Henri de Toulouse-Lautrec föddes den 24 november 1864 i Albi och dog den 9 september 1901 på Château Malromé i Gironde, bara 36 år gammal. Han gick i Léon Bonnats och sedan Fernand Cormons ateljéer i Montmartre från 1882 och kom att skildra Paris nöjesliv under 1890-talet som ingen annan. Musée Toulouse-Lautrec i Albi räknar 31 affischer och 361 grafiska blad. Här får du verken med museum och inventarienummer, hela det nordiska beståndet och en genomgång av vad som är belagt om hans sjukdom.
1864
Född 24 november i Albi. Död 9 september 1901.
31
Så många affischer gjorde han mellan 1891 och 1900.
251
Så många poster har SMK i Köpenhamn. Nästan allt är grafik.
1947
Året Oslo förvärvade ett Lautrec-blad ur Edvard Munchs dödsbo.
Tre uppgifter som ofta återges fel
Diagnosen pyknodysostos anges ofta som fastställd. Musée Toulouse-Lautrec skriver bara att han hade en medfödd bensjukdom, sannolikt kopplad till att föräldrarna var kusiner i första led. Pyknodysostos är en efterhandsdiagnos som drivits i medicinsk litteratur sedan 1960-talet. Skriv bensjukdomen som fakta och diagnosen som hypotes.
Antalet grafiska blad uppges nästan alltid till 325. Musée Toulouse-Lautrec i Albi anger 361 estampes. Siffran 325 kommer från en annan verkkatalog och går inte att belägga mot en namngiven källa.
Kroppslängden brukar sättas till 152 centimeter. Den enda uppgift vi har kunnat belägga är National Galleries of Scotland som skriver fyra och en halv fot, vilket motsvarar omkring 137 centimeter.
Innehåll
Vem var Toulouse-Lautrec?
Han föddes in i en gammal adelssläkt i Albi och föräldrarna var kusiner i första led. En medfödd bensjukdom gjorde att benen slutade växa i tonåren.
Från 1882 gick han i Léon Bonnats ateljé i Montmartre och därefter hos Fernand Cormon. Han blev kvar i kvarteret. Dansställen, cirkusar, kaféer och bordeller blev hans motivkrets under hela 1890-talet.
Britannica beskriver honom som en dokumenterande skildrare av pariserlivets nöjesvärld. Han arbetade i olja på kartong och duk, i teckning och framför allt i litografi. Musée Toulouse-Lautrec anger att hälsan bröts av både hårt arbete och alkoholmissbruk. Han blev 36 år.
Affischen som han gjorde till konst
Den första affischen kom 1891. Moulin Rouge, La Goulue är en färglitografi vars ark mäter 191 gånger 117 centimeter. Det är ett gatutryck i formatet av ett historiemåleri.
Sedan följde trettio till, fram till 1900. Tekniken var alltid litografi och upplagan var stor, vilket gjorde bilderna tillgängliga för en publik som aldrig gick på museum.
Grafiken sträcker sig långt bortom affischerna. Elles-sviten från 1896 i elva blad är hans mest samlade skildring av kvinnorna på bordellerna. Sviten finns i dag i Köpenhamn. Blad ur den finns också i Oslo och i Bergen.
Vilka verk är han mest känd för?
Tretton verk med belagda uppgifter från museerna själva. Måtten anges i höjd gånger bredd.
Albimuseet publicerar varken mått eller inventarienummer för sina målningar. Nationalmuseum anger varken tillkomstår eller fransk originaltitel för sin pastell.
| Verk | Originaltitel | År | Teknik | Mått cm | Museum | Inv.nr |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Balettdansöser | Ballet Dancers | 1885-86 | Olja på puts, överförd till duk | 153,5 × 152,5 | Art Institute of Chicago | 1931.571 |
| Porträtt av Jeanne Wenz | Portrait of Jeanne Wenz | 1886 | Olja på duk | 80,7 × 59,5 | Art Institute of Chicago | 1941.824 |
| Ryttarinna på Cirque Fernando | Equestrienne (At the Cirque Fernando) | 1887-88 | Olja på duk | 100,3 × 161,3 | Art Institute of Chicago | 1925.523 |
| Moulin de la Galette | Moulin de la Galette | 1889 | Olja på duk | 88,5 × 101,3 | Art Institute of Chicago | 1933.458 |
| Moulin Rouge, La Goulue | Moulin Rouge, La Goulue | 1891 | Färglitografi | bild 189 × 115,7 | Art Institute of Chicago | 1954.1193 |
| Engelsmannen på Moulin Rouge | The Englishman at the Moulin Rouge | 1892 | Färglitografi | bild 52,7 × 37,3 | Art Institute of Chicago | 1931.67 |
| På Moulin Rouge | At the Moulin Rouge | 1892-95 | Olja på duk | 123 × 141 | Art Institute of Chicago | 1928.610 |
| I salongen på rue des Moulins | Au Salon de la rue des Moulins | 1894 | Olja på duk | anges ej | Musée Toulouse-Lautrec, Albi | anges ej |
| Gabriel Tapié de Céleyran | Gabriel Tapié de Céleyran | 1894 | Olja på duk | anges ej | Musée Toulouse-Lautrec, Albi | anges ej |
| Omslag till Elles | Couverture pour Elles | 1896 | Litografi | 57,0 × 46,5 | Nasjonalmuseet, Oslo | NG.K&H.A.16751 |
| Elsa, kallad wienskan | Elsa, dite la Viennoise | 1897 | Färglitografi | 58,3 × 40,5 | Art Institute of Chicago | 1958.529 |
| Jockeyn | The Jockey | 1899 | Färglitografi | 51,8 × 36,3 | Art Institute of Chicago | 1931.46 |
| Lindanserska | anges ej av museet | anges ej | Pastell och krita på papper | 47 × 32 | Nationalmuseum, Stockholm | NMB 1938 |
Titlarna Écuyère och Miss Lala kopplas ibland till pastellen NMB 1938. Ingen av dem går att belägga och de bör inte användas som alternativtitlar.
- Balettdansöser, 1886
- Porträtt av Jeanne Wenz, 1887
- Ryttarinna på Cirque Fernando, 1888
- Moulin de la Galette, 1889
- Moulin Rouge, La Goulue, 1891
- Engelsmannen på Moulin Rouge, 1892
- I salongen på rue des Moulins, 1894
- På Moulin Rouge, 1895
- Omslag till Elles, 1896
- Elsa, kallad wienskan, 1897
- Jockeyn, 1899
- Sista affischåret, 1900
Tolv hållpunkter mellan 1886 och 1900. Punkterna är förskjutna där flera verk ligger nära varandra i tid.
Var finns Toulouse-Lautrec i Norden?
Sverige har en pastell. Lindanserska på Nationalmuseum mäter 47 gånger 32 centimeter, är utförd i pastell och krita på papper och bär numret NMB 1938. Museet köpte den 1968 och anger varken år eller fransk titel.
Den mest oväntade posten finns i Oslo. Omslaget till Elles från 1896 med numret NG.K&H.A.16751 trycktes av Auguste Clot och gavs ut av Gustave Pellet. Nasjonalmuseet förvärvade bladet 1947 ur Edvard Munchs dödsbo. Munch själv ägde Lautrec-grafik. Museet har därtill frontispisen till samma svit under NG.K&H.A.16752.
Köpenhamn är tyngdpunkten med 251 katalogposter. Det är närmast ett grafiskt referensbibliotek över hela produktionen, med bland annat L’Anglais au Moulin Rouge från 1892 under KKSgb8856, La Clownesse au Moulin Rouge från 1897 under KKSgb7902 och elva blad ur Elles-sviten under KKS8965. En riktad sökning visar att 1891 års Moulin Rouge-affisch saknas i samlingen.
Bergen och Trondheim har varsin post. KODE har ett blad ur Elles-sviten med numret SS.00143 och Trondheim kunstmuseum har tuschteckningen Oksekjerre med numret TKM-4855-1992.
Nationalmuseum, Stockholm
Lindanserska, pastell och krita, NMB 1938.
Inköpt 1968.
Nasjonalmuseet, Oslo
Omslag och frontispis till Elles, NG.K&H.A.16751 och 16752.
Omslaget kom ur Edvard Munchs dödsbo 1947.
SMK, Köpenhamn
251 poster i grafik och teckning.
1891 års Moulin Rouge-affisch saknas.
KODE och Trondheim
Elles-blad SS.00143 och tuschteckningen TKM-4855-1992.
Två enstaka poster.
Från Albi till Malromé
-
24 november 1864
Föds i Albi. Föräldrarna är kusiner i första led.
-
1882
Börjar hos Léon Bonnat och flyttar sedan till Fernand Cormon i Montmartre.
-
1885-1886
Målar Balettdansöser, ett tidigt monumentalt Montmartre-motiv.
-
1889
Målar Moulin de la Galette.
-
1891
Gör Moulin Rouge, La Goulue, den första av sammanlagt 31 affischer.
-
1892-1895
Arbetar på På Moulin Rouge.
-
1894
Målar I salongen på rue des Moulins, i dag i Albi.
-
1896
Ger ut Elles-sviten i elva litografiska blad.
-
1900
Gör sin sista affisch.
-
9 september 1901
Dör på Château Malromé i Saint-André-du-Bois i Gironde, 36 år gammal.
Sjukdomen, längden och myterna
Museerna är försiktiga där populärlitteraturen är tvärsäker. Musée Toulouse-Lautrec skriver att han hade en medfödd bensjukdom av sannolikt ärftligt ursprung. National Galleries of Scotland kallar den en ovanlig bensjukdom.
Pyknodysostos föreslogs som förklaring först på 1960-talet. Sedan dess har hypotesen drivits i en lång rad medicinska artiklar, bland dem i Postgraduate Medical Journal 1969, i Hormones 2002 och i Gene 2015. Ingen av dem utgör en fastställd diagnos.
Dödsorsaken beskrivs av museet självt som en kombination av hårt arbete, nöjesliv och alkoholmissbruk. Han dog på moderns egendom Château Malromé i Gironde. National Galleries of Scotland anger orten Saint-André-du-Bois. De två uppgifterna är förenliga eftersom slottet ligger i den kommunen.
- Munch ägde en LautrecNasjonalmuseets omslag till Elles kom 1947 ur Edvard Munchs dödsbo.
- Affischen var lika stor som ett historiemåleriArket till Moulin Rouge, La Goulue mäter 191 gånger 117 centimeter.
- Danmark har nästan allt utom debutenSMK har 251 poster men saknar just 1891 års Moulin Rouge-affisch.
- Albi räknar 361 bladMuseets egen siffra är 361 estampes, inte de 325 som brukar anges.
Vanliga frågor om Henri de Toulouse-Lautrec
Hur lång var Toulouse-Lautrec?
Den enda uppgift som går att belägga kommer från National Galleries of Scotland, som skriver fyra och en halv fot, vilket motsvarar omkring 137 centimeter. Den ofta citerade siffran 152 centimeter kunde inte bekräftas.
Vilken sjukdom hade han?
Musée Toulouse-Lautrec anger en medfödd bensjukdom, sannolikt kopplad till att föräldrarna var kusiner i första led. Pyknodysostos är en efterhandsdiagnos i medicinsk litteratur och inte en fastställd diagnos.
Hur många affischer gjorde han?
31 stycken mellan 1891 och 1900, enligt Musée Toulouse-Lautrec i Albi.
Hur många grafiska blad gjorde han?
Albimuseet anger 361 estampes. Siffran 325 litografier kommer från en annan verkkatalog och går inte att belägga.
Vad är Moulin Rouge-affischen?
Moulin Rouge, La Goulue från 1891, en färglitografi vars ark mäter 191 gånger 117 centimeter. Art Institute of Chicago har ett exemplar med numret 1954.1193.
Var dog Toulouse-Lautrec?
På Château Malromé i Gironde, moderns egendom, den 9 september 1901. Slottet ligger i kommunen Saint-André-du-Bois.
Vilka var hans lärare?
Léon Bonnat och därefter Fernand Cormon, båda i Montmartre, från 1882.
Finns det Toulouse-Lautrec i Sverige?
Ja. Nationalmuseum har pastellen Lindanserska med numret NMB 1938, 47 gånger 32 centimeter, inköpt 1968.
Källor
Samtliga källor är lästa den 17 september 2026. Mått och inventarienummer kommer från museernas egna poster.
- Musée Toulouse-Lautrec, Albi: 31 affischer, 361 grafiska blad, sjukdom och lärare
- Nationalmuseum: Lindanserska NMB 1938
- Nasjonalmuseet, Oslo: Elles-omslaget ur Edvard Munchs dödsbo
- Art Institute of Chicago: accessionsnummer, teknik och mått
- Statens Museum for Kunst: de danska bladen och den saknade affischen
- National Galleries of Scotland: kroppslängd, bensjukdom och dödsort
- Britannica: födelse, död och stil
Läs vidare
