatet var inget hinder för ambitionen, för det är i just de här småformaten som Metropolitan Museum ser ett uttryck som få samtida kom i närheten av.

Vilka verk finns och var?

Tabellen bygger på de ägande museernas egna katalogposter. Nasjonalmuseet i Oslo har den största samlingen och publicerar fler verk än de sjutton som står här.

Mått anges som höjd × bredd enligt museernas uppgifter. Louvren anger måtten utan ram.

Två poster kräver en kommentar. Titeln Seilskute ved fyrtårn cirkulerar på svenska sidor utan att motsvaras av någon museipost. De tre fyrmotiven i tabellen är de belagda bilderna av det slaget. Metropolitan Museum katalogiserar också en version av The North Cape på 6,9 × 8,3 centimeter, men den ägs av The Hearn Family Trust och är därmed ett lån.

Vad var Balkeby?

År 1856 köpte Balke en lantegendom norr om Bogstadveien i Christiania. Marken styckade han i små parceller och sålde vidare till arbetarfamiljer. Området fick namnet Kunstnerlund men kallades i folkmun Balkeby efter grundaren. Oslo byleksikon beskriver syftet som överkomliga bostäder åt arbetsfolk.

Tillväxten gick fort. Omkring 300 människor bodde där 1865 och omkring 1 100 i ungefär 60 hus 1878. Balke organiserade också en av stadens första föreningar för de boende. Redan 1851 hade han lagt fram ett förslag om pension åt arbetare och om försäkring för änkor och invalider, vilket Norsk biografisk leksikon lyfter fram.

Slutet kom den 13 juni 1879. Branden förstörde 42 hus, däribland Balkes eget. Enligt Oslo byleksikon var det sista gången brandkåren i Oslo utlöste katastroflarm med nödmobilisering. Balke dog ekonomiskt ruinerad åtta år senare. Namnet Balkeby lever kvar som beteckning på kvarteren kring Industrigata.

När återupptäcktes Balke?

Glömskan varade i knappt trettio år. Hans Ødegaard tog in honom i jubileumsutställningen på Frogner 1914. Där börjar återupptäckten enligt både Norsk kunstnerleksikon och Norsk biografisk leksikon. Retrospektiven på Kunstnernes Hus 1954 gav först en fullständig bild av hans produktion. De två stora museiutställningarna på 2010-talet var det internationella genombrottet.

Londonutställningen gjordes tillsammans med Nordnorsk Kunstmuseum i Tromsø och var Balkes första utställning i Storbritannien. National Gallery beskrev honom som en konstnär som först nu erkänns som en av modernismens föregångare. Siffrorna blir ofta fel i andra hand. Slutdatumet anges ibland till den 15 april och antalet verk i New York till 25, medan museerna själva skriver 12 april respektive 17 målningar av Balke.

Vad finns av Balke i Sverige?

Den svenska kopplingen börjar med utbildningen. Fyra år vid Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm, mellan 1829 och 1833, gav honom läraren Carl Johan Fahlcrantz och en skolning i det romantiska landskapet. Stadens eget utseende dyker upp i Stockholm i måneskinn från 1851, en liten bild på 17,5 × 23 centimeter som i dag finns i Oslo.

Ett verk hänger i Stockholm. Nationalmuseum äger Från Nordland från 1860-talet, olja på duk uppfodrad på masonit, 60,5 × 72 centimeter, med inventarienumret NM 2365. Museet köpte den 1922 med medel ur Sophia Gieseckes fond. Det är den enda Balkepost i en svensk offentlig samling som gick att belägga vid kontrollen.

Vilken sedel bar en målning av Balke?

Norges Bank använde ett av hans fyrmotiv på sedelserie V. Tusenkronorssedeln hade Henrik Ibsen på framsidan och Balkes målning med fyren vid Vardø på baksidan. Sedeln gavs ut mellan 1975 och 1987 och blev ogiltig den 1 augusti 2001. Uppgiften att motivet satt på sedeln under 1970-talet är därför bara halva sanningen.

Är hans verk fria att använda?

Balke dog 1887. Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter dödsåret, vilket betyder att hans verk är fria i Sverige sedan den 1 januari 1958. DigitaltMuseum noterar på samma sätt att avtalet med BONO bara omfattar konstnärer som lever eller dog efter 1949. Museernas fotografier av målningarna har ett eget skydd. Kontrollera villkoren hos museet innan du använder en bild.

• En enda resaBalke såg Nordkapp sommaren 1832 och återvände aldrig norrut.
• PenselskaftetNorsk kunstnerleksikon räknar upp penselskaft, svamp, trasor och fingrar bland redskapen.
• 28 verk i Louvren26 skisser och 2 målningar, fler än av någon annan norsk konstnär.
• 42 husSå många brann ner i Balkeby den 13 juni 1879.

Vanliga frågor om Peder Balke

När levde Peder Balke?

Han föddes den 4 november 1804 på Helgøya och dog i Kristiania 1887. Norsk kunstnerleksikon och Norsk biografisk leksikon anger den 15 februari medan Store norske leksikon skriver den 5 februari.

Vad är Peder Balke känd för?

Dramatiska nordnorska hav- och fjällmotiv i svart, grått och vitt, ofta i mycket små format. Han räknas i dag som en föregångare till modernismen.

Hur många verk av Balke finns i Louvren?

28 stycken, 26 skisser och 2 stora målningar. De visas i sal 862 i Richelieuflygeln.

Vad hände på resan 1832?

Han reste i april från Trondheim längs kusten till Vadsø och såg Nordkapp, Vardø och Finnmark under omkring tre månader. Han återvände aldrig norrut.

Hur målade Peder Balke?

Han lackerade den vita grunderingen, lade färgen i tunna lager och fördrev den sedan delvis med penselskaftet, svamp, trasor eller fingrarna.

Finns det verk av Peder Balke i Sverige?

Ja. Nationalmuseum i Stockholm äger Från Nordland från 1860-talet med inventarienumret NM 2365, inköpt 1922.

Vad var Balkeby?

En arbetarstadsdel i Christiania som Balke anlade 1856, officiellt kallad Kunstnerlund. Branden den 13 juni 1879 förstörde 42 hus.

Är Peder Balkes verk fria att använda?

Ja, i Sverige sedan den 1 januari 1958. Museernas fotografier av målningarna kan ändå ha ett eget skydd.

Källor

Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Verkdata kommer från museernas egna katalogposter och biografin från de norska fackuppslagsverken.

• Norsk kunstnerleksikon: biografi, tekniken och dödsdatumet
• Norsk biografisk leksikon: uppväxten, Louvren och pensionsförslaget 1851
• Store norske leksikon: utbildningen och den avvikande dödsdagen
• Oslo byleksikon: Balkeby, invånarsiffrorna och branden 1879
• Nasjonalmuseet: verköversikten
• Nasjonalmuseet: teknikbeskrivningen och Dresdenåren
• Nasjonalmuseet: Stetind i tåke
• Nasjonalmuseet: Fra Nordkapp
• Nasjonalmuseet: Fugleflokk over opprørt hav
• Nasjonalmuseet: Stockholm i måneskinn
• Louvren: Vue du Cap Nord och tolken vid Nordkapp
• Louvren: Vue de Drontheim
• Louvren: de 54 skisserna och de 26 bevarade
• National Gallery: The Tempest och stormen vid Vardø
• National Gallery: utställningen 2014-2015
• National Gallery: vändpunkten på 1860-talet
• Metropolitan Museum of Art: utställningen 2017 och mötet med Friedrich
• Metropolitan Museum of Art: The North Cape by Moonlight
• Nationalmuseum: Från Nordland, NM 2365
• DigitaltMuseum: Nordnorsk Kunstmuseums verk och BONO
• Peder Balke-senteret: resans längd och den självbiografiska texten
• Norges Bank: sedelserie V
• Riksdagen: upphovsrättslagen