Jag och byn är Marc Chagalls stora målning av en grön mansprofil och ett kohuvud vända mot varandra, gjord 1911 och i dag på Museum of Modern Art i New York. Museets titel är I and the Village, den franska Moi et le village, tekniken olja på duk och måtten 192,1 × 151,4 centimeter. Duken är nästan två meter hög, inte det lilla kabinettformat de flesta beskrivningar låter ana. Den kallas ofta surrealistisk, men surrealismen som rörelse grundades först 1924, tretton år senare. Här får du veta vad museet självt ser i bilden, varför djuret är en ko och vem den svenska kvinna var som ägde målningen i tio år.
192,1 × 151,4
Måtten i centimeter enligt MoMA. Olja på duk, stående format.
146.1945
Objektnumret på Museum of Modern Art. Verket köptes in den 13 juni 1945.
1911
Året duken målades, tretton år före surrealismens första manifest.
2056
Chagalls verk blir fria att återge i Sverige den 1 januari 2056.
Fem uppgifter om Jag och byn som ofta blir fel
Att målningen är surrealistisk. Den är från 1911. Ordet myntades 1917 och rörelsen grundades 1924. MoMA hänger verket i en sal med kubism.
Att det centrala djuret är en get. Chagall talade själv om det stora kohuvudet. Tre av MoMA:s fyra texter säger ko.
Att kvinnan som svävar upp och ned spelar fiol. Inget instrument nämns i museets egen bildbeskrivning.
Att bilden är liten. Den är 192 centimeter hög, högre än de flesta besökare.
Att mannen bär ett halsband med kors. Ingen museikälla nämner vare sig halsband eller kors.
Innehåll
- Vad föreställer Jag och byn?
- Är djuret en ko eller en get?
- Är målningen surrealistisk?
- Var finns målningen?
- Vilka har ägt målningen?
- Var kommer titeln ifrån?
- Vad har Vitebsk med bilden att göra?
- Vad sa Chagall själv?
- Finns Chagall i Norden?
- Varför visar vi ingen bild av målningen?
- Var kan du se Jag och byn?
- Vanliga frågor
- Källor
Vad föreställer Jag och byn?
Två profiler vända mot varandra fyller bilden. Den ena är en man i djupt grönt, den andra ett gråvitt kohuvud. Mellan deras ögon löper brutna vita och lila linjer, som om blickarna vore sammankopplade. Bakom och omkring ligger en by.
MoMA har en ovanligt exakt bildbeskrivning i sin egen ljudguide. Den är den enda fullständiga motivgenomgång som finns från museet och den rättar flera spridda uppgifter på en gång.
| Bildelement | Museets egen formulering |
|---|---|
| De två ansiktena | Två profiler som dominerar bilden, en man i djupt grönt och en gråvit ko |
| Linjerna | Brutna vita och lila linjer förbinder kons och mannens ögon |
| Cirkeln | Täcker mer än halva bildbredden och ligger något under mitten |
| Kons kind | En liten vinjett med en kvinna som mjölkar en vit ko |
| Bonden | En man med lie går mot en kvinna som svävar upp och ned |
| Husen | Kvadratiska stommar och triangulära tak, några upp och ned |
| Mannens hand | En kvist med gröna och vita blad och en röd, vit och gul blomma |
Sammanställt ur MoMA:s egen ljudguide för verket.
Två saker i listan är värda att fästa sig vid. Kvinnan som svävar upp och ned bär inget instrument i museets beskrivning, trots att hon på nästan varje sida kallas violinist. Och vinjetten på kons kind visar en kvinna som mjölkar en ko, inte en get.
Storleken är den andra överraskningen. Duken är 192,1 centimeter hög och 151,4 bred. Den som väntar sig en liten drömbild möter en målning som är högre än en människa.
Är djuret en ko eller en get?
En ko. Frågan låter petig men den avgör hur bilden läses. Svaret är tydligt. Chagall själv talade 1944 om det stora kohuvudet i Moi et le village. Samma sak säger MoMA:s ljudguide, museets salstext och museets egen kurator.
Ändå står get på de flesta sidor. Källan är delvis MoMA självt. Museets bok MoMA Highlights från 2019 inleds med en get och en man, tvärtemot museets tre andra texter om samma verk. Engelska Wikipedia skriver get eller får.
Så här går det att formulera utan att välja sida i onödan. Konstnären sa ko, museets löpande texter skriver ko och museets bok skriver get. Det är en ko.
Är målningen surrealistisk?
Nej. Svaret går att visa på flera sätt. Duken är målad 1911. Ordet surréaliste myntades av Guillaume Apollinaire 1917 och rörelsen grundades 1924, när André Breton publicerade sitt första manifest. En målning kan inte tillhöra en rörelse som inte fanns.
- 1911, målningen görs i Paris
- 1914, Chagall ställer ut hos Der Sturm i Berlin och skiljs från duken av kriget
- 1917, Apollinaire myntar ordet surréaliste
- 1924, surrealismen grundas med Bretons manifest
- 1926, Chagall får tillbaka duken och säljer den till René Gaffé
- 1945, Museum of Modern Art köper in verket
Årtalen kommer från museernas egna texter. Det skuggade fältet börjar vid det första surrealistiska manifestet.
MoMA:s egen hängning säger samma sak. Verket hänger på femte våningen i sal 503, vars utställningstitel är A Cubist Salon. Fram till februari 2024 hängde det i salen Circa 1913. Museet placerar det i ett kubistiskt sammanhang, aldrig i ett surrealistiskt.
Museets salstext nämner varken dröm, fantasi eller surrealism. Den talar i stället om kubismens nya splittrade och fragmenterade bildspråk, som Chagall mötte i Paris. Tre ord saknas därmed i museets egen text om verket.
Apollinaire brukar dras in i saken, men han sa något annat. Enligt Musée du Luxembourg beskrev han Chagalls måleri som surnaturel, övernaturligt, inte som surrealistiskt. Breton hyllade senare Chagall, men först i efterhand. I MoMA:s egen katalog från 1946 citerar James Johnson Sweeney honom: det var med Chagall ensam som metaforen gjorde sitt triumferande intåg i det moderna måleriet. Var Breton först skrev meningen anger katalogen inte.
Svensk uppslagslitteratur gör samma distinktion. Nationalencyklopedin skriver att Chagall förebådade surrealismen. Det är något annat än att tillhöra den.
Var finns målningen?
På Museum of Modern Art i New York, med objektnumret 146.1945. Kreditraden lyder Mrs. Simon Guggenheim Fund. Verket hänger på femte våningen i sal 503 och museets rättighetsrad anger Artists Rights Society i New York tillsammans med ADAGP i Paris.
Två uppgifter saknas i katalogposten. MoMA anger varken signatur eller datering på duken. Ingen annan museikälla beskriver någon. Påstå därför inte att målningen är signerad.
Vilka har ägt målningen?
Kedjan är kort. Det första ledet är den mest förbisedda uppgiften om verket. Mellan 1916 och 1926 ägdes Moi et le village av en svenska.
| När | Ägare | Not |
|---|---|---|
| 1916 | Nell Walden, Berlin | Svensk samlare, född Roslund i Karlskrona |
| 1926 | Återlämnad till Marc Chagall, Paris | Tolv år efter att han lämnade duken i Berlin |
| 22 februari 1926 | René Gaffé, Bryssel | Köpt direkt av konstnären |
| 13 juni 1945 | Museum of Modern Art, New York | Museet hade redan visat verket två gånger |
Proveniensen är återgiven i den ordning MoMA publicerar den.
Bakgrunden är kriget. I juni och juli 1914 ställde Chagall ut hos Herwarth Waldens galleri Der Sturm i Berlin, enligt Comité Marc Chagall med 40 målningar och 160 gouacher. Därefter reste han hem till Vitebsk och skildes från Berlin av världskriget och den ryska revolutionen. Duken blev kvar i Berlin.
Där hamnade den hos Nell Walden. Hon föddes som Nelly Anna Charlotta Roslund i Karlskrona 1887, mötte Herwarth Walden i Landskrona 1911 och gifte sig med honom i London året därpå. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon kallar henne en av den abstrakta konstens pionjärer och uppger att hennes samling till slut omfattade över 6 000 verk. Metropolitan Museums egen forskningsresurs går längre och pekar ut henne som den som byggde upp Der Sturms samling och som dess verkliga ägare.
Chagall fick tillbaka målningen först 1926 och sålde den vidare samma år, den 22 februari, till belgaren René Gaffé. MoMA köpte in verket den 13 juni 1945. Museet hade då redan visat verket två gånger, i jubileumsutställningen Art In Our Time 1939 och i Painting, Sculpture, Prints 1944.
Delar av Nell Waldens samling skänktes senare till Moderna Museet och Landskrona museum. Exakt vilka Chagallverk som ingick i den donationen går inte att belägga, eftersom Moderna Museets objektsidor inte gick att läsa under arbetet.
-
7 juli 1887
Marc Chagall föds i Vitebsk.
-
Maj 1911
Han lämnar Ryssland för Paris, enligt Comité Marc Chagall.
-
1911
Moi et le village målas i konstnärskolonin La Ruche.
-
Juni till juli 1914
Chagall ställer ut hos Der Sturm i Berlin med fyrtio målningar.
-
1916
Nell Walden i Berlin äger duken.
-
1917
Apollinaire myntar ordet surréaliste.
-
1924
Breton publicerar det första surrealistiska manifestet.
-
1926
Chagall får tillbaka duken i Paris och säljer den den 22 februari till René Gaffé.
-
1939
MoMA visar verket i jubileumsutställningen Art In Our Time.
-
1944
Chagall talar om målningen i en intervju i Partisan Review.
-
13 juni 1945
MoMA köper in verket.
-
28 mars 1985
Marc Chagall dör.
-
2056
Hans verk blir fria att återge i Sverige.
Var kommer titeln ifrån?
Från en poet. MoMA skriver att titeln kommer från poeten Blaise Cendrars, Chagalls nära vän. Museet tillägger att den både anspelar på konstnärens förhållande till sin hemtrakt och leker med de två centralfigurernas sammanflätade blickar.
Att titeln kom i efterhand är belagt indirekt men tydligt. Centre Pompidou skriver om ett systerverk att det var Cendrars som gav titeln till en målning som ställts ut på Indépendants 1912 under ett helt annat namn. Exakt när Moi et le village fick sin titel går inte att fastställa. Något datum publicerar museet inte.
Detta var inget undantag i kretsen. Titlar sattes ofta av vänner, i efterhand. Systerverket hos Centre Pompidou hade redan ställts ut under ett annat namn när Cendrars titel fastnade. Den som läser in för mycket i titeln läser in något poeten hittade på.
Vad har Vitebsk med bilden att göra?
Allt och ingenting. Chagall växte upp i en chassidisk judisk miljö i det som i dag är Belarus. MoMA skriver att målningen framkallar hans minnen av platsen. Museets kurator Leah Dickerman är samtidigt tydlig med att bilden inte är en avbildning av en judisk by i Ryssland utan en skildring av hur det är att befinna sig i Paris och tänka på hemmet på avstånd.
Årtalen är värda en kontroll. Chagall föddes 1887, inte 1889, trots att den senare siffran lever kvar på flera håll och även i Nationalmuseums personpost. Han lämnade Ryssland för Paris våren 1911 enligt Comité Marc Chagall, medan MoMA:s texter utgår från att flytten skedde året före målningen och därmed 1910. Konstnärens egen kommitté och MoMA går här isär.
I Paris bodde han i konstnärskolonin La Ruche i Montparnasse och umgicks med Cendrars, Apollinaire och Delaunay. Museets salstext citerar hans egen minnesbild av barndomen: linjer, vinklar, trianglar och kvadrater förde honom långt bort mot förtrollande horisonter.
Vad sa Chagall själv?
Mer än man tror. Det han sa river ned hela drömtolkningen. I en intervju med James Johnson Sweeney, publicerad i tidskriften Partisan Review vintern 1944, talar han om just den här målningen och om hur han arbetade.
Marc Chagall
I det stora kohuvudet i Moi et le village gjorde jag en liten ko och en mjölkerska synliga genom nosen, därför att jag behövde den sortens form.
Om kompositionen, 1944
Marc Chagall
Jag är emot orden fantasi och symbolism i sig.
Om hur bilderna brukar läsas
Marc Chagall
Hela vår inre värld är verklighet.
Om vad bilderna föreställer
Marc Chagall
För min del har jag sovit gott utan Freud. Jag erkänner att jag inte har läst en enda av hans böcker.
Om psykoanalysen
Det första citatet är det viktigaste. Mjölkerskan i kons huvud finns där av formskäl, inte som en symbol. Chagall säger uttryckligen att han behövde formen. I samma intervju säger han att han inte arbetade genom automatism, surrealisternas centrala metod.
Finns Chagall i Norden?
Ja. Göteborg har det bästa urvalet. Göteborgs konstmuseum äger Blommor och höna från 1929, olja på duk, 100 × 81 centimeter, med numret GKM 1121, utställd i sal 3024. Museet har också ett stilleben med blommor och fruktkorg på kartong under GKM 1079 och ett etsat självporträtt under HG 65.
| Museum | Verk | År | Uppgifter |
|---|---|---|---|
| Göteborgs konstmuseum | Blommor och höna | 1929 | Olja på duk, 100 × 81 cm, GKM 1121, sal 3024 |
| Göteborgs konstmuseum | Stilleben med blommor och fruktkorg | omkring 1929 | Olja på kartong, GKM 1079 |
| Göteborgs konstmuseum | Självporträtt | Odaterat | Etsning, HG 65 |
| Moderna Museet | 124 poster | Tidigaste lästa post 1923 | Inget måleri från åren 1911 till 1915 |
| Statens Museum for Kunst | Brons och grafik | Blandat | Ingen målning i det genomgångna urvalet |
Sammanställt ur museernas egna samlingsposter. Louisianas sökfunktion gick inte att nå. Hos KODE gav sökningar ingen träff, vilket inte är samma sak som att verk saknas.
Moderna Museet har 124 poster kopplade till Chagall, men ingen målning från de år då Moi et le village blev till. Det tidigaste daterade verket bland de poster som gick att läsa är från 1923. Statens Museum for Kunst i Köpenhamn har brons och grafik utan målning i det genomgångna urvalet. Hos Nasjonalmuseet i Oslo går bara två utställningsaffischer att belägga, eftersom museets egen samlingssökning är blockerad.
Nationalmuseum har inget publicerat verk av Chagall. Museets enda träff på namnet är en tuschteckning av Carl Fredrik Reuterswärd som föreställer honom. Museets personpost anger därtill födelseåret 1889, vilket är fel. Den siffran använde Chagall tidvis själv.
Varför visar vi ingen bild av målningen?
Marc Chagall dog den 28 mars 1985. Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter dödsåret, vilket betyder till och med den 31 december 2055. Hans verk blir fria att återge i Sverige den 1 januari 2056.
Observera skillnaden mellan sista skyddade året och första fria året. En vanlig formulering på nätet är att verken blir fria 2055, men det året är fortfarande skyddat. MoMA:s egen rättighetsrad anger ARS och ADAGP. Därför visar den här sidan ett eget diagram i stället för en bild av målningen.
Var kan du se Jag och byn?
På Museum of Modern Art i New York, femte våningen, sal 503. Museet anger verket som utställt, men omhängningar sker, så kontrollera i samlingssöket innan du reser. I Norden kommer du närmast i Göteborg, där Blommor och höna från 1929 hänger framme i museets sal 3024.
- Tretton år för tidigtMålningen är från 1911 och surrealismens manifest från 1924.
- Det är en koChagall talade själv om det stora kohuvudet i Moi et le village.
- Nästan två meterDuken är 192,1 centimeter hög, inte en liten drömbild.
- En svenska ägde denNell Walden, född Roslund i Karlskrona, hade duken mellan 1916 och 1926.
Vanliga frågor om Jag och byn
Vem målade Jag och byn?
Marc Chagall, 1911, i Paris. Den franska titeln är Moi et le village.
Var finns målningen?
På Museum of Modern Art i New York, med objektnumret 146.1945. Den hänger på femte våningen i sal 503.
Hur stor är målningen?
192,1 × 151,4 centimeter. Tekniken är olja på duk och formatet stående.
Är målningen surrealistisk?
Nej. Den är från 1911 och surrealismen grundades 1924. MoMA hänger den i en sal med kubism och använder aldrig ordet surrealism om den.
Är djuret en ko eller en get?
En ko. Chagall talade själv om det stora kohuvudet. Museets ljudguide, salstext och kurator säger alla samma sak.
Vem gav målningen dess titel?
Poeten Blaise Cendrars, enligt MoMA. Titeln kom i efterhand.
Vem var Nell Walden?
En svensk samlare född i Karlskrona 1887. Hon ägde målningen mellan 1916 och 1926 och byggde upp galleriet Der Sturms samling i Berlin.
Får man publicera en bild av målningen?
Inte utan licens. Chagalls verk är skyddade i Sverige till och med den 31 december 2055.
Källor
Samtliga källor är lästa den 22 september 2026. Mått, proveniens och utställningshistorik kommer från MoMA:s egen katalogpost.
- MoMA: katalogposten för I and the Village, 146.1945
- MoMA: museets egen ljudguide med bildbeskrivning
- Comité Marc Chagall: biografin och utställningen hos Der Sturm 1914
- Centre Pompidou: Cendrars och titelsättningen
- Tate: när ordet surréaliste myntades
- Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: Nell Walden, artikel av Jessica Sjöholm Skrubbe
- Metropolitan Museum: Nell Walden och Der Sturms samling
- Göteborgs konstmuseum: Blommor och höna, GKM 1121
- Moderna Museet: Chagall i den svenska samlingen
- Nationalencyklopedin: Chagall och förhållandet till surrealismen
- Riksdagen: upphovsrättslagen 43 §
- Bildupphovsrätt: när verk får användas fritt