Akseli Gallen-Kallela

Akseli Gallen-Kallela föddes som Axel Waldemar Gallén den 26 april 1865 i Björneborg i en svenskspråkig familj och dog den 7 mars 1931 i Stockholm, 65 år gammal. Han studerade vid Académie Julian i Paris mellan 1884 och 1889. Han blev den konstnär som gav Kalevala sin bildvärld. Här får du de verk som museerna själva publicerar med mått och inventarienummer, historien om freskerna i Paris och Björneborg och en rak redovisning av vad som inte går att belägga.

Vem var Akseli Gallen-Kallela?

Han föddes den 26 april 1865 i Björneborg, på finska Pori, i en svenskspråkig familj. Fadern hette Peter Wilhelm Gallén och hade hemman i Tyrvis. Moderns namn går inte att belägga i någon nådd källa.

Utbildningen var lång och blandad. Kvällsstudier vid Finska konstföreningens ritskola mellan 1878 och 1881, ny inskrivning hösten 1881 med studier till 1884, privatundervisning av S.A. Keinänen och Albert Edelfelt samt Adolf von Beckers privatakademi mellan 1882 och 1884.

År 1884 reste han till Paris och skrevs in vid Académie Julian, där han stannade till 1889. Det var i Paris han kom i kontakt med den symbolism som skulle prägla Kalevalamotiven.

Genombrottet internationellt kom i tre steg: utställningen med Edvard Munch i Berlin 1895, Finlands paviljong vid världsutställningen i Paris 1900 och en egen avdelning på Venedigbiennalen 1914. Senare reste han till Östafrika mellan 1909 och 1911 och till USA mellan 1923 och 1926.

Hustrun hette Mary och levde mellan 1868 och 1947. Barnen var Marjatta, som dog som liten, Kirsti och Jorma, som själv blev konstnär.

Kalevala som bildvärld

Det finska nationaleposet hade funnits i tryck sedan 1835, men det var Gallen-Kallela som gav det ansikten. Aino, Lemminkäinen, Kullervo och striden om Sampo blev bilder innan de blev symboler.

The National Gallery i London beskriver hans arkaiska stil som påverkad av Paul Gauguin och av finsk folkkonst. Det är en träffande sammanfattning: platta färgfält, hård kontur och motiv hämtade ur muntlig tradition.

Lemminkäinens mor från 1897 är kanske det mest kända verket. Tempera på duk i formatet 85,5 gånger 108,5 centimeter, med en mor som samlar ihop sin döde sons kropp vid Tuonelas flod. Ateneum har den under A I 640 i de Antellska samlingarna.

Förstudien finns kvar. Gallen-Kallelan Museo beskriver sin Den döde Lemminkäinen från 1896 under GKM-294 som en förberedande studie till just den större målningen.

Landskapen hör till samma projekt. Sjön Keitele, som The National Gallery köpte 1999 och har under NG6574, ingår i en serie från åren mellan 1904 och 1906 där vattnet bär ett mönster som museet kopplar till Kalevalas färdvägar.

Vilka verk är belagda med mått och nummer?

Nio verk, färre än på sajtens övriga konstnärssidor. Orsaken är teknisk.

De finska museernas sökgränssnitt är antingen robotspärrade eller renderas med JavaScript utan data i sidkällan. Den databas som skulle bekräfta flera av de stora målningarna svarar inte alls. Vi listar bara det som museet självt publicerar och fyller inte på från andrahandssajter.

Finna-posterna anger mått utan att skriva ut vilket som är höjd. För liggande och stående verk följer ordningen av formatet, men för Aino-triptyken och kvadratiska verk går den inte att avgöra.

Freskerna i Paris och Björneborg

År 1900 målade han fyra kupolfresker i Finlands paviljong vid världsutställningen i Paris. Paviljongen revs efter utställningen och freskerna förstördes med den.

Rekonstruktionen kom långt senare. År 1928 återskapades de i något förändrad form i Nationalmuseums förhall i Helsingfors, där de finns i dag. Vilka motiv de fyra ursprungliga freskerna hade går inte att belägga.

Det andra stora freskuppdraget var Juselius mausoleum i Björneborg, uppfört efter ritningar av Josef Stenbäck. Mellan 1901 och 1903 utförde han sex fresker i centralrummet med bibliska, symboliska och Kalevalahämtade motiv.

Också de originalen är borta. En brand 1931, samma år som konstnären dog, förstörde freskerna i mausoleet. Sonen Jorma Gallen-Kallela målade om dem under 1930-talet efter faderns skisser. Bruno Tuukkanen formgav nya glasmålningar.

Bägge de mest omtalade monumentaluppdragen finns i dag bara kvar som andrahandsversioner. Det är en uppgift som nästan alltid utelämnas när verken beskrivs.

Var finns Akseli Gallen-Kallela?

Gallen-Kallelan Museo på Tarvaspää i Esbo är hans eget ateljéhem, byggt mellan 1911 och 1913 efter hans egna ritningar och öppnat som museum 1961. Samlingen rymmer omkring 115 oljemålningar, över 550 teckningar och skisser, grafik, skulptur och konsthantverk samt omkring 3 500 band ur hembiblioteket.

Ateneum i Helsingfors äger huvudverken. Belagda poster är Aino-sagan under A I 518, Lemminkäinens mor under A I 640, etsningen Kullervos förbannelse under A I 759:6 och träsnittet Sampos försvar under C III B II 393. Museets totala antal poster går inte att belägga utifrån.

Finlands nationalmuseum har hans teckning av Kullervos förbannelse i den historiska bildsamlingen under HK19720414:166.

Danmark har ett enda objekt. Statens Museum for Kunst äger etsningen med akvatint Porträtt av kvinna från 1897 under KKS5763b, där hans namn står som Akseli Valdemar Gallén-Kallela.

Om Nasjonalmuseet i Oslo och Nationalmuseum i Stockholm har verk av honom går inte att säga. Sökgränssnitten var otillgängliga. Frånvaro av träff är inte samma sak som frånvaro av verk.

Från Björneborg till Tarvaspää

1. 26 april 1865

   Föds i Björneborg i en svenskspråkig familj.

2. 1878-1881

   Kvällsstudier vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors.

3. 1881-1882

   Privatundervisning av S.A. Keinänen. Åter inskriven i ritskolan hösten 1881.

4. 1882-1884

   Går i Adolf von Beckers privatakademi. Privatundervisning av Albert Edelfelt 1883 och 1884.

5. 1884-1889

   Reser till Paris och studerar vid Académie Julian.

6. 1889

   Första versionen av Aino-triptyken.

7. 1891

   Andra Aino-triptyken, i dag Ateneums A I 518.

8. 1894-1895

   Låter uppföra ateljéhemmet Kalela i Ruovesi efter egna ritningar.

9. 1895

   Ställer ut tillsammans med Edvard Munch i Berlin. Gör träsnittet Sampos försvar.

10. 1900

    Målar fyra kupolfresker i Finlands paviljong vid världsutställningen i Paris.

11. 1901-1903

    Utför sex fresker i Juselius mausoleum i Björneborg.

12. 1909-1911

    Reser till Östafrika.

13. 1913

    Ateljéhemmet Tarvaspää i Esbo står färdigt.

14. 1923-1926

    Vistas i USA.

15. 7 mars 1931

    Dör i Stockholm, 65 år gammal. Samma år brinner mausoleumfreskerna.

• Han hette Gallén förstUppslagsverket Finland anger att han bar namnet till 1902, museet anger namnbytet till 1907.
• Aino finns i två versionerEn från 1889 och en från 1891. Ateneums är den senare.
• Han ritade sina egna husBåde Kalela i Ruovesi och Tarvaspää i Esbo är ritade av honom själv.
• Museet öppnade trettio år efter hans dödGallen-Kallelan Museo invigdes på Tarvaspää 1961.

Vanliga frågor om Akseli Gallen-Kallela

När och var föddes Akseli Gallen-Kallela?

Den 26 april 1865 i Björneborg, på finska Pori, i en svenskspråkig familj. Han hette då Axel Waldemar Gallén.

När bytte han namn?

Källorna spretar. Uppslagsverket Finland skriver att han bar namnet Gallén till 1902 medan Gallen-Kallela-museet anger 1907.

Var finns Lemminkäinens mor?

På Ateneum i Helsingfors under A I 640, i de Antellska samlingarna. Tempera på duk från 1897, 85,5 gånger 108,5 centimeter.

Finns freskerna från Paris 1900 kvar?

Nej. De förstördes när paviljongen revs och rekonstruerades i något förändrad form i Nationalmuseums förhall i Helsingfors 1928.

Vad hände med freskerna i Juselius mausoleum?

En brand 1931 förstörde originalen. Sonen Jorma Gallen-Kallela målade om dem under 1930-talet efter faderns skisser.

Vad är Tarvaspää?

Hans ateljéhem i Esbo, byggt mellan 1911 och 1913 efter egna ritningar. Sedan 1961 är det Gallen-Kallelan Museo.

Vilket är hans auktionsrekord?

Inget rekord går att belägga. Inga auktionskällor för honom gick att nå, så varken belopp, auktionshus eller datum anges här.

Vad dog han av?

Ingen nådd källa anger dödsorsak. Belagt är bara att han dog den 7 mars 1931 i Stockholm, 65 år gammal.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått och inventarienummer kommer från museernas egna poster.

• Uppslagsverket Finland: utbildningen, freskerna, resorna och namnformen
• Gallen-Kallelan Museo: familjen, namnbytet 1907 och de internationella utställningarna
• Gallen-Kallelan Museo: samlingens omfattning i antal verk och band
• Finna, Kansallisgalleria: Lemminkäinens mor med mått, teknik och inventarienummer
• Finna, Kansallisgalleria: Aino-sagan med panelmått och nummer
• The National Gallery, London: Sjön Keitele med mått, förvärv och stilbeskrivning
• Sigrid Juselius stiftelse: freskerna, branden 1931 och sonens ommålning
• Statens Museum for Kunst: etsningen KKS5763b med mått och namnform