Ernst Josephson föddes den 16 april 1851 i Stockholm och dog den 22 november 1906, femtiofem år gammal. Han ledde opponentrörelsen mot Konstakademien 1885 och bröt med Konstnärsförbundet två år senare. Sommaren 1888 insjuknade han i psykos på ön Bréhat i Bretagne. Här reder vi ut skillnaden mellan Näcken och Strömkarlen, listar verken med mått och inventarienummer och redovisar vad Nationalmuseum själv skriver om sitt nej 1893.
1851
Född 16 april i Stockholm. Död 22 november 1906.
360
Så många objekt kopplade till honom har Nationalmuseum.
1893
Året Nationalmuseum tackade nej till Strömkarlen som gåva.
1915
Året museet i stället köpte in Näcken, NM 1905.
Fyra uppgifter som ofta blir fel
Näcken och Strömkarlen är inte samma målning. Nationalmuseums version heter Näcken, är från 1882 och mäter 144 gånger 114 centimeter under NM 1905. Versionen från 1884 heter Strömkarlen, mäter 216 gånger 130 centimeter och sitter infälld i Salongens vägg på Prins Eugens Waldemarsudde. Nationalmuseum uppger att en tredje version finns på Göteborgs konstmuseum.
Auktionsrekordet. Något dokumenterat rekord går inte att belägga. Bukowskis publicerar sex klubbade priser utan datum, det högsta 290 000 kronor för Forsen, Gargilesse. Miljonbelopp för Josephson som cirkulerar på nätet saknar täckning.
Diagnosen. Inskrivningsdiagnosen 1888 var paranoia i prodromalstadium. Bror Gadelius föreslog schizofreni 1915 och 1922, Börje Cronholm bekräftade den 1942 och Lars Sjöstrand föreslog 2025 schizoaffektivt syndrom. Hela diskussionen är gjord i efterhand och ingen av bedömningarna är oomstridd.
Föräldrarnas namn och utmärkelserna. De namn och medaljer som cirkulerar kommer från en privat historiesajt respektive ett enda uppslagsverk. Inget museum bekräftar dem. Svenskt biografiskt lexikon, som hade avgjort saken, är robotspärrat.
Innehåll
Vem var Ernst Josephson?
Han föddes den 16 april 1851 i Stockholm och skrevs in vid Konstakademien 1867 eller 1868, beroende på källa. Där stannade han till 1876. Året 1873 och 1874 var han i Paris, studerade vid École des Beaux-Arts under Jean-Léon Gérôme och kopierade gamla mästare på Louvren.
Resorna formade honom. Holland 1876 och 1877, Florens och Rom mellan 1877 och 1879, därefter Paris från 1879 och Spanien vintern 1881 och 1882 tillsammans med Anders Zorn, Hugo Birger och Christian Skredsvig.
Förebilderna var Rembrandt, Tizian och Velázquez, senare Gustave Courbet, Édouard Manet och impressionismen. År 1885 ledde han opponentrörelsen mot Konstakademiens undervisning och blev därmed en av de mest omtalade konstnärerna i landet.
Han var mer än målare. Diktsamlingen Svarta rosor kom 1888. Gula rosor följde 1896. Han komponerade också musik och lämnade efter sig omkring 2 000 teckningar.
Näcken, Strömkarlen och museets nej
Motivet återkommer i flera versioner och det är där förvirringen börjar. Nationalmuseum äger Näcken från 1882, olja på duk 144 gånger 114 centimeter med numret NM 1905. Museets egen text daterar den till 1882 och 1883, medan postens rubrik säger 1882.
Versionen från 1884 heter Strömkarlen. Den mäter 216 gånger 130 centimeter, köptes av prins Eugen på Josephsons första separatutställning 1893 och fälldes 1905 permanent in i väggen i Salongen på Waldemarsudde, som varken publicerar inventarienummer eller anger vilken av siffrorna som är höjden.
År 1893 ville prins Eugen skänka Strömkarlen till Nationalmuseum. Museet tackade nej. Hans Henrik Brummer skriver att prinsen förgäves ville ge bort målningen och att episoden gått in i museets skandalhistoria.
Nationalmuseum bekräftar det själv i sin verkstext till Näcken: museet tackade på 1890-talet nej till versionen Strömkarlen, som köptes av prins Eugen och i dag finns på Waldemarsudde. Tjugotvå år senare, 1915, köpte museet in den tidigare versionen Näcken med bidrag av Nationalmusei Vänner.
Det starka känslouttrycket i målningen chockerade samtiden, skriver Nationalmuseum. Samma mönster gällde Spanske smeder: när verket ställdes ut 1885 stötte det enligt Nasjonalmuseet bort både kritiker och publik.
Vilka verk är han mest känd för?
Sjutton verk med belagda uppgifter. Måtten anges i höjd gånger bredd.
Nio rader kommer från Nationalmuseum, tre från Statens Museum for Kunst och två från Nasjonalmuseet i Oslo. Strömkarlen är den enda raden där ordningen på måtten inte är belagd, eftersom Waldemarsudde skriver 216 gånger 130 utan att ange vilken siffra som är höjden.
| Verk | År | Teknik | Mått cm | Museum | Inv.nr |
|---|---|---|---|---|---|
| David och Saul | 1878 | Olja på duk | 110,5 × 144 | Nationalmuseum | NM 1805 |
| Konstnären Hugo Birger som landsknekt | 1879 | Olja på trä | 92 × 72 | Nationalmuseum | NM 1870 |
| Konstnären Allan Österlind | 1880 | Olja på duk | 119 × 86 | Nationalmuseum | NM 1459 |
| Spanska smeder | 1881 | Olja på duk | 124 × 103,5 | Nationalmuseum | NM 2398 |
| Näcken | 1882 | Olja på duk | 144 × 114 | Nationalmuseum | NM 1905 |
| Spanske smeder | 1882 | Olja på duk | 128,5 × 107,4 | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.M.00438 |
| Strömkarlen | 1884 | Olja på duk | 216 × 130 | Prins Eugens Waldemarsudde | anges ej |
| Utsupet | 1886 | Olja på mahogny | 55 × 45,5 | SMK, Köpenhamn | KMS3642a |
| Byskvaller | 1886 | Olja på duk | 97,5 × 130 | Nationalmuseum | NM 2222 |
| Konstnärinnan Louise Breslau | ca 1886 | Olja på trä | 54,5 × 44,5 | Nationalmuseum | NM 2155 |
| Livsglæden | 1887 | Olja på duk | 65,5 × 81,5 | SMK, Köpenhamn | KMS6246 |
| Postmästaren i Bréhat | 1888 | Olja på trä | 35 × 26 | Nationalmuseum | NM 4118 |
| Nordpolen | 1888-1906 | Penna, bläck och lavering | 28,7 × 23,3 | SMK, Köpenhamn | KKS1960-727 |
| Blått hav | 1893 | Olja på trä | 20 × 25,5 | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.M.01679 |
| Regissören Ludvig Josephson | 1893 | Olja på duk | 137 × 109 | Nationalmuseum | NM 6352 |
| Skiss till Näcken | odaterad | Olja på trä | 47 × 37,5 | Nationalmuseum | NM 4217 |
| Strömkarlen, teckning | 1880-talet | Penna och svart bläck | 33,2 × 20,1 | Nationalmuseum | NMH 40/1976 |
Spanska smeder finns i två versioner: NM 2398 från 1881 i Stockholm och NG.M.00438 från 1882 i Oslo. De är olika målningar, inte olika uppgifter om samma verk.
- Föds i Stockholm, 1851
- École des Beaux-Arts i Paris, 1873
- David och Saul i Rom, 1878
- Spanska smeder i Sevilla, 1881
- Näcken målas, 1882
- Strömkarlen målas, 1884
- Leder opponentrörelsen, 1885
- Bryter med Konstnärsförbundet, 1887
- Insjuknar på Bréhat, 1888
- Separatutställningen och prins Eugens köp, 1893
- Dör den 22 november, 1906
- Nationalmuseum köper Näcken, 1915
Tolv hållpunkter mellan 1851 och 1915. Punkterna är förskjutna där flera händelser ligger nära varandra i tid.
Var finns Ernst Josephson i Norden?
Nationalmuseum har 360 objekt kopplade till honom och 33 målningsposter i DigitaltMuseum. Bland de belagda numren finns NM 1459, NM 1805, NM 1870, NM 1905, NM 2155, NM 2222, NM 2398, NM 4118, NM 4217 och NM 6352.
Waldemarsudde äger huvudverket. Förutom Strömkarlen finns där en serie teckningar av fornnordiska gudar och kungagestalter som Josephson gav prins Eugen 1893. Inga inventarienummer publiceras.
Danmark har tretton objekt. Statens Museum for Kunst äger två målningar, Livsglæden från 1887 under KMS6246 och Utsupet från 1886 under KMS3642a, plus elva teckningar i Den Kongelige Kobberstiksamling. Utsupet föreställer målarna Bruno Liljefors och Alf Wallander.
Norge har två publicerade verk. Nasjonalmuseet i Oslo köpte Spanske smeder 1894 under NG.M.00438 och fick Blått hav som gåva 1932 under NG.M.01679.
Två frågetecken kvarstår i Sverige. Göteborgs konstmuseum ska enligt Nationalmuseum äga en tredje version av Näcken-motivet, men museets databas går inte att läsa utifrån. Thielska galleriet namnger honom bland sina konstnärer utan att publicera några verkposter. Moderna Museet har inga verk av honom, bara nio utställningsaffischer om honom.
Nationalmuseum
360 objekt, 33 målningsposter. Näcken NM 1905 köptes 1915.
Nio av tabellens rader.
Prins Eugens Waldemarsudde
Strömkarlen 1884, infälld i Salongens vägg sedan 1905.
Inga nummer publicerade.
SMK, Köpenhamn
Tretton objekt, varav målningarna KMS6246 och KMS3642a.
Elva teckningar i Kobberstiksamlingen.
Nasjonalmuseet, Oslo
Spanske smeder NG.M.00438 och Blått hav NG.M.01679.
Köpt 1894 respektive gåva 1932.
Från Stockholm till Bréhat
-
16 april 1851
Föds i Stockholm.
-
1867 eller 1868
Börjar vid Konstakademien i Stockholm och studerar där till 1876.
-
1873-1874
Paris. École des Beaux-Arts under Jean-Léon Gérôme, kopierar på Louvren.
-
1876-1877
Studieresa till Holland.
-
1877-1879
Florens och Rom. David och Saul signeras Roma 1878.
-
1879
Bosätter sig i Paris och stannar till 1888.
-
1881-1882
Spanienresa med Anders Zorn, Hugo Birger och Christian Skredsvig. Målar Spanska smeder i Triana i Sevilla.
-
1885
Leder opponentrörelsen mot Konstakademien. Spanske smeder möter hård kritik.
-
1887
Bryter med Konstnärsförbundet och flyttar till Bretagne.
-
Sommaren 1888
Insjuknar i psykos på ön Bréhat.
-
29 december 1888
Skrivs in på Upsala hospital. Ansvarig läkare är professor Gustaf Kjellberg.
-
16 april 1889
Skrivs ut, bedömd som förbättrad.
-
1893
Första separatutställningen i Stockholm. Prins Eugen köper Strömkarlen.
-
22 november 1906
Dör femtiofem år gammal och begravs i judiska delen av Norra begravningsplatsen i Solna.
-
1915
Nationalmuseum köper Näcken med bidrag av Nationalmusei Vänner.
Sjukdomen och konsten efter 1888
Sommaren 1888 insjuknade han på Bréhat i Bretagne. Den 29 december samma år skrevs han in på Upsala hospital, senare Ulleråker, på ett intyg av medicine doktor Frithiof Lennmalm. Ansvarig läkare var professor Gustaf Kjellberg. Den 16 april 1889 skrevs han ut som förbättrad.
Diagnoserna är en kedja av efterhandsbedömningar. Inskrivningsdiagnosen var paranoia i prodromalstadium. Bror Gadelius föreslog 1915 och 1922 schizofreni med katatoni, Börje Cronholm bekräftade schizofreni 1942 och Lars Sjöstrand föreslog 2025 schizoaffektivt syndrom utifrån bipolära stämningsdrag. Ingen av dem är oomstridd.
Waldemarsudde formulerar följderna neutralt. Efter sammanbrottet blev produktionen främst teckningar, men han gjorde också målningar, skrev dikter och komponerade musik.
Att han slutade måla är inte sant. Porträttet av regissören Ludvig Josephson, NM 6352, är signerat Stockholm april 1893, fem år efter insjuknandet.
Läkartidningen anger diabetes och kallbrand i foten som bidragande faktorer vid hans död 1906. Någon enskild dödsorsak fastställs inte.
- Museet som sa nej köpte motivet ändåNationalmuseum avböjde Strömkarlen 1893 och köpte den tidigare versionen Näcken 1915.
- Två målningar heter nästan samma sakSpanska smeder NM 2398 är från 1881, Spanske smeder NG.M.00438 från 1882. Olika dukar i olika länder.
- Danmark har hans teckningarElva blad ligger i Den Kongelige Kobberstiksamling, utöver de två målningarna.
- Han gav ut två diktsamlingarSvarta rosor kom 1888 och Gula rosor 1896.
Vanliga frågor om Ernst Josephson
Var hänger Näcken?
På Nationalmuseum i Stockholm, inventarienummer NM 1905, olja på duk 144 gånger 114 centimeter, inköpt 1915 med bidrag av Nationalmusei Vänner.
Vad är skillnaden mellan Näcken och Strömkarlen?
Samma motiv i olika versioner. Nationalmuseums målning heter Näcken och är från 1882. Versionen från 1884 heter Strömkarlen, mäter 216 gånger 130 centimeter och finns på Prins Eugens Waldemarsudde.
Stämmer det att Nationalmuseum tackade nej till Strömkarlen?
Ja. Museet skriver det själv i sin verkstext till Näcken. Hans Henrik Brummer daterar händelsen till 1893 och beskriver att prins Eugen förgäves ville skänka målningen.
Vad hände med Josephson 1888?
Han insjuknade i psykos på ön Bréhat i Bretagne sommaren 1888 och skrevs in på Upsala hospital den 29 december. Han skrevs ut som förbättrad den 16 april 1889.
Vilken diagnos fick han?
Inskrivningsdiagnosen var paranoia i prodromalstadium. Senare bedömare har föreslagit schizofreni och schizoaffektivt syndrom. Ingen samtida diagnos motsvarar dagens begrepp.
Målade han efter sjukdomen?
Ja. Produktionen blev främst teckningar, men porträttet av Ludvig Josephson, NM 6352, är signerat Stockholm april 1893.
Finns Josephson utanför Sverige?
Ja. Statens Museum for Kunst i Köpenhamn har tretton objekt och Nasjonalmuseet i Oslo två publicerade verk.
Vilket är hans auktionsrekord?
Något dokumenterat rekord går inte att belägga. Bukowskis högsta publicerade klubbade pris är 290 000 kronor för Forsen, Gargilesse, utan angivet datum.
Källor
Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått och inventarienummer kommer från museernas egna poster.
- Nationalmuseum: Näcken NM 1905 med mått, versionerna och museets nej till Strömkarlen
- Moderna Museet: Hans Henrik Brummer om gåvan 1893
- Prins Eugens Waldemarsudde: prinsens köp 1893, Strömkarlen i Salongen och teckningsgåvan
- Läkartidningen: datum, läkare och diagnoshistorien kring 1888
- Nasjonalmuseet, Oslo: Spanske smeder med mått, förvärvsår och mottagandet 1885
- Statens Museum for Kunst: de tretton objekten med mått och inventarienummer
- Store norske leksikon: utbildningen, resorna och brytningen med Konstnärsförbundet
- Bukowskis: de klubbade priserna och opponentrörelsen
Läs vidare
