Under vågen utanför Kanagawa

Under vågen utanför Kanagawa är ett färgträsnitt av Katsushika Hokusai, tryckt första gången omkring 1831 i serien Trettiosex vyer av berget Fuji. Det är inte en målning utan en tryckt bild som finns i tusentals exemplar. Varje exemplar har sin egen historia. British Museums forskning visar minst sju träblock, åtta olika tillstånd och uppskattningsvis 8 000 tryck. Här får du museernas egna uppgifter, vad rekordpriserna verkligen avser och varför inget nordiskt museum har ett exemplar.

Vad bladet visar

Tre båtar i en våg som är på väg att slå ner över dem. British Museum beskriver fiskare som kryper ihop i tre skutor medan vågen står över dem.

Berget Fuji ligger i vågens hålrum. Metropolitan skriver att Hokusai lekte skickligt med perspektivet för att få Japans praktfullaste berg att framstå som en liten triangulär kulle inne i vågkammens svank.

Fuji är seriens huvudperson. Art Institute formulerar det som att berget är protagonisten i varje scen, sett på håll eller nära, i olika väder och årstider. Här är det ett litet Fuji under vågen.

Båtarna är arbetsbåtar. Det är oshiokuri-bune, snabba lastbåtar för färsk fisk, tolv till femton meter långa, med besättning i blå samue.

Blått är bildens hela grund. Metropolitan beskriver Hokusais landskap som byggda på en palett av indigo och importerad preussisk blå, en färg som Art Institute kallar berlinerblå.

Museernas exemplar

Ett grafikblad har ingen enda katalogpost. Sex belagda exemplar med nummer, mått och förvärv står i tabellen nedan.

Måtten skiljer sig något mellan exemplaren. Det beror på beskärning och på hur arket hanterats, inte på att bilderna är olika.

Måtten anges i höjd gånger bredd. Metropolitan skriver ut Height och Width i sitt API, British Museum har etiketterade fält och Art Institute har ett uppdelat måttfält med namngivna led.

Sju block och åtta tillstånd

Capucine Korenbergs studie vid British Museum är den enda systematiska kartläggningen av bladet. Hon samlade fotografier av 111 exemplar, varav 77 i offentliga samlingar världen över och 34 från auktioner, handlare och privatsamlingar.

Minst sju separata träblock användes i de tidiga tryckningarna. Korenberg identifierar färgerna och deras uppgift: mörkblå för konturer, kartusch och signatur, ljusblå för havet, mellanblå för havet, Fuji och kläder, ljusgrå och mörkgrå för himmel och båtar, gul och beige för båtarna samt rosa och beige för molnen.

Fyra blåa nyanser går att skilja i originaltrycken. Två av dem ersattes av nya block i senare tryckningar.

Infraröd avbildning visade något oväntat. Konturerna, kartuschens titel, signaturen och havets mörkblå partier trycktes med samma färg, i det här fallet en indigorik svärta.

Skadorna på blocken kom plötsligt. Korenberg konstaterar att det inte finns tecken på gradvis slitage före ett brott, vilket tyder på att skadorna uppstod mellan tryckningstillfällena snarare än under dem. Tre brott återkommer systematiskt i kartuschen, plus brott i Fujis sluttning och i vågens kontur.

Upplagan var stor. Enligt British Museum tror experter i dag att upp till 8 000 tryck gjordes av bladet.

Serien som växte förbi sin titel

Serien heter Trettiosex vyer av berget Fuji, på japanska Fugaku sanjūrokkei. Den behöll titeln även när den växte.

Slutantalet blev 46 blad. Smithsonians National Museum of Asian Art anger att serien fortsatte under sin ursprungliga titel på grund av den stora populariteten. Museet visade alla 46 blad i sin utställning.

Förläggaren var Nishimura-ya Yohachi, verksam under namnet Eijudō. Signaturen på bladet lyder Hokusai aratame Iitsu fude, med det namn konstnären använde vid tiden.

Tio blad tillkom efter de första trettiosex. Enligt auktionsreferatet från 2024 trycktes designerna om till 1834, varpå serien utvidgades.

Vad rekordpriserna avser

Tre olika försäljningar kallas rekord. De gäller inte samma sak.

Ett exemplar såldes i mars 2021 hos Christie’s för 1 590 000 dollar mot ett utrop på 150 000.

I mars 2023 såldes ett annat exemplar hos Christie’s i New York för 2 760 000 dollar mot ett utrop på 500 000 till 700 000. Ingen av de tillgängliga källorna anger om summan är klubbslag eller slutpris med köparprovision, så det går inte att säga att bladet klubbades för beloppet.

Det exemplaret har en dansk historia. Enligt Christie’s katalogtext, återgiven av CNN, är det ett välbevarat tidigt tryck bland de omkring tjugo bästa bevarade avdragen, förvärvat av den tidigare ägarens familj i början av 1900-talet och tidigare utställt på Glyptoteket i Köpenhamn. Sex budgivare drev upp priset under en tretton minuter lång budstrid.

Den 19 mars 2024 såldes hela serien. Christie’s i New York sålde en komplett uppsättning av Trettiosex vyer som lot 135, med klubbslaget 2 900 000 dollar och slutpriset 3 559 000. Utropet låg på tre till fem miljoner.

Den stora vågen och Norden

Inget nordiskt museum har ett belagt exemplar av bladet. Flera har andra blad ur samma serie eller av samma konstnär.

Statens Museum for Kunst i Köpenhamn ger noll träffar på Kanagawa i sitt öppna API. Museet har 186 andra Hokusaiposter, i huvudsak Hokusai Manga, samtliga förvärvade 1946. En av dem, band 9 från 1819 under KKS17558, har handskrivna danska anteckningar.

Finlands Nationalgalleri ger också noll träffar. Ateneum har nio Hokusaiverk, bland dem Röda Fuji ur samma Fujiserie. Museets egen post anger uttryckligen att det bladet är en senare tryckning.

Nasjonalmuseet i Oslo har fem Hokusaiblad, bland dem Vattenkvarnen vid Onden under NG.K&H.A.17734 och Baksidan av Fuji sedd från Minobufloden under NG.K&H.A.17733. Museet har också fyra småformatskopior efter Hokusai av Shunbusai Hokumyô, gåva ur Eivind Eckbos legat 1931.

KODE i Bergen har en teckningsstudie efter Hokusai under BKM.00825/18, 226 gånger 165 millimeter. Upphovspersonen anges inte i posten.

Göteborgs konstmuseum har ett blad ur samma serie som vågen. Inumepasset i Kai-provinsen, G 2/1906, mäter 26,3 gånger 38,7 centimeter och köptes 1906.

En varning om söktermen. Söker du Den store bølgen i norska samlingar får du oftast Nikolai Astrup, inte Hokusai. Moderna Museet har inget verk av Hokusai alls.

Bladets historia i årtal

1. 1760

   Katsushika Hokusai föds.

2. omkring 1831

   Bladet trycks första gången i serien Trettiosex vyer av berget Fuji.

3. till 1834

   Designerna trycks om och serien utvidgas med tio blad.

4. 1849

   Hokusai dör.

5. 1906

   British Museum köper sitt exemplar av Arthur Morrison.

6. 1914

   Metropolitan Museum förvärvar JP10 med Rogers Fund.

7. 1925

   Art Institute of Chicago får sitt första exemplar ur Buckinghams samling.

8. 1929

   Havemeyers exemplar JP1847 testamenteras till Metropolitan.

9. 1946

   Statens Museum for Kunst förvärvar sina 186 Hokusaiposter.

10. 1952

    Art Institute köper sitt tredje exemplar av Frederick Standish Colburn.

11. mars 2021

    Ett exemplar säljs hos Christie’s för 1 590 000 dollar.

12. mars 2023

    Ett annat exemplar säljs för 2 760 000 dollar, tidigare utställt på Glyptoteket.

13. 19 mars 2024

    En komplett serie klubbas för 2 900 000 dollar, slutpris 3 559 000.

Så ser du bladet

Grafik visas i rotation. British Museum anger att dess exemplar för närvarande inte är utställt. Art Institute lämnar salsfältet tomt för sina blad.

Ljuset är orsaken. Färgträsnitt på papper bleks, så museer begränsar hur länge ett blad får hänga framme.

Vill du se ett exemplar på plats behöver du därför kontrollera museets aktuella hängning i förväg. Digitalt finns bladet fritt tillgängligt i hög upplösning hos flera av museerna.

• Det är inte en målningBladet är ett färgträsnitt i ōbanformat, tryckt i tusentals exemplar.
• Blått var importeratPreussisk blå, hos Art Institute kallad berlinerblå, var ett nytt och dyrt pigment i Japan.
• Signaturen anger ett namnbyteHokusai aratame Iitsu fude betyder att konstnären bytt namn till Iitsu.
• Alla exemplar är inte lika tidigaArt Institute skriver att museets tre exemplar är senare tryckningar än det ursprungliga tillståndet.

Vanliga frågor om Under vågen utanför Kanagawa

Är Under vågen utanför Kanagawa en målning?

Nej. Det är ett färgträsnitt i ōbanformat, tryckt från minst sju träblock och bevarat i många exemplar.

Hur stort är bladet?

Omkring 25 centimeter högt och 37 brett, med små skillnader mellan exemplaren. Metropolitans JP1847 mäter 25,7 gånger 37,9 centimeter.

När trycktes det första gången?

Museerna daterar olika. Metropolitan anger omkring 1830 till 1832, British Museum sannolikt sent 1831 och Smithsonian att bladet först publicerades till nyåret 1831.

Hur många exemplar finns kvar?

Det är inte fastställt. Capucine Korenberg lokaliserade 111 exemplar i sin studie, varav 77 i offentliga samlingar. Upplagan tros ha varit upp till 8 000 tryck.

Hur många blad har serien?

Fyrtiosex, trots att titeln säger trettiosex. Serien fortsatte under sin ursprungliga titel när efterfrågan visade sig stor.

Vad är rekordpriset?

Tre olika försäljningar kallas rekord. Ett blad gick för 1 590 000 dollar 2021 och ett annat för 2 760 000 dollar 2023. En komplett serie klubbades för 2 900 000 dollar den 19 mars 2024, med slutpriset 3 559 000.

Vad föreställer båtarna?

Oshiokuri-bune, snabba lastbåtar för färsk fisk, tolv till femton meter långa.

Finns bladet på något nordiskt museum?

Inte såvitt det går att belägga. SMK i Köpenhamn och Finlands Nationalgalleri är kontrollerade utan träff. Göteborgs konstmuseum har ett annat blad ur samma serie och Nasjonalmuseet i Oslo har fem andra Hokusaiblad.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått och inventarienummer kommer från museernas egna poster och öppna API:er.

• British Museum: exemplaret 1906,1220,0.533 med etiketterade mått och förvärvsuppgift
• British Museum: Capucine Korenberg om träblocken, de åtta tillstånden och de 111 exemplaren
• Metropolitan Museum: JP1847 med mått, förvärv och museets text om perspektivet
• Art Institute of Chicago: 1925.3245 med signatur, förläggare, mått och proveniens
• National Museum of Asian Art: att serien till slut omfattade 46 blad
• The Value: försäljningen av hela serien 2024 med klubbslag och slutpris
• Statens Museum for Kunst: kontrollen som visar att bladet saknas i den danska samlingen
• Nasjonalmuseet: de norska Hokusaibladen med inventarienummer
• Göteborgs konstmuseum: bladet Inumepasset i Kai-provinsen