Johan Christian Dahl föddes den 24 februari 1788 i Bergen och dog den 14 oktober 1857 i Dresden. Han blev den förste norske målaren som nådde internationell ryktbarhet och räknas som den norska landskapsmålningens fader. Nästan fyrtio år bodde han i Dresden, där han målade sina norska landskap efter skisser från fem resor hem. Här får du verken med museum och inventarienummer, vänskapen med Caspar David Friedrich och historien om stavkyrkan han köpte på auktion.
1788
Född 24 februari i Bergen. Död 14 oktober 1857 i Dresden.
5
Så många resor gjorde han till Norge mellan 1826 och 1850.
1 860
Så många verk av Dahl är publicerade i Nasjonalmuseets samlingsdatabas.
76
Bilder ur hans samling av äldre måleri som museet i Oslo köpte på 1840-talet.
Fem uppgifter om Johan Christian Dahl som ofta blir fel
Att målningen heter Stalheim. Nasjonalmuseets titel är Fra Stalheim från 1842. Duken mäter 189,7 × 245,8 centimeter.
Att han tackade nej till ett professorat i Berlin. Uppgiften går tillbaka på en formulering om akademien i Dresden. Ingen källa nämner Berlin.
Att han fick Sankt Olavs orden, Dannebrogorden och Vasaorden. Varken de norska uppslagsverken eller museikällorna nämner några ordnar.
Att statyn i Bergen restes 1902 som ett fristående monument. Ambrosia Tønnesens skulptur från 1898 till 1902 sitter på fasaden till Permanenten. En fristående staty av Per Palle Storm avtäcktes 1991.
Att fadern bara var fiskare. Norsk biografisk leksikon kallar Claus Dahl sjöman, fiskare och färjkarl i Bergens hamn. Nasjonalmuseet skriver att familjen hade svårt att få ekonomin att gå ihop.
Innehåll
- Vem var Johan Christian Dahl?
- Varför hamnade han i Dresden?
- Vad förenade Dahl och Caspar David Friedrich?
- Hur arbetade Dahl?
- Vilka verk finns och var?
- Vilken roll hade han för Nasjonalgalleriet?
- Hur räddade Dahl Vang stavkyrka?
- Vilka var hans elever?
- Var finns Dahl i Norden?
- Är hans verk fria att använda?
- Vanliga frågor
- Källor
Vem var Johan Christian Dahl?
Dahl växte upp i enkla förhållanden i Bergen. Fadern Claus Dahl försörjde sig i hamnen och familjen hade små marginaler. Mellan 1803 och 1809 gick sonen i lära hos dekorationsmålaren Johan Georg Müller och tog gesällbrev. Med hjälp av läraren Lyder Sagen fick han ett stipendium och kom 1811 till Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn.
Vid akademien studerade han måleri för Christian August Lorentzen och grafik för Georg Haas. Han kopierade holländskt 1600-talsmåleri med stor iver, särskilt Jacob van Ruisdael, Allart van Everdingen och Meindert Hobbema. Akademiens lilla silvermedalj kom 1814 och den stora 1817. Om guldmedaljen med resestipendium tävlade han aldrig, eftersom den krävde en stor historisk figurkomposition.
-
24 februari 1788
Föds i Bergen.
-
1803-1809
Går i lära hos dekorationsmålaren Johan Georg Müller.
-
1811
Börjar vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn.
-
September 1818
Kommer till Dresden, som blir hans hem i nästan fyrtio år.
-
1820-1821
Reser till Italien som gäst hos prins Christian Frederik.
-
1824
Utses till extraordinarie professor i Dresden, samtidigt med Caspar David Friedrich.
-
1826
Gör den första av fem resor till Norge.
-
1837
Publicerar ett verk om de norska stavkyrkorna.
-
Omkring 1840
Köper Vang stavkyrka på auktion för att rädda den från rivning.
-
1842
Målar Fra Stalheim efter teckningar från resan 1826.
-
1844
Blir hedersmedlem i den nystiftade Fortidsminneforeningen.
-
14 oktober 1857
Dör i Dresden.
Varför hamnade han i Dresden?
Dahl kom till Dresden i september 1818. Staden blev hans hem i nästan fyrtio år. Redan 1820 valdes han in i Dresdenakademien. År 1824 utsågs han till extraordinarie professor där, samtidigt med Caspar David Friedrich.
Åren 1820 och 1821 reste han till Italien som gäst hos den danske prinsen Christian Frederik, senare kung Christian VIII. Resan varade omkring tio månader och gick till Neapel och Rom. Privatlivet drabbades hårt av att båda hans hustrur dog i barnsäng, den första 1827 och den andra i december 1830. Sonen Siegwald Dahl blev också konstnär.
Vad förenade Dahl och Caspar David Friedrich?
De möttes i Dresden och blev nära vänner. Från 1823 bodde de enligt engelska Wikipedia i samma hus. Året därpå utsågs båda till extraordinarie professorer. Staatliche Kunstsammlungen Dresden skriver att Dahl höll nära kontakt med Friedrich under hela Dresdentiden.
Konstsynen skilde dem åt. Friedrich var idealisten, driven av sin religiösa övertygelse, medan Dahl stod naturalismen närmare. Östergötlands museum formulerar det som att Dahl målade vad han såg utan att ytterligare idealisera landskapet. Nasjonalmuseet i Oslo äger i dag en Friedrich, Greifswald i månsken.
Hur arbetade Dahl?
Dahl arbetade systematiskt med oljestudier i det fria. Små studier som Morgentåke over popler från 1824 och Mørk uværshimmel over landskap från 1833 visar metoden. De stora ateljémålningarna byggde han sedan på skisser och teckningar, ofta långt efteråt.
- Fra Fortundalen, 1836, 200 × 267 cm, NG.M.01205
- Fra Stalheim, 1842, 189,7 × 245,8 cm, NG.M.01060
- Vinter ved Sognefjorden, 1827, 61,9 × 75,8 cm, NG.M.03138
- Mørk uværshimmel over landskap, 1833, 20 × 23 cm, NG.M.01194
- Morgentåke over popler, 1824, 13,5 × 20,5 cm, NG.M.01740
Fem verk i samma skala, från de stora ateljédukarna till de små fältstudierna.
Fra Stalheim från 1842 bygger på teckningar från resan 1826, sexton år tidigare. Duken mäter 189,7 × 245,8 centimeter och rymmer enligt Nasjonalmuseet otaliga detaljer och små scener. Den största duken i tabellen är Fra Fortundalen från 1836, som mäter 200 × 267 centimeter. Skillnaden mot studiernas format säger mycket om arbetssättet.
Vilka verk finns och var?
Nasjonalmuseet publicerar 1 860 verk av Dahl i sin samlingsdatabas. Museet ger honom också ett eget rum i basutställningen. Tabellen visar verk där museerna anger teknik, mått och inventarienummer.
| Verk | År | Teknik | Mått (cm) | Museum | Inv.nr |
|---|---|---|---|---|---|
| Frederiksborg slott | 1814 | Olja på duk | 52,5 × 78 | Nasjonalmuseet | NG.M.02928 |
| Fra Prestø | 1816 | Olja på duk | 57,6 × 70,9 | Nasjonalmuseet | NG.M.00710 |
| Fra Bastei | 1819 | Olja på duk | 35,6 × 54,6 | Nasjonalmuseet | NG.M.02891 |
| Norsk fjellandskap med elv | 1819 | Olja på duk | 139 × 206,5 | Nasjonalmuseet | NG.M.00447 |
| Italiensk fjellandskap | 1820 | Olja på papp | 17 × 21 | Nasjonalmuseet | NG.M.01737 |
| Morgentåke over popler | 1824 | Olja på duk på pappskiva | 13,5 × 20,5 | Nasjonalmuseet | NG.M.01740 |
| Bjerkestamme | 1826 | Olja på duk | 55 × 40,5 | Nasjonalmuseet | NG.M.01508 |
| Vinter ved Sognefjorden | 1827 | Olja på duk | 61,9 × 75,8 | Nasjonalmuseet | NG.M.03138 |
| Skipbrudd ved den norske kyst | 1832 | Olja på duk | 71,2 × 111,3 | Nasjonalmuseet | NG.M.01626 |
| Mørk uværshimmel over landskap | 1833 | Olja på papp | 20 × 23 | Nasjonalmuseet | NG.M.01194 |
| Fra Fortundalen | 1836 | Olja på duk | 200 × 267 | Nasjonalmuseet | NG.M.01205 |
| Bergen sett fra nordre led | 1836 | Olja på duk | 71 × 110,5 | Nasjonalmuseet | NG.M.01624 |
| Dansk vinterlandskap med dysse | 1838 | Olja på duk | 38 × 50 | Nasjonalmuseet | NG.M.00272 |
| Blick auf Dresden bei Vollmondschein | 1839 | Olja på duk | 78 × 130 | Albertinum, Dresden | Gal.-Nr. 2206 D |
| Fra Stalheim | 1842 | Olja på duk | 189,7 × 245,8 | Nasjonalmuseet | NG.M.01060 |
| Fra Hønefossen | 1847 | Olja på duk | 51,2 × 67,8 | Nasjonalmuseet | NG.M.00980 |
| Bjerk i storm | 1849 | Olja på duk | 91,5 × 72,2 | KODE, Bergen | BB.M.00539 |
| Birch Tree in a Storm | 1849 | Olja på papper på kartong | 21,3 × 18,1 | Metropolitan Museum och Morgan Library | 2009.400.32 |
| Stugunøset på Filefjell | 1851 | Olja på duk | 67,1 × 89,5 | Nasjonalmuseet | NG.M.00574 |
| Fra Hjelle i Valdres | 1851 | Olja på duk | 92,3 × 135,2 | Nasjonalmuseet | NG.M.02485 |
Uppgifterna kommer från museernas egna katalogposter. Mått anges som höjd × bredd.
Två motiv finns i mer än en version. Bjerk i storm målade han både som stor duk i Bergen och som liten oljestudie på papper, i dag samägd av Metropolitan Museum och Morgan Library. Kronborgs slott i månsken finns i två versioner, en i Linköping från 1837 och en i Oslo från omkring 1849.
Vilken roll hade han för Nasjonalgalleriet?
Stortinget beslutade 1836 att inrätta ett nationellt konstmuseum. Museet grundades 1837 under namnet Den norske stats sentralmuseum for billedkunst och fick namnet Nasjonalgalleriet först 1920. Dahl drev frågan om norska konstsamlingar och museer i decennier. På 1840-talet sålde han 76 bilder ur sin samling av äldre måleri till museet, enligt Store norske leksikon på förmånliga villkor.
Bland de första inköpen av samtida norsk konst fanns hans egna verk. Store norske leksikon nämner Larvik havn i måneskinn från 1839 och Hellefossen ved Hokksund från 1838, båda köpta 1839.
Hur räddade Dahl Vang stavkyrka?
Vang stavkyrka i Valdres skulle rivas. Dahl köpte den på auktion för att rädda byggnaden, enligt Store norske leksikon 1840 och enligt engelska Wikipedia i januari 1841. Priset uppges av Wikipedia till 86 speciedaler. Planen att flytta kyrkan till Oslo gick om intet.
I stället tog Friedrich Wilhelm IV av Preussen över kyrkan och bekostade flytten. Materialet fördes till Stettin och vidare till Riesengebirge, där kyrkan restes på nytt under 1840-talets första hälft. I dag står den i Karpacz i Polen.
Engagemanget stannade inte där. Dahl publicerade 1837 ett verk om de norska stavkyrkorna och tog initiativ till restaureringsplaner för Håkonshallen i Bergen och Nidarosdomen i Trondheim. År 1844 blev han hedersmedlem i den nystiftade Fortidsminneforeningen. Han räknas som den drivande kraften bakom den norska fornminnesvården.
Vilka var hans elever?
Dahl blev en samlingspunkt för yngre nordiska konstnärer. Thomas Fearnley var hans elev i Dresden 1829 och 1830. Store norske leksikon kallar Fearnley Norges betydelsefullaste målare vid sidan av Dahl under decennierna efter 1814. Peder Balke vistades hos honom 1843 och 1844, då redan etablerad konstnär. Bland övriga elever fanns Knud Baade, Joachim Frich, Jacob Mathias Calmeyer och tysken Karl Blechen.
Caspar David Friedrich
Vän och kollega i Dresden. De utsågs till extraordinarie professorer samma år.
1774-1840
Thomas Fearnley
Elev i Dresden 1829 och 1830. Studerade dessförinnan i Stockholm för Carl Johan Fahlcrantz.
1802-1842
Peder Balke
Vistades hos Dahl 1843 och 1844. Också han elev hos Fahlcrantz i Stockholm.
1804-1887
Siegwald Dahl
Sonen, som också blev konstnär.
1827-1902
Var finns Dahl i Norden?
Tyngdpunkten ligger i Oslo. Nasjonalmuseet har huvudverken och KODE i Bergen äger Bjerk i storm. I Danmark har Statens Museum for Kunst ett sjuttiotal registrerade poster av Dahl, bland dem Et skibbrud ved den norske kyst och Slotsruinen i Tharandt.
I Sverige finns minst ett verk. Östergötlands museum i Linköping köpte 1923 Kronborgs slott i månsken från 1837. Nationalmuseum har en konstnärspost för Dahl, men publicerar inga verkuppgifter som gick att kontrollera. Utanför Norden hänger han bland annat i Albertinum i Dresden och i New York.
Utställningen Alene med naturen, om Dahls och Friedrichs landskap, visades på Nasjonalgalleriet i Oslo mellan den 10 oktober 2014 och den 4 januari 2015. Den fortsatte till Albertinum i Dresden mellan den 6 februari och den 17 maj 2015. KODE i Bergen visade 2024 Dahl i dialog med Wolfgang Tillmans, mellan den 16 februari och den 9 juni.
Är hans verk fria att använda?
Dahl dog 1857. Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter dödsåret, så hans verk har varit fria sedan utgången av 1927. Fotografier av målningarna kan ändå ha ett eget skydd. Museerna har också egna villkor för sina bildfiler.
- Stavkyrkan i PolenVang stavkyrka, som Dahl köpte på auktion, står i dag i Karpacz i Polen.
- Sexton år mellan skiss och dukFra Stalheim från 1842 bygger på teckningar från resan 1826.
- 76 bilder ur samlingenMuseet i Oslo köpte dem ur Dahls samling av äldre måleri på 1840-talet.
- Ett eget rumNasjonalmuseet visar Dahl i rum 042 i basutställningen.
Vanliga frågor om Johan Christian Dahl
När levde Johan Christian Dahl?
Han föddes den 24 februari 1788 i Bergen och dog den 14 oktober 1857 i Dresden.
Varför kallas Dahl den norska landskapsmålningens fader?
Han var den förste norske målaren som nådde internationell ryktbarhet. Hans landskap blev förebilder för nästa generation av norska målare.
Var finns Dahls verk?
Främst på Nasjonalmuseet i Oslo, som publicerar 1 860 verk av honom. Verk finns också på KODE i Bergen, Statens Museum for Kunst, Albertinum i Dresden och Östergötlands museum i Linköping.
Vilket är Dahls mest kända verk?
Fra Stalheim från 1842, en duk på 189,7 × 245,8 centimeter som bygger på teckningar från 1826.
Kände Dahl Caspar David Friedrich?
Ja. De var nära vänner i Dresden och utsågs till extraordinarie professorer samma år, 1824.
Vad hände med Vang stavkyrka?
Dahl köpte den på auktion för att hindra rivningen. Preussens kung bekostade flytten och kyrkan står i dag i Karpacz i Polen.
Hur många resor gjorde Dahl till Norge?
Fem, mellan 1826 och 1850. Skisserna därifrån använde han sedan i Dresden.
Är Dahls verk fria att använda?
Ja, sedan utgången av 1927. Fotografier av verken kan ändå ha ett eget skydd.
Källor
Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Verkdata kommer från museernas egna poster och biografin från de norska uppslagsverken.
- Norsk biografisk leksikon: biografi, Norgesresorna och donationen
- Norsk kunstnerleksikon: utbildning, elever och fornminnesvård
- Store norske leksikon: Johan Christian Dahl och Vang stavkirke
- Store norske leksikon: Nasjonalgalleriet 1836 och 1837
- Store norske leksikon: Thomas Fearnley
- Store norske leksikon: Peder Balke hos Dahl
- Nationalencyklopedin: Johan Christian Dahl
- Nasjonalmuseet: antalet publicerade verk
- Nasjonalmuseet: museets text om Dahl
- Nasjonalmuseet: Fra Stalheim
- Nasjonalmuseet: Fra Fortundalen
- Nasjonalmuseet: Vinter ved Sognefjorden
- Nasjonalmuseet: Morgentåke over popler
- Nasjonalmuseet: Friedrich, Greifswald i månsken
- KODE: Bjerk i storm
- Staatliche Kunstsammlungen Dresden: Blick auf Dresden bei Vollmondschein
- Albertinum: Dahl und Friedrich 2015
- Nasjonalmuseet: Alene med naturen 2014
- KODE: programmet 2024
- Statens Museum for Kunst: Et skibbrud ved den norske kyst
- Metropolitan Museum of Art: Birch Tree in a Storm
- Östergötlands museum: Kronborgs slott i månsken
- Bergen byleksikon: graven och statyerna i Bergen
- Norsk kunstnerleksikon: Ambrosia Tønnesens skulptur
- Wikipedia: Vang stavkyrkas flytt
- Riksdagen: upphovsrättslagen
