Édouard Manet föddes den 23 januari 1832 i Paris och dog där den 30 april 1883, 51 år gammal. Han gick i Thomas Coutures ateljé från 1850 till 1856, debuterade på Salongen 1861 och blev sedan den målare som två gånger fällde salongsjuryn i gungning. Nationalmuseum i Stockholm äger två av hans målningar. Den första kom dit som gåva av Anders Zorn. Här får du verken med museum och inventarienummer, hela det nordiska beståndet, sanningen om skandalerna och historien om duken som styckades efter hans död.
1832
Född 23 januari i Paris. Död 30 april 1883.
2
Så många målningar av Manet äger Nationalmuseum i Stockholm.
1896
Året Anders Zorn skänkte Päronskalaren till Nationalmuseum.
33
Så många poster har SMK i Köpenhamn. Bara en av dem är ett måleri.
Tre uppgifter som inte håller
Historien om att Manets mor var guddotter till Jean Baptiste Bernadotte återkommer i svenska texter om honom. Ingen av de museikällor eller uppslagsverk vi har kunnat läsa nämner vare sig moderns namn eller Bernadotte. Britannica, Musée d’Orsay och Museo Thyssen skriver bara att fadern var en högre tjänsteman vid justitieministeriet.
Att han dog av syfilis är en förenkling. Britannica anger kallbrand i vänster ben som amputerades kort före döden. Kopplingen till tabes dorsalis, en form av neurosyfilis, finns i medicinsk facklitteratur och bör anges som just det.
Nationalmuseums Stilleben med fiskar, NM 2112, dyker upp i sökningar på hans namn. Museet anger själv verket som kopia efter Manet. Det ska därför inte räknas som ett Manet-verk.
Innehåll
Vem var Édouard Manet?
Han kom från en välbärgad familj i Paris och gick in i Thomas Coutures ateljé 1850. Där stannade han i sex år. Utbildningen fullföljde han genom att kopiera på Louvren och resa till Italien och Holland.
Britannica beskriver hans stil som impressionism och realism. National Galleries of Scotland skriver att han av somliga betraktas som impressionismens fader. Själv var han äldre än gruppen och ställde aldrig ut på deras utställningar. Han sökte sig i stället till Salongen gång på gång.
Tekniken är det som skiljer honom från föregångarna. Ljuset är hårt och frontalt, mellantonerna få och konturerna skurna. Resultatet upplevdes av samtiden som platt och ofärdigt.
Var finns Manet i Norden?
Sverige har två målningar och båda hänger på Nationalmuseum. Päronskalaren mäter 85 gånger 71 centimeter och bär numret NM 1498. Anders Zorn köpte den i Paris och skänkte den 1896. Museet kallar den sitt första verk av en konstnär i impressionistkretsen.
Den andra är betydligt större. Parisiska mäter 192 gånger 125 centimeter, bär numret NM 2068 och kom som gåva 1917 från bland andra Ernest Thiel, Arthur Thiel, Kristoffer Huldt och Casper Tamm. Modellen är enligt museets egen post skådespelerskan Ellen Andrée.
Norge har en målning. Madame Manet i vinterträdgården från 1879 mäter 81 gånger 100 centimeter, bär numret NG.M.01286 och kom som gåva från Nasjonalgalleriets Venner 1918.
Danmark har ett måleri och en stor grafiksamling. Kejser Maximilians henrettelse från 1867 mäter 48 gånger 58 centimeter och har numret KMS3270. Museet förvärvade den 1914 och proveniensen går tillbaka till en gåva från Manet själv till Méry Laurent. SMK har därtill 32 poster i grafik och teckning, bland dem litografierna La barricade och Guerre civile från 1871.
Nationalmuseum, Stockholm
Päronskalaren NM 1498 och Parisiska NM 2068.
Två målningar. NM 2112 är en kopia.
Nasjonalmuseet, Oslo
Madame Manet i vinterträdgården 1879, NG.M.01286.
Gåva från museets vänförening.
SMK, Köpenhamn
KMS3270 plus 32 grafiska och tecknade poster.
En målning, resten på papper.
Övriga Norden
Inga verk kunde beläggas hos Göteborgs konstmuseum, Moderna Museet eller Ateneum.
Databaserna gick inte att söka i.
Vilka verk är han mest känd för?
Tretton verk med belagda uppgifter från museerna själva. Alla är olja på duk. Måtten anges i höjd gånger bredd.
Nationalmuseum anger varken fransk originaltitel eller tillkomstår för sina två målningar. Titeln Frukost i det gröna används allmänt på svenska utan att vara belagd hos något svenskt museum.
| Verk | Originaltitel | År | Mått cm | Museum | Inv.nr |
|---|---|---|---|---|---|
| Frukost i det gröna | Le Déjeuner sur l’herbe | 1863 | 207 × 265 | Musée d’Orsay, Paris | RF 1668 |
| Olympia | Olympia | 1863 | 130,5 × 191 | Musée d’Orsay, Paris | RF 644 |
| Fisk, stilleben | Fish (Still Life) | 1864 | 73,5 × 92,4 | Art Institute of Chicago | 1942.311 |
| Havsutsikt i stilla väder | Sea View, Calm Weather | 1864 | 73,6 × 92,6 | Art Institute of Chicago | 1922.425 |
| Kristus hånas av soldaterna | Jesus Mocked by the Soldiers | 1865 | 190,8 × 148,3 | Art Institute of Chicago | 1925.703 |
| Kapplöpningarna vid Longchamp | The Races at Longchamp | 1866 | 44 × 84,2 | Art Institute of Chicago | 1922.424 |
| Tiggaren med kappa | Beggar with a Duffle Coat | 1865-67 | 187,7 × 109,9 | Art Institute of Chicago | 1910.304 |
| Kejsar Maximilians avrättning, skiss | Kejser Maximilians henrettelse | 1867 | 48 × 58 | SMK, Köpenhamn | KMS3270 |
| Kejsar Maximilians avrättning | The Execution of Maximilian | ca 1867-68 | 193 × 284 | National Gallery, London | NG3294 |
| Madame Manet i vinterträdgården | Madame Manet in the Conservatory | 1879 | 81 × 100 | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.M.01286 |
| Läsande kvinna | Woman Reading | 1880-82 | 61,2 × 50,7 | Art Institute of Chicago | 1933.435 |
| Päronskalaren | anges ej av museet | anges ej | 85 × 71 | Nationalmuseum, Stockholm | NM 1498 |
| Parisiska | anges ej av museet | anges ej | 192 × 125 | Nationalmuseum, Stockholm | NM 2068 |
Courtauld i London anger varken mått eller inventarienummer för En bar på Folies-Bergère på sin sida om verket, så den saknas i tabellen.
- Salongdebuten, 1861
- Frukost i det gröna, 1863
- Olympia visas, 1864
- Kristus hånas av soldaterna, 1865
- Kapplöpningarna vid Longchamp, 1866
- Kejsar Maximilians avrättning, skiss, 1867
- Kejsar Maximilians avrättning, 1869
- Madame Manet i vinterträdgården, 1879
- Läsande kvinna, 1881
- En bar på Folies-Bergère, 1882
- Olympia skänks till franska staten, 1890
- Päronskalaren kommer till Nationalmuseum, 1896
Tolv hållpunkter mellan 1861 och 1896. Punkterna är förskjutna där flera händelser ligger nära varandra i tid.
De två skandalerna 1863 och 1865
Salongsjuryn refuserade Frukost i det gröna 1863. Verket visades i stället på Salon des Refusés, den utställning för refuserade verk som Napoleon III lät inrätta samma år. Kritiken gällde att den nakna kvinnan bland påklädda män saknade mytologisk ursäkt. Den gällde också ljusbehandlingen, som ansågs hård och platt.
Två år senare kom Olympia till Salongen. Britannica noterar att samtiden bedömde den som oanständig. Kvinnan möter betraktarens blick rakt av i ett ljus som plattar ut kroppen.
De två verken hänger i dag på Musée d’Orsay med numren RF 1668 och RF 644.
Från Couture till Passy
-
23 januari 1832
Föds i Paris.
-
1850-1856
Elev i Thomas Coutures ateljé.
-
1861
Debuterar på Parissalongen.
-
1863
Frukost i det gröna refuseras och visas på Salon des Refusés.
-
1865
Olympia väcker skandal på Salongen. Han reser till Spanien i augusti.
-
1867-1868
Målar Kejsar Maximilians avrättning.
-
1882
Un bar aux Folies-Bergère visas på Salongen.
-
6 april 1883
Lägger sig sjuk efter att ha målat rosor och syrener.
-
30 april 1883
Dör i Paris efter att vänster ben amputerats. Begravs på Passy.
-
1890
Olympia skänks till franska staten efter en insamling som Claude Monet tog initiativ till.
-
1896
Anders Zorn skänker Päronskalaren till Nationalmuseum.
Duken som styckades och Olympia som räddades
Efter Manets död skar familjen sönder Kejsar Maximilians avrättning och sålde fragmenten var för sig. Edgar Degas köpte upp bitarna. National Gallery i London förvärvade dem 1918 ur Degas dödsbo. Först i slutet av 1970-talet fogades fragmenten samman på en gemensam duk. Så visas verket i dag under numret NG3294.
Olympia gick åt andra hållet. Claude Monet tog initiativ till en offentlig insamling som köpte målningen åt franska staten 1890. Verket hängde på Musée du Luxembourg till 1907, på Louvren till 1947, på Jeu de Paume till 1986 och finns på Orsay sedan dess.
Manet fick aldrig se någotdera. Han lade sig sjuk den 6 april 1883 efter att ha målat rosor och syrener, fick kallbrand i vänster ben som amputerades och dog den 30 april.
- Zorn öppnade dörrenPäronskalaren 1896 var Nationalmuseums första verk av en konstnär i impressionistkretsen.
- Han ställde aldrig ut med impressionisternaManet sökte sig till Salongen i stället, trots att han kallas impressionismens fader.
- Skissen finns i KöpenhamnSMK:s KMS3270 är en mindre version av avrättningsmotivet, en gång skänkt av Manet till Méry Laurent.
- Modellen har ett namnNationalmuseum anger skådespelerskan Ellen Andrée som modell till Parisiska.
Vanliga frågor om Édouard Manet
Var Manet impressionist?
Britannica anger impressionism och realism som hans stil. National Galleries of Scotland skriver att han av somliga betraktas som impressionismens fader. Han var äldre än gruppen och ställde aldrig ut på deras utställningar.
Varför blev Olympia en skandal?
Den visades på Salongen 1865 och bedömdes av samtiden som oanständig. Den nakna kvinnan möter betraktarens blick i ett skarpt ljus som plattar ut formen.
Vad dog Manet av?
Han lade sig sjuk den 6 april 1883, fick kallbrand i vänster ben som amputerades och dog den 30 april 1883 i Paris. Medicinsk facklitteratur kopplar sjukdomen till tabes dorsalis, en form av neurosyfilis.
Finns det Manet i Sverige?
Ja, två målningar på Nationalmuseum. Päronskalaren med numret NM 1498 och Parisiska med numret NM 2068.
Vem gav Päronskalaren till Nationalmuseum?
Anders Zorn köpte den i Paris och skänkte den 1896. Museet kallar den sitt första verk av en konstnär i impressionistkretsen.
Hur stor är Frukost i det gröna?
207 gånger 265 centimeter. Den finns på Musée d’Orsay med numret RF 1668.
Vem är modellen i Parisiska?
Skådespelerskan Ellen Andrée, enligt Nationalmuseums egen post om verket.
Vad hände med Kejsar Maximilians avrättning?
Duken styckades efter Manets död och fragmenten såldes var för sig. Edgar Degas köpte upp dem och National Gallery i London förvärvade dem 1918 ur hans dödsbo. Fragmenten fogades samman först i slutet av 1970-talet.
Källor
Samtliga källor är lästa den 17 september 2026. Mått och inventarienummer kommer från museernas egna poster.
- Nationalmuseum: Päronskalaren NM 1498 med gåvouppgift
- Nationalmuseum: Parisiska NM 2068 och modellen Ellen Andrée
- Musée d’Orsay: Frukost i det gröna och Salon des Refusés
- Musée d’Orsay: Olympia och insamlingen 1890
- National Gallery, London: den styckade duken och sammanfogningen
- Statens Museum for Kunst: KMS3270 med proveniens
- Britannica: sjukdomen, amputationen och dödsdatumet