Doktor Nicolaes Tulps anatomilektion

Doktor Nicolaes Tulps anatomilektion målades av Rembrandt 1632, när han var 26 år gammal. Duken är 169,5 centimeter hög och 216,5 bred och hänger i Room 9 på Mauritshuis i Haag under numret 146. Vi vet vem den döde var, vad han dömdes för och vilken dag han hängdes. Signaturen är stavad utan d. Här får du museets egna uppgifter, kirurgernas namn och en vanlig uppgift som gäller fel målning.

Vad målningen visar

En offentlig dissektion. Doktor Nicolaes Tulp har öppnat likets vänstra arm och håller upp ett knippe armmuskler med en tång, medan sju kirurger följer vad han gör.

Kompositionen bröt mot traditionen. Mauritshuis beskriver hur Rembrandt gick bort från den gängse vågräta och ganska statiska gruppuppställningen och i stället ordnade figurerna pyramidalt, med varje blick riktad åt sitt håll.

Ljuset gör resten. Museet lyfter fram de dramatiska kontrasterna mellan ljus och mörker och ställer verket mot de äldre anatomimålningarna i gillets egen samling.

En detalj målades bort. Kirurgen högst upp i bilden, Frans van Loenen, bar också hatt, men Rembrandt målade över den.

Boken i förgrunden är inte identifierad av museet. Bryan Zygmont skriver hos Smarthistory att den sannolikt är Andreas Vesalius De humani corporis fabrica från 1543, med reservationen sannolikt.

Verket i museets egen post

Tolv uppgifter ur Mauritshuis katalog. Måttordningen är härledd och inte avläst, eftersom museet skriver 169,5 gånger 216,5 centimeter utan att märka ut vilket som är höjden.

Signaturen är värd en egen rad. Den lyder Rembrant. fv: 1632 och sitter uppe i mitten. Namnet är stavat utan d, vilket är vanligt i hans tidiga signaturer.

Verket är liggande, så 169,5 centimeter är höjden och 216,5 bredden. Det är en slutledning ur formatet, inte en etikett hos museet.

Mannen på bordet

Han hette Adriaen Adriaensz och kallades Aris Kindt. Mauritshuis anger själv hans identitet, vilket är ovanligt för ett anatomiskt motiv.

Brottet var stöld. Museet skriver att Aris greps för att ha stulit en vinterrock och dömdes till döden. På ett annat ställe beskriver museet honom som en dömd brottsling som avrättats genom hängning för rån.

Datumet finns. Han hängdes den 31 januari 1632.

Det säger något om hela tillställningen. Kroppen som gjordes tillgänglig för lektionen var en avrättad persons, vilket var förutsättningen för att offentliga dissektioner alls kunde hållas.

De sju kirurgerna

Mauritshuis namnger bara två av dem i sin egen text. Den ene är Frans van Loenen, vars hatt målades över. Den andre är Hartman Hartmansz, som håller upp pappersarket.

Den fullständiga listan finns på annat håll. Rijksmuseums katalogtext till Johannes Pieter de Freys etsning efter målningen från 1798 räknar upp alla sju kring Tulp.

Namnen är Jacob Blok, Hartman Hartmansz, Adraen Slabran, Jacob de Witt, Mathijs Kalkoen, Jacob Koolvelt och Frans van Loenen. Stavningen är Rijksmuseums. Andra former förekommer.

Arket med namnen kom långt senare. Museet skriver att varje avbildad person numrerades i början av 1700-talet och att numren tillsammans med namnen målades in på pappret. Det är inte Rembrandts egen notering.

Etsningen finns kvar. De Freys blad från 1798 har numret RP-P-OB-52.251 i Rijksmuseum och mäter 317 millimeter i höjd och 371 i bredd.

Gillet och de årliga dissektionerna

Nicolaes Tulp utsågs 1628 till praelector anatomiae i Amsterdams kirurggille, fyra år innan målningen kom till. Ämbetet motsvarade ungefär en professor eller föreläsare.

Dissektionerna var få och offentliga. Till att börja med obducerades bara en avliden per år. De hölls bara på vintern, eftersom det saknades metoder att bevara kroppar.

Det förklarar januari. Utan kyla gick arbetet inte att genomföra andra tider på året.

Lokalerna byttes över tid. Gillet fick 1578 tillstånd att hålla dissektionsrum ovanför kapellet i det gamla Sankta Margaretaklostret och flyttade 1619 till vågbyggnaden De Waag, där målningen sedan hängde i gillekammaren.

Gillet upplöstes 1798, samma år som de Freys etsning gjordes.

Branden som gällde ett annat verk

En vanlig uppgift säger att målningen skadades i en brand 1723. Den gäller ett annat verk.

Rembrandt målade två anatomilektioner. Den andra föreställer doktor Jan Deijman och är från 1656.

Amsterdam Museum skriver rakt ut att det var den andra anatomilektionen som skadades svårt i branden 1723. Största delen av gruppporträttet gick förlorad.

Fragmentet finns kvar. Det har numret SA 7394, mäter 100 centimeter i höjd och 134 i bredd och köptes av museet 1882. Sju kirurgporträtt förstördes. Kvar är mittpartiet där Deijman obducerar en hjärna medan en assistent håller upp kraniets övre del.

Mauritshuis nämner ingen brandskada på sitt verk. Det var inte Tulpmålningen som brann.

Verkets historia i årtal

1. 1578

   Kirurggillet får tillstånd att hålla dissektionsrum ovanför kapellet i Sankta Margaretaklostret.

2. 1619

   Gillet flyttar till vågbyggnaden De Waag.

3. 1628

   Nicolaes Tulp utses till praelector anatomiae.

4. 31 januari 1632

   Adriaen Adriaensz, kallad Aris Kindt, hängs.

5. januari 1632

   Dissektionen hålls. Målningen beställs.

6. 1632

   Rembrandt utför verket, 26 år gammal.

7. 1656

   Rembrandt målar sin andra anatomilektion, över doktor Jan Deijman.

8. 1723

   Branden skadar Deijmanmålningen svårt. Sju kirurgporträtt går förlorade.

9. början av 1700-talet

   Siffror och namn målas in på pappersarket i Tulpmålningen.

10. 1798

    Johannes Pieter de Frey etsar verket. Kirurggillet upplöses samma år.

11. 19 juli 1828

    Ett kungligt dekret förhindrar offentlig försäljning.

12. 1828

    Nederländska staten köper målningen för 32 000 gulden på order av Willem I.

13. 1882

    Amsterdam Museum köper Deijmanfragmentet SA 7394.

Rembrandt i Norden

Verket självt har inte kunnat beläggas i någon nordisk utställning.

Danmark har inget eget verk av hans hand. Statens Museum for Kunst ger 44 träffar på hans namn utan en enda egenhändig målning.

Sverige har flera Rembrandtmålningar på Nationalmuseum, bland dem Batavernas trohetsed till Claudius Civilis, som en gång var avsedd för Amsterdams stadshus.

Göteborgs konstmuseum har en målning av hans hand. Riddaren med falken från 1660-talet, GKM 0698, skänktes 1921 och hänger i Rembrandtrummet, sal 8. Museet har därtill 73 grafiska blad av honom.

Så ser du målningen

Verket hänger i Room 9 på Mauritshuis i Haag. Salsnumret står i museets katalogpost.

Formatet är stort men inte monumentalt. Med 169,5 centimeter i höjd och 216,5 i bredd är figurerna ungefär i naturlig storlek.

Titta på pappersarket. Numren och namnen där är ett tillägg från 1700-talet och inte en del av Rembrandts komposition.

• Signaturen saknar ett dDen lyder Rembrant. fv: 1632 och sitter uppe i mitten.
• Vi vet vem den döde varAdriaen Adriaensz, kallad Aris Kindt, hängd den 31 januari 1632.
• En hatt målades överFrans van Loenen högst upp i bilden bar hatt från början.
• Namnen på arket kom hundra år senareNumren och namnen målades in i början av 1700-talet.

Vanliga frågor om Doktor Tulps anatomilektion

Hur stor är Doktor Tulps anatomilektion?

169,5 centimeter i höjd och 216,5 i bredd. Museet skriver måtten utan att märka ut vilket som är vilket, så ordningen är härledd ur att verket är liggande.

Vem är den döde på bordet?

Adriaen Adriaensz, kallad Aris Kindt. Han greps för att ha stulit en vinterrock, dömdes till döden och hängdes den 31 januari 1632.

Vilka är kirurgerna?

Mauritshuis namnger Frans van Loenen och Hartman Hartmansz. Rijksmuseums katalogtext till de Freys etsning räknar upp alla sju: Jacob Blok, Hartman Hartmansz, Adraen Slabran, Jacob de Witt, Mathijs Kalkoen, Jacob Koolvelt och Frans van Loenen.

Brann målningen 1723?

Nej. Branden 1723 skadade Rembrandts andra anatomilektion, den över doktor Jan Deijman från 1656. Mauritshuis nämner ingen brandskada på sitt verk.

Vad gör Tulp i bilden?

Han har öppnat likets arm och håller upp ett knippe armmuskler med en tång, enligt Rijksmuseums beskrivning.

Är namnen på pappersarket original?

Nej. Varje avbildad person numrerades i början av 1700-talet och numren målades in tillsammans med namnen. Det är ett tillägg, inte Rembrandts hand.

När kom målningen till museet?

År 1828. Nederländska staten köpte den för 32 000 gulden på order av kung Willem I, efter ett kungligt dekret den 19 juli 1828 som hindrade offentlig försäljning.

Varför hölls dissektionerna i januari?

Därför att de bara kunde hållas på vintern. Metoder att bevara kroppar saknades. Gillet höll till att börja med bara en offentlig dissektion per år.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått, signatur och förvärvsuppgifter kommer från Mauritshuis egen post.

• Mauritshuis: mått, signatur, sal, förvärvet 1828 och identiteten på den döde
• Rijksmuseum: de sju kirurgernas namn och beskrivningen av vad Tulp gör
• Amsterdam Museum: att branden 1723 gällde Deijmanmålningen, med fragmentets mått och förvärvsår
• Smarthistory: Bryan Zygmont om boken i förgrunden och om ämbetet praelector anatomiae
• Hellenic Journal of Surgery: de Bree, Tsiaoussis och Schoretsanitis om gillets dissektioner, lokaler och årliga antal
• Göteborgs konstmuseum: Riddaren med falken och museets grafiska blad