Människosonen

Människosonen är René Magrittes målning av en man i mörk rock och bowlerhatt, med ansiktet dolt av ett svävande grönt äpple, gjord 1964. Den franska titeln är Le fils de l’homme och verket är i privat ägo, vilket betyder att inget museum publicerar mått, signatur eller proveniens. De 116 × 89 centimeter som brukar anges går tillbaka på den tryckta verkförteckningen och en auktionskatalog. Bilden bryter mot verkligheten på två sätt, inte ett. Här får du veta vad Magritte själv sa om verket, vad som är belagt om beställningen och varför äpplet inte har med The Beatles att göra.

Vad föreställer Människosonen?

En man i mörk rock, sedd rakt framifrån. Han bär bowlerhatt. Vit skjorta och röd slips anges genomgående av sekundärkällor men nämns inte av stiftelsen. Framför ansiktet svävar ett grönt äpple som döljer allt utom ett öga. Bakom honom löper en låg mur och bortom den ligger hav och molnhimmel.

Den enda institutionella beskrivningen kommer från Fondation Magritte, den rättighetsförvaltande stiftelsen. Den anger en stående man framför en mur och ett havslandskap, i svart rock och bowlerhatt, med ett äpple som skymmer ansiktet så att ett öga syns. Någon museikatalog finns inte, eftersom inget museum äger verket. Det närmaste är SFMOMA:s verkslista till utställningen René Magritte, The Fifth Season, som visades mellan den 19 maj och den 28 oktober 2018. Där står verket upptaget som Le fils de l’homme från 1964, privat samling, utan mått.

Vad är det för fel på armen?

Titta på den vänstra armen. Armbågen böjer sig bakåt, åt fel håll. Bilden har två brott mot verkligheten, inte ett. Nästan alla ser bara äpplet.

Uppgiften är inte museibelagd. Varken Fondation Magritte eller SFMOMA nämner armen. Flera oberoende beskrivningar utanför museivärlden bekräftar den. Vi anger den som en iakttagelse i bilden, inte som en kataloguppgift.

Detaljen säger något om hur Magritte arbetade. Det uppenbara greppet drar blicken till sig medan det andra ligger kvar och verkar i tysthet. Den som bara noterar äpplet har missat halva bilden. Något uttalande av Magritte om armen finns inte. Ingen tolkning av den är belagd.

Vad sa Magritte själv om verket?

Han sa en av de mest citerade meningarna i hela 1900-talskonsten. Den har ett exakt ursprung. I en radiointervju med Jean Neyens 1965 talade Magritte om en nyligen färdig målning.

Två saker i citatet brukar tappas bort. Magritte nämner aldrig verkets titel i intervjun, utan säger bara att det gäller en nyligen färdig målning. Och den engelska standardöversättningen finns i Harry Torczyners bok Magritte, Ideas and Images från 1977, skriven av den man som själv ägde duken.

Det första hindrar inga slutsatser men bör redovisas. Att citatet gäller just Människosonen är en rimlig tolkning som museer och forskare gör, inte något Magritte sa rakt ut.

Hur stor är målningen?

116 × 89 centimeter i stående format, enligt de källor som finns. Siffrorna går tillbaka på David Sylvesters tryckta verkförteckning och på Christie’s katalog från 1998. Ingen av dem gick att läsa under arbetet. Inget museum publicerar måtten.

Siffrorna är inte godtyckliga. 116 × 89 centimeter är exakt Figure 50 i den franska spännramsstandarden, ett färdigt standardformat avsett för porträtt. Magritte målade sitt mest berömda ansiktslösa porträtt på en färdig porträttduk.

Det förklarar också en vanlig felsiffra. Uppgiften 116 × 81 centimeter dyker upp här och var. Det är Paysage 50, raden bredvid i samma standard. En annan spridd variant kastar om talen och anger 89 × 116, vilket skulle göra duken liggande. Den är stående.

Var finns målningen?

I privat ägo. Det är hela svaret. Inget museum har en katalogpost, ingen institution publicerar proveniens och ingen anger signatur. Fondation Magritte bekräftar att verket är från 1964 och beskriver motivet, men publicerar varken mått, signatur eller ägare.

Frånvaron av katalogpost är i sig en upplysning. Den förklarar varför uppgifterna om verket spretar så kraftigt mellan olika sidor. När ingen institution förvaltar uppgifterna finns inget att stämma av mot. Felen får leva vidare.

Vem beställde den?

Den vanliga historien är att advokaten och samlaren Harry Torczyner beställde ett självporträtt av Magritte. Den går inte att belägga. Engelska Wikipedia skriver i stället att Magritte sålde duken till honom i augusti 1964. Datumet på det brev som brukar åberopas kommer från en auktionskatalog via mellanhänder.

Vad som är belagt är att Torczyner beställde andra verk. Israel Museum skriver själv att han beställde Le Château des Pyrénées 1959 och senare skänkte den till museet. Att han också beställde ett porträtt av sig själv 1958 är spritt men bara pressbelagt. SFMOMA:s kurator Caitlin Haskell skriver att figuren i Människosonen var tänkt som ett självporträtt.

Det finns också ett helt belagt parallellfall. La reproduction interdite från 1937 på Museum Boijmans Van Beuningen, med inventarienumret 2939 (MK), beställdes av samlaren Edward James och visar honom bakifrån i en spegel som vägrar spegla hans ansikte.

Torczyners samling såldes hos Christie’s i New York i november 1998. Något belopp anger vi inte, eftersom Christie’s egen sida inte gick att läsa. Den siffra som cirkulerar återges därtill på sina håll med fel år, 1999 i stället för 1998.

Sammanställt ur museernas egna poster och auktionshusens kataloger. Sylvesternumren gäller den tryckta verkförteckningen.

1. 21 november 1898

   René Magritte föds i Lessines.

2. 1926

   Bowlerhatten dyker upp i hans måleri.

3. 1937

   La reproduction interdite beställs av samlaren Edward James.

4. 1958

   Torczyner beställer enligt pressuppgifter ett porträtt av sig själv.

5. 1959

   Le Château des Pyrénées görs för samme beställare.

6. 1964

   Le fils de l’homme målas.

7. 1965

   Magritte talar om en nyligen färdig målning i radio.

8. 15 augusti 1967

   René Magritte dör.

9. 1977

   Torczyners bok Magritte, Ideas and Images utkommer.

10. November 1998

    Torczyners samling säljs hos Christie’s i New York.

11. 1999

    Målningen används i filmen The Thomas Crown Affair.

12. 2018

    Verket visas i SFMOMA:s utställning The Fifth Season.

13. 2038

    Hans verk blir fria att återge i Sverige.

Varför en bowlerhatt?

Enligt Artsys genomgång, som bygger på intervjuer med kuratorer vid MoMA, SFMOMA och Museum of London, återkommer hatten i över femtio av Magrittes verk mellan 1926 och 1966. Han förklarade den själv utan omsvep. Mannen med bowlerhatten är bara medelklassmannen i sin anonymitet, sa han. Sedan lade han till att han bar den själv.

Slutklämmen utelämnas nästan alltid. Utan den låter förklaringen som sociologi på avstånd, med den blir förklaringen en anmärkning om konstnären själv. Beatrice Behlen, kurator vid Museum of London, påpekar därtill i en intervju att bowlerhatten från början inte var en fin hatt utan en praktisk, förknippad med vardaglighet och användbarhet.

En kuriositet visar hur svårgripbart motivet är även för fackfolk. Musées royaux des Beaux-Arts i Bryssel, som förvaltar en stor del av Magrittes produktion, ger inget resultat alls på söksträngen chapeau melon i sin egen databas.

Vad har äpplet med The Beatles att göra?

Ingenting, trots att kopplingen upprepas överallt. Historien går ut på att äpplet i Människosonen skulle ha gett The Beatles namnet på sitt skivbolag. Två saker blir fel på vägen.

Målningen var en annan. Den duk Paul McCartney fick hem var Le Jeu de Mourre från 1966, ett grönt äpple med orden Au Revoir tvärsöver. Konsthandlaren Robert Fraser ställde helt enkelt fram den i McCartneys vardagsrum, omkring juni 1968. McCartney har själv berättat att det gröna äpplet blev grunden för logotypen och att den kluvna halvan fick bli skivans baksida.

Och Magritte var redan död. Han dog i augusti 1967, nästan ett år innan tavlan kom till huset. Han fick aldrig veta att hans äpple blivit ett skivbolag.

En koppling håller. I filmen The Thomas Crown Affair från 1999 syns målningen flera gånger. I kuppens upplösning smälter huvudpersonen in i mängden med hjälp av dubbelgångare i bowlerhatt. Filmen använder inte bilden som dekor utan som en del av handlingen.

Ett tillägg gör historien bättre. Metropolitan Museum sade nej till inspelningen, så museiscenerna byggdes i studio. Uppgiften kommer från engelska Wikipedia med hänvisning till en filmrecension som inte gick att läsa i original, inte från museet självt.

Finns Magritte i Norden?

En enda målning. Moderna Museet i Stockholm äger Le Modèle rouge från 1935, olja på duk, 72 × 48,5 centimeter, med numret NM 6076, signerad uppe till vänster och utställd i sal 01:7. Den köptes in 1967 inom Pontus Hulténs Museet för vår önskan. Magritte dog samma år, den 15 augusti.

Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Nasjonalmuseet och KODE gick inte att kontrollera under arbetet.

Statens Museum for Kunst i Köpenhamn har fyra pappersverk. Bland dem finns Les pommes masquées, en etsning och akvatint i fem färger som museet daterar till 1968, året efter Magrittes död, förvärvad 1970 med numret KKS1970-145. Titeln betyder de maskerade äpplena, precis det omvända greppet i förhållande till Människosonen. Samma idé med ett dolt ansikte finns redan 1928, i De älskande, som MoMA kallar The Lovers.

Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn visade omkring 250 verk sommaren 2022, i samarbete med Fondation Magritte. Det var den första stora Magritteutställningen i Sverige efter Moderna Museets retrospektiv hösten 1967.

Varför visar vi ingen bild av målningen?

René Magritte dog den 15 augusti 1967. Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter dödsåret, vilket betyder till och med den 31 december 2037. Hans verk blir fria att återge i Sverige den 1 januari 2038.

Augustidatumet saknar betydelse för räkningen. Lagen räknar i hela kalenderår från dödsåret, inte från dödsdagen. Det vanligaste felet på nätet är att skriva att verken blir fria 2037, men det året är fortfarande skyddat. Rättigheterna förvaltas av Charly Herscovici genom SABAM i Belgien och av Bildupphovsrätt i Sverige.

Var kan du se Människosonen?

Bara när ägaren lånar ut den. Verket visades senast offentligt i SFMOMA:s utställning René Magritte, The Fifth Season, mellan den 19 maj och den 28 oktober 2018. Var det finns när det inte är utlånat är inte offentligt. Vill du se en Magritte i original är Moderna Museet i Stockholm närmast. Den största samlingen finns på Magritte Museum i Bryssel.

• Två fel, inte ettUtöver äpplet är den vänstra armbågen vriden åt fel håll.
• Figure 50Duken är målad på ett färdigt franskt standardformat för porträtt.
• Ingen katalogpostVerket är i privat ägo, så inget museum publicerar data om det.
• Fel äppleThe Beatles logotyp kom från Le Jeu de Mourre, en duk McCartney fick hem året efter Magrittes död.

Vanliga frågor om Människosonen

Vem målade Människosonen?

René Magritte, 1964. Den franska titeln är Le fils de l’homme.

Var finns målningen?

I privat ägo. Inget museum äger verket och ingen institution publicerar någon katalogpost för det.

Hur stor är målningen?

116 × 89 centimeter i stående format enligt verkförteckningen. Måttet motsvarar det franska standardformatet Figure 50.

Vad sa Magritte om verket?

Att varje sak vi ser döljer en annan och att vi alltid vill se det som döljs av det vi ser. Repliken kommer från en radiointervju 1965.

Är figuren ett självporträtt?

SFMOMA:s kurator Caitlin Haskell skriver att figuren var tänkt som ett självporträtt, men att den läsningen kom först under sextiotalet. Vad Torczyner själv sade om saken är inte publicerat.

Vad är det för fel på armen?

Den vänstra armbågen böjer sig bakåt, åt fel håll. Bilden bryter mot verkligheten på två sätt.

Kom The Beatles logotyp från den här målningen?

Nej. Den kom från Le Jeu de Mourre från 1966, en annan Magritte som Paul McCartney fick hem omkring juni 1968, efter att konstnären dött.

Får man publicera en bild av målningen?

Inte utan licens. Magrittes verk är skyddade i Sverige till och med den 31 december 2037.

Källor

Samtliga källor är lästa den 22 september 2026. Eftersom verket är i privat ägo saknas museikatalog, vilket anges där det gäller.

• SFMOMA: verkslistan för The Fifth Season och citatets källhänvisning
• Fondation Magritte: årtal och teknik
• Museum Boijmans Van Beuningen: La reproduction interdite, 2939 (MK)
• The Menil Collection: La chambre d’écoute och Golconde
• Magritte Museum, Bryssel: samlingen och sökningen på chapeau melon
• Museum of London: bowlerhattens ursprung och betydelse
• The Paul McCartney Project: McCartneys egna uppgifter om Le Jeu de Mourre
• Moderna Museet: Le Modèle rouge, NM 6076
• Statens Museum for Kunst: Les pommes masqués, KKS1970-145
• Nordiska Akvarellmuseet: Magritteutställningen 2022
• Riksdagen: upphovsrättslagen 43 §
• Bildupphovsrätt: när verk får användas fritt