Astronomen

Astronomen målades av Johannes Vermeer 1668 och är signerad och daterad i själva bilden. Duken är 51 centimeter hög och 45 bred och hänger i sal 837 i Richelieuflygeln på Louvren under numret RF 1983 28. Föremålen på bordet är verkliga och daterade: en glob från 1600 och en astronomihandbok från 1621. Verket beslagtogs 1940 och återfanns i en österrikisk saltgruva 1945. Här får du Louvrens uppgifter, hela ägarkedjan och den nordiska koppling som finns i Köpenhamn.

Vad målningen visar

En lärd man vid ett bord, med handen utsträckt mot en himmelsglob. Ljuset kommer från ett fönster till vänster.

Louvren namnger föremålen. Globen är en Hondiusglob från 1600 och boken på bordet en uppslagen astronomihandbok av Metius från 1621, öppnad vid kapitlet om stjärnorna, med ett kopparstick av Metius hjulastrolabium.

På bordet ligger också passare och astrolabium från 1500-talet.

Målningen på väggen är identifierad. Louvren anger att den föreställer Mose räddas ur vattnet av P. Lely, från hans nederländska period före 1643. Museet tillägger att den kan ha ingått i Vermeers egen samling. Museet läser motivet som en anspelning på den gudomliga försynen, som motvikt till den lärdes forskande.

Bilden hör till en tradition. Louvren placerar den bland nederländska framställningar av lärda i arbete, hos Rembrandt och Dou. Museet kopplar den också till ikonografin kring den helige Hieronymus.

Verket i Louvrens egen post

Elva uppgifter ur museets katalog. Louvren anger Hauteur och Largeur i separata fält, i meter.

Signaturen är ovanligt utförlig för Vermeer. Den lyder IVMeer 1668, står till höger om globen och har de tre första bokstäverna sammanflätade. Louvren noterar att den är lätt retuscherad och att årtalet ibland läses som 1673.

Louvren och franska statens databas Joconde anger olika mått. Louvren skriver 0,51 gånger 0,45 meter medan Joconde skriver 51,5 gånger 45,5 centimeter. Skillnaden är en halv centimeter åt båda hållen.

Föremålen som går att datera

Det som ligger på bordet är inte påhittat. Två av föremålen går att datera exakt.

Globen tillverkades år 1600 av Jodocus Hondius. Boken trycktes 1621 och är skriven av Adriaan Metius.

Det säger något om hur Vermeer arbetade. Han målade en samtida lärd omgiven av samtida instrument, inte en allegorisk figur med fantasiattribut.

Modellen förblir okänd. Louvren skriver att figuren ibland kopplats till Antoni van Leeuwenhoek men att belägg saknas. Franska kulturministeriets portal avfärdar hypotesen med samma motivering.

Beslaget och saltgruvan

Verket ägdes av familjen Rothschild från 1880-talet. Baron Alphonse de Rothschild hade det senast 1888, därefter sonen Édouard från 1905.

År 1940 beslagtogs det av tyska myndigheter. Louvren skriver att det skedde för Hitlers planerade museum i Linz. Aix-Marseille Université daterar beslaget till november samma år.

Den 3 februari 1941 packades målningen i låda H13, där H stod för Hitler. Därifrån gick den med tåg från Paris till Tyskland.

I maj 1945 återfanns den i saltgruvan i Altaussee i Österrike, tillsammans med tusentals andra verk. De allierades konstenhet Monuments Men bärgade den.

Restitutionen kom året därpå. År 1946 återlämnades verket till baron Édouard de Rothschild.

Rubriken om Hitlers favoritmålning är en tidningsrubrik. Det som är belagt är beslaget för Linzmuseet och lådan H13, inte att verket skulle ha varit hans personliga favorit.

Från Rotterdam till Louvren

1. 1713

   Auktion i Rotterdam, lot 10, möjligen ur Adriaen Paets kabinett.

2. 1720

   Auktion H. Sorgh i Amsterdam.

3. 1778

   Auktion Jacob Crammer Simonsz i Amsterdam, lot 18.

4. 1784

   J. E. Fizeaux i Amsterdam. Verket graveras, utan signatur och datum.

5. 1784 eller 1785

   Erbjuds Ludvig XVI av konsthandlaren A. J. Paillet. Louvrens språkversioner anger olika år.

6. 1794 eller 1797

   Auktion Jan Danser Nijman i Amsterdam, lot 167. Även här skiljer sig språkversionerna.

7. 1804

   Auktion Bryan i London, då tillskriven Van der Neer.

8. 1863

   Christie’s i London.

9. 1866-1867

   Förvärvas åt samlaren Double av konstkritikern Thoré-Bürger.

10. senast 1888

    Baron Alphonse de Rothschild i Paris.

11. 1905-1940

    Édouard de Rothschild.

12. november 1940

    Beslagtas av tyska myndigheter för museet i Linz.

13. 3 februari 1941

    Packas i låda H13 och skickas från Paris till Tyskland.

14. maj 1945

    Återfinns i saltgruvan i Altaussee och bärgas av Monuments Men.

15. 1946

    Restitueras till Édouard de Rothschild.

16. 1982-1983

    Övergår till franska staten genom dation. Inventarienummer RF 1983 28.

17. 1983

    Ramen skänks av konsthandeln De Boer i Amsterdam.

Frågan om Geografen

I Frankfurt hänger Geografen, signerad 1669, på Städel Museum under numret 1149. Den mäter 51,6 centimeter i höjd och 45,4 i bredd och förvärvades 1885.

De två verken hör ihop på något vis. Louvren konstaterar att de såldes tillsammans fram till 1797, vilket är sista gången de setts tillsammans.

Museerna bedömer sambandet olika. Louvren kallar Geografen en kompositionsvariation snarare än en egentlig pendang och skriver att relationen mellan verken har överdrivits. Städel presenterar sitt verk som motstycke till Astronomen.

Båda är primärkällor. Att kalla dem en pendang utan att nämna att Louvren bestrider det blir därför missvisande.

Vermeer och Norden

Ingen Vermeermålning finns i Norden. The Art Newspapers genomgång av var samtliga Vermeerverk hänger listar London, Edinburgh, Dublin, Paris, Amsterdam, Haag, Frankfurt, Braunschweig, Dresden, Berlin, Wien, New York, Washington och Tokyo. Inget nordiskt land förekommer.

Astronomen har heller aldrig visats i Norden. Louvrens egen utställningslista för verket upptar Frankfurt, Paris, Atlanta, Minneapolis, Tokyo, Kyoto, Budapest, Boston, Dublin, Washington och Abu Dhabi.

Motivet finns ändå i Köpenhamn. Statens Museum for Kunst äger Louis Garreaus etsning efter Astronomen från 1784, under numret KKSgb53869, med plåtmåttet 238 millimeter i höjd och 198 i bredd, förvärvad före 1887.

Det är samma gravyr som Louvren nämner i sin proveniens. Den tryckta bild som spred motivet i Europa på 1700-talet ligger i Den Kongelige Kobberstiksamling.

SMK har i övrigt bara verk utförda efter eller om Vermeer. Bland dem finns Palle Nielsens skiss Vermeers rum från 1976 och Michael Anchers Den syge pige från 1882, som museet självt kopplar till Vermeers ljusbehandling.

Så ser du målningen

Verket hänger i sal 837 på våning 2 i Richelieuflygeln på Louvren. Salen heter Kring Jacob van Ruisdael.

Formatet är litet. Med 51 centimeter i höjd och 45 i bredd är duken mindre än de flesta väntar sig av en så känd bild.

Titta på signaturen. Den sitter till höger om globen, med de tre första bokstäverna sammanflätade. Louvren noterar att den är lätt retuscherad.

• Föremålen går att dateraGloben är från 1600 och boken från 1621.
• Målningen på väggen är identifieradLouvren anger Mose räddas ur vattnet av P. Lely.
• Verket låg i en saltgruvaDet bärgades ur Altaussee i maj 1945 av Monuments Men.
• Årtalet felläses iblandLouvren noterar att 1668 emellanåt läses som 1673.

Vanliga frågor om Astronomen

Hur stor är Astronomen?

Louvren anger höjd 0,51 meter och bredd 0,45 meter. Franska statens databas Joconde anger 51,5 gånger 45,5 centimeter.

Var hänger målningen?

Sal 837 på våning 2 i Richelieuflygeln på Louvren, under inventarienummer RF 1983 28.

Är målningen signerad?

Ja. Signaturen lyder IVMeer 1668 och står till höger om globen, med de tre första bokstäverna sammanflätade. Louvren noterar att den är lätt retuscherad.

Vilka föremål syns på bordet?

En himmelsglob av Hondius från 1600, en astronomihandbok av Metius från 1621 öppnad vid kapitlet om stjärnorna. På bordet ligger också passare och astrolabium från 1500-talet.

Vem är mannen på bilden?

Det är inte fastställt. Louvren nämner att figuren kopplats till Antoni van Leeuwenhoek men skriver att belägg saknas.

Är Geografen en pendang till Astronomen?

Museerna tycker olika. Louvren kallar Geografen en kompositionsvariation och menar att sambandet har överdrivits, medan Städel presenterar sitt verk som motstycke. De såldes tillsammans fram till 1797.

Vad hände med målningen under kriget?

Den beslagtogs 1940 av tyska myndigheter för museet i Linz, packades i låda H13 den 3 februari 1941, återfanns i saltgruvan i Altaussee i maj 1945 och restituerades till Édouard de Rothschild 1946.

Finns det Vermeer i Norden?

Nej. Ingen av de kända Vermeermålningarna finns i ett nordiskt land. Statens Museum for Kunst i Köpenhamn har dock Louis Garreaus etsning efter Astronomen från 1784.

Källor

Samtliga källor är lästa den 18 september 2026. Mått, signatur och proveniens kommer från Louvrens egen katalogpost.

• Musée du Louvre: mått, signatur, sal, hela proveniensen och identifieringen av föremålen
• Franska kulturministeriet: avfärdandet av hypotesen om van Leeuwenhoek
• Star Tribune: Mary Abbe om lådan H13 och transporten den 3 februari 1941
• Statens Museum for Kunst: Garreaus etsning efter verket med mått och förvärvsuppgift
• The Art Newspaper: genomgången av var samtliga Vermeermålningar finns
• Artnet News: att Astronomen inte ingick i Rijksmuseums retrospektiv 2023