Materialet avgör hur ett konstverk ser ut, hur länge det håller och hur det upplevs. Bindemedlet i färgen styr glans och djup, så oljefärg ger andra möjligheter än äggtempera, fresk eller akryl. I skulptur kan brons bära en figur som står på en fot, medan sten spricker om den huggs för tunt. Papper, textil och akvarell tål bara omkring 50 lux innan färgerna riskerar att blekna, medan sten och metall klarar betydligt mer ljus. Här går vi igenom måleriets tekniker, pigmentens historia, skulpturens stenar och metaller, glas, textil och de moderna materialen. Du får också veta vad det betyder för konsten du har hemma.
50 lux
Högsta riktvärdet för papper, textil och akvarell enligt Canadian Conservation Institute.
90 %
Andel koppar i en typisk bronslegering. Resten är tenn.
1826
Syntetiskt ultramarin tas fram i Frankrike och gör den dyraste blå färgen billig.
1742
Kosta tänder sina glasugnar i Småland för första gången.
Tre vanliga missförstånd om konstens material
Att Jan van Eyck uppfann oljemåleriet. Metropolitan Museum skriver att han felaktigt har fått äran för uppfinningen. Olja användes i Nordeuropa redan på 1100-talet. Van Eyck och hans samtida förfinade tekniken på 1400-talet.
Att moaistatyerna på Påskön restes av ett försvunnet folk. Rapa Nui-folket lever kvar. UNESCO skriver att ön i dag bebos av ättlingar till de forna invånarna.
Att konst tål ljus så länge solen inte lyser rakt på den. Riksantikvarieämbetet skriver att det inte finns någon säker ljusnivå för museiföremål. Skadan läggs på hög och går inte att reparera.
Innehåll
- Hur påverkar bindemedlet en målning?
- Varför var vissa färger dyrare än guld?
- Varför väljer skulptören brons, sten eller trä?
- Hur förändras metall och sten över tid?
- Vad gör glas till ett konstmaterial?
- Hur fungerar papper och textil i konsten?
- Vad hände när konsten tog in vardagens material?
- Hur mycket ljus tål olika material?
- Hur tar du hand om olika material hemma?
- Vanliga frågor
- Källor
Hur påverkar bindemedlet en målning?
Färg består av pigment och ett bindemedel som håller ihop pigmentet och fäster det mot underlaget. Bindemedlet bestämmer hur snabbt färgen torkar, hur den kan läggas på och hur ytan ser ut när den åldras. Därför kan samma pigment ge helt olika verkan i en fresk och i en oljemålning.
| Teknik | Bindemedel | Typiskt underlag | Så beter den sig |
|---|---|---|---|
| Äggtempera | Äggula | Träpannå | Torkar snabbt till en hård yta. Vanlig i Italien fram till omkring 1500. |
| Fresk | Inget eget, pigmentet sugs in i den våta putsen | Våt kalkputs | Mycket hållbar på vägg. Bara så mycket puts som hinns måla på en dag läggs på. |
| Oljefärg | Torkande olja, oftast linolja | Pannå, senare duk | Torkar långsamt och härdar i årtionden. Ger djup och tunna laserande skikt. |
| Akvarell | Gummi arabicum | Papper | Halvtransparent. Papperets vita ger ljuset i färgen. |
| Akryl | Syntetiskt harts | Duk, papper eller trä | Vattenburen och snabbtorkande. Brett använd sedan 1960-talet. |
Uppgifterna kommer från National Gallery, Tate och Britannica.
Oljefärgen är ingen 1400-talsuppfinning. National Gallery skriver att den användes i Nordeuropa på 1200- och 1300-talen. De äldsta kända oljemålningarna är buddhistiska väggmålningar i Bamiyan i Afghanistan från mitten av 600-talet, enligt forskare vid European Synchrotron Radiation Facility. Jan van Eyck och Rogier van der Weyden förfinade tekniken på 1400-talet, men först på 1500-talet blev oljan Europas huvudsakliga målarmedium enligt Metropolitan Museum.
Oljan torkar långsamt och är mer flexibel än äggtempera. Konstnären kunde arbeta in mjuka övergångar och lägga tunna skikt ovanpå varandra. Temperan finns i de flesta tidiga italienska målningar, men den blev ovanligare efter 1500.
Underlaget spelar lika stor roll. De äldsta bevarade dukarna är från slutet av 1300-talet. Före dess var träpannån vanligast, men den var tyngre och svårare att frakta. Under 1500-talet gick Venedigs målare över till duk, som tålde det fuktiga klimatet bättre och var billigare.
Alla bindemedel åldras. Krakelering är nätet av sprickor som bildas när färglagren åldras och krymper. Fernissan som skyddar ytan gulnar med tiden och måste tas bort och läggas på nytt vid konservering. En oljemålning som stått länge i mörker kan också gulna, men dagsljus bleker bort det mesta av den gulningen igen.
Akrylfärgen kom sent. Leonard Bocour och Samuel Golden lanserade den första konstnärsakrylen, Magna, 1947. Den första vattenburna akrylen, Liquitex, kom 1954. Den snabbtorkande färgen har enligt Tate använts brett av konstnärer sedan 1960-talet.
Varför var vissa färger dyrare än guld?
Pigmentet är själva färgen. Länge styrde priset på pigmentet vad en konstnär hade råd att måla. Ultramarin framställdes av halvädelstenen lapis lazuli från Badakhshan i nordöstra Afghanistan och fraktades västerut till Venedig. National Gallery skriver att de bästa kvaliteterna kunde vara värda mer än guld.
Beställarna skrev därför in materialen i kontrakten. Ett renässanskontrakt kunde ange både vilka material som skulle användas och vad de fick kosta.
Kemin ändrade förutsättningarna. Preussiskt blått togs fram i Berlin mellan 1704 och 1706 och var det första syntetiska oorganiska blå pigmentet. Jean-Baptiste Guimet framställde syntetiskt ultramarin 1826 och sålde det från 1828, till en bråkdel av priset för det naturliga. Kadmiumgult framställdes 1817 och kom in i konstnärsfärger från mitten av 1840-talet.
Blyvitt var konstnärernas viktigaste vita pigment fram till 1800-talet. Pigmentet påskyndar också oljefärgens torkning.
Alla pigment tål inte ljus. Van Gogh-museet skriver att väggarna och dörrarna i Sovrummet från början var lila, inte blå. Förändringen beror på att röda lackpigment har brutits ned.
- Preussiskt blått tas fram i Berlin, 1704
- Kosta tänder sina glasugnar i Småland, 1742
- Kadmiumgult framställs i Tyskland, 1817
- Guimet tar fram syntetiskt ultramarin, 1826
- Duchamps första readymade, Cykelhjul, 1913
- Graaltekniken lanseras på Orrefors, 1916
- Märta Måås-Fjetterström öppnar verkstaden i Båstad, 1919
- Magna, den första konstnärsakrylen, 1947
- Liquitex, den första vattenburna akrylen, 1954
- Germano Celant myntar begreppet arte povera, 1967
Tio nya material och tekniker som förändrade konsten. Årtalen kommer från museerna i källistan.
Varför väljer skulptören brons, sten eller trä?
Sten och metall beter sig helt olika. Britannica förklarar att sten är tung och saknar draghållfasthet, så den spricker om den huggs för tunt utan stöd. En bronsfigur i naturlig storlek klarar sig utan annat stöd än sina egna fötter och kan till och med stå på en fot.
Brons är en legering av koppar och tenn, vanligen omkring 90 procent koppar och 10 procent tenn. Legeringen smälter vid lägre temperatur än ren koppar och håller sig flytande längre när den fyller formen. Metallvärdet blev de antika bronsernas öde. Nästan alla smältes ned. Därför känner vi många grekiska mästerverk bara genom romerska kopior i marmor.
-
Modellen
Skulptören formar verket i lera eller vax.
-
Formen
En form byggs upp runt en vaxversion av skulpturen.
-
Utsmältningen
Formen värms så att vaxet rinner ut. Sedan bränns den vid högre temperatur.
-
Gjutningen
Smält brons hälls in där vaxet satt.
-
Efterarbetet
Ytan bearbetas och får ofta sin patina med hjälp av kemikalier.
Stål, koppar och aluminium har gett skulpturen nya möjligheter. Richard Serra har enligt Guggenheim Bilbao arbetat främst i stål sedan 1970. Monumentala verk i metall kräver verkstäder, lyftutrustning och hantverkare som kan forma, svetsa och foga plåt. Därför tar konstnärer ofta hjälp av gjuterier, smeder och kompetenta plåtslagare från Skåne eller andra regioner när en modell ska bli ett färdigt verk.

Marmor är kalksten eller dolomit som har kristalliserats om under värme och tryck. Den snövita marmorn från Carrara i Toscana har brutits i nästan 2 000 år och användes av både Michelangelo och Antonio Canova. Britannica beskriver hur den rena Carraramarmorn släpper in så mycket ljus att den ser ut att glöda.
Michelangelos David visar vad ett enda block kan betyda. Två skulptörer hade redan gett upp blocket. Antonio Rossellino hoppade av 1476 med hänvisning till att marmorn var av dålig kvalitet. Michelangelo fick uppdraget den 16 augusti 1501. Statyn är 517 centimeter hög med sockel.
Granit hör till de hårdaste stenarna för skulptur och har ett spräckligt mönster av kvarts, fältspat och glimmer. Bohusgraniten är enligt Sveriges geologiska undersökning omkring 920 miljoner år gammal.
Trä har fibrer som ger draghållfasthet, så det kan huggas tunnare och friare än sten. Nackdelen är att trä spricker vid växlingar i fukt och temperatur och angrips av insekter och svamp, så det används mest inomhus. Medeltidens svenska kyrkoskulpturer höggs främst i lind, björk, asp, ek och furu. Skulptören strök på en grund av varmlim och krita innan figuren målades eller förgylldes.
Brons
Hög draghållfasthet. En figur kan stå på en fot.
Får patina utomhus
Marmor
Omkristalliserad kalksten som släpper in ljus.
Spricker om den huggs för tunt
Granit
En av de hårdaste stenarna för skulptur.
Tål väder och slitage
Trä
Fibrer som tillåter tunna och fria former.
Känsligt för fukt och insekter
Cortenstål
Bildar ett skyddande lager av rost.
Kräver att ytan får torka
Glas
Släpper igenom och bryter ljuset.
Formas varmt i ugn
Hur förändras metall och sten över tid?
Patina är den gröna eller bruna ytan som bildas på brons och koppar, antingen av väder och luft eller med kemikalier i verkstaden. Constantin Brancusi gick åt andra hållet och polerade sina bronser så att metallens guldton syntes. Frihetsgudinnan i New York visar hur lång tid processen kan ta. Kopparn behövde 25 till 30 år för att bli helt grön, enligt amerikanska National Park Service.
Cortenstål är ett låglegerat stål som bildar ett skyddande lager av rost. Guggenheim Bilbao beskriver hur stålet i Richard Serras The Matter of Time utomhus går från grått via orange till mörkbrunt på sju till åtta år. Rostlagret skyddar bara om stålet får torka mellan regnen. Vatten som blir stående i fickor ger fortsatt korrosion.
Moaistatyerna på Rapa Nui, Påskön, är enligt UNESCO omkring 900 till antalet och mellan 2 och 20 meter höga. De flesta höggs i gulbrun vulkanisk tuff med hackor av hård basalt. University of California anger att omkring 95 procent kommer från stenbrottet Rano Raraku.
Statyerna är inte lämningar efter ett försvunnet folk. Ön bebos i dag av ättlingar till de forna Rapa Nui. Öns äldsteråd begärde 2018 att British Museum skulle lämna tillbaka moain Hoa Hakananai’a, som är huggen i basalt. En DNA-studie i Nature 2024 avvisar teorin om en befolkningskrasch på 1600-talet.

Vad gör glas till ett konstmaterial?
Glas görs av sand, soda och kalk. Corning Museum of Glass daterar det första glas som människor tillverkade till omkring 4 000 år sedan i Mesopotamien. Glasblåsningen kom i mitten av första århundradet före vår tideräkning.
I Sverige tändes ugnarna i Kosta den 26 juli 1742. Orrefors var järnbruk från 1726 och blev glasbruk i slutet av 1890-talet. Konstnären Simon Gate anställdes där 1916 och Edward Hald året efter.
Samma år som Gate kom lanserades Graaltekniken, utvecklad av Knut Bergqvist tillsammans med Gate och Hald. Ett mönster graveras eller etsas i en första glasklump, som sedan kläs med nya lager glas, värms och blåses till sin form. Victoria and Albert Museum förklarar att det är blåsningen som ger mönstret sitt utdragna utseende. Vid Parisutställningen 1925 fick Orrefors sitt stora internationella genombrott.
Hur fungerar papper och textil i konsten?
Papper är både underlag och material. Nationalmuseum har omkring 500 000 teckningar och grafiska blad från senmedeltiden fram till år 1900. Papper av slipmassa innehåller lignin, som gulnar och mörknar i solljus. Surt papper kan ta allvarlig skada på några decennier, medan syrafritt papper med en buffert av kalciumkarbonat håller lika länge som gammalt lumppapper.
Akvarellen är extra känslig eftersom färgen är halvtransparent och papperet ger ljuset. Victoria and Albert Museum hängde redan 1864 draperier över sina akvareller för att skydda dem mot dagsljuset.
Textilkonsten har en stark svensk tradition. Märta Måås-Fjetterström startade sin textilverkstad i Båstad 1919 och fick sitt stora genombrott på Liljevalchs konsthall 1934. Röhsska museet skriver att hennes mattor i dag säljs för sexsiffriga belopp på auktion. Omkring 700 av hennes förlagor är bevarade.
Vad hände när konsten tog in vardagens material?
På 1900-talet började konstnärer använda färdiga föremål och industriella material. Marcel Duchamp kallade sina verk av fabrikstillverkade föremål för readymades. Det första var Cykelhjul från 1913, ett hjul monterat på en pall. Originalet till Fontänen från 1917 är förlorat. Exemplaret på Tate är en replik från 1964 i glaserat lergods, målad för att likna porslin.
Arte povera fick sitt namn av den italienske kritikern Germano Celant 1967. Konstnärerna arbetade med jord, trasor och kvistar. Joseph Beuys använde fett och filt och kopplade dem till en berättelse om att tatarer räddade honom efter en flygolycka på Krim 1944. MoMA och Walker Art Center påpekar att historien kanske inte är sann.
Moderna material åldras på nya sätt. Getty Conservation Institute varnar för att många plaster kan brytas ned plötsligt efter årtionden, genom att gulna, spricka, bli klibbiga eller till och med falla sönder till pulver. Damien Hirsts haj i formalin från 1991 fick bytas ut mot ett nytt djur när den ursprungliga hade börjat ruttna.
Viss konst ska inte hålla alls. Tate beskriver förgänglig konst som verk som bara varar en kort tid, en riktning som fick fäste på 1960-talet med Fluxusgruppen.
Hur mycket ljus tål olika material?
Ljusskador är kumulativa och går inte att reparera. Canadian Conservation Institute ger riktvärden för hur mycket ljus olika material bör få. Riksantikvarieämbetet går längre och skriver att det inte finns någon säker ljusnivå alls.
| Material | Högsta belysning | Varför |
|---|---|---|
| Papper, teckningar, akvarell, textil och fotografier | 50 lux | Mest ljuskänsliga. Känsliga färger kan blekna på under 20 år även vid 50 lux. |
| Olje- och akrylmålningar, pannåer och bemålat trä | 150 lux | Tål mer men bleks av starkt ljus över tid. |
| Sten och metall | 300 lux | Gränsen sätts främst för att undvika skarpa kontraster i belysningen. |
Riktvärden från Canadian Conservation Institute. Som jämförelse ger vanligt dagsljus omkring 30 000 lux.
Därför visar museer akvareller och teckningar under kortare perioder och låter dem vila i magasin däremellan. MoMA ger samma råd till privata samlare. Ta ned verket ibland och byt mot ett annat, så att det får vila i mörker.
Hur tar du hand om olika material hemma?
Konst hemma behöver inte museets klimat, men några enkla regler skyddar de flesta material. Häng inte papper, textil och akvareller i direkt solljus. Byt gärna plats på dem ibland. Oljemålningar mår bäst av en stabil luftfuktighet mellan 40 och 60 procent och bör inte hänga över element eller på kalla ytterväggar. Canadian Conservation Institute avråder också från tavellampor riktade rakt mot målningen, eftersom de värmer upp ytan.
Glas med UV-skydd hjälper verk på papper, men glaset ska inte ligga direkt mot verket. Både Canadian Conservation Institute och glastillverkaren Tru Vue rekommenderar en passepartout eller en distans mellan glas och papper.
- Van Goghs sovrum var lilaVäggarna och dörrarna i Sovrummet var från början lila, inte blå.
- Frihetsgudinnan blev grön på 25 till 30 årKopparn på statyn i New York oxiderade långsamt i väder och vind.
- Davids block var övergivetTvå skulptörer hade gett upp marmorblocket innan Michelangelo tog över.
- Bohusgraniten är 920 miljoner årDen består främst av kvarts och fältspat med inslag av glimmer.
Vanliga frågor om material i konsten
Vilket material håller längst i konst?
Sten och brons tål mest, både ljus och väder. Papper, textil och akvarell är mest känsliga och bör inte få mer än omkring 50 lux.
Vem uppfann oljemåleriet?
Ingen enskild person. Olja användes i Nordeuropa redan på 1100-talet och de äldsta kända oljemålningarna i Bamiyan i Afghanistan är från 600-talet. Jan van Eyck förfinade tekniken men uppfann den inte.
Vad är skillnaden mellan brons och mässing?
Brons är en legering av koppar och tenn. Mässing är koppar och zink.
Varför blir koppar och brons gröna?
Metallen oxiderar i luft och väder och bildar en patina. Frihetsgudinnans koppar tog 25 till 30 år att bli helt grön.
Varför var ultramarin så dyrt?
Pigmentet gjordes av lapis lazuli som fraktades från Afghanistan. De bästa kvaliteterna kunde enligt National Gallery vara värda mer än guld.
Vad är moaistatyerna på Påskön gjorda av?
De flesta är huggna i gulbrun vulkanisk tuff från stenbrottet Rano Raraku. Några få, som Hoa Hakananai’a på British Museum, är av basalt.
Hur mycket ljus tål en akvarell?
Omkring 50 lux enligt Canadian Conservation Institute. Samma nivå gäller för teckningar, textil och fotografier.
Vad är cortenstål?
Ett låglegerat stål som bildar ett skyddande lager av rost när det får torka mellan regnen. Richard Serra är en av konstnärerna som arbetar med materialet.
Källor
Samtliga källor är lästa den 20 september 2026.
- Metropolitan Museum: oljemåleriet i Nordeuropa och myten om van Eyck
- National Gallery: oljefärg
- European Synchrotron Radiation Facility: oljemålningarna i Bamiyan
- National Gallery: äggtempera
- National Gallery: fresk och giornata
- Tate: fresk
- Britannica: akvarell
- Tate: Magna och Liquitex
- Tate: akrylfärg
- National Gallery: duk
- The Art Newspaper: duken i Venedig
- National Gallery: krakelering
- National Gallery: fernissa
- Journal of the American Institute for Conservation: gulning i mörker
- National Gallery: ultramarin och preussiskt blått
- National Gallery: lapis lazuli från Badakhshan
- National Gallery: kontrakt och material
- Schweizerisches Nationalmuseum: preussiskt blått
- Museum of Fine Arts Boston: syntetiskt ultramarin
- Museum of Fine Arts Boston: kadmiumgult
- National Gallery: blyvitt
- Van Gogh-museet: Sovrummets ursprungliga färger
- Britannica: skulpturens material
- Metropolitan Museum: bronsgjutning i antiken
- Metropolitan Museum: brons och förlorat vax
- Guggenheim Bilbao: Richard Serra och stålet
- Guggenheim Bilbao: The Matter of Time
- Britannica: marmor
- Metropolitan Museum: marmorbrotten i Carrara
- Britannica: David
- Galleria dell’Accademia: David, mått och uppdrag
- Sveriges geologiska undersökning: Bohusgranit
- Murberget: medeltida träskulptur
- Tate: patina
- National Park Service: Frihetsgudinnans patina
- American Institute for Conservation: cortenstål
- UNESCO: Rapa Nui National Park
- University of California: Rano Raraku
- British Museum: Hoa Hakananai’a
- Nature: DNA-studien om Rapa Nui 2024
- Corning Museum of Glass: glasets ursprung
- Corning Museum of Glass: de första blåsta glasen
- Kulturparken Småland: Kosta glasbruk
- Kulturparken Småland: Orrefors och Graal
- Orrefors museum: Orrefors historia
- Victoria and Albert Museum: Graaltekniken
- Nationalmuseum: teckning och grafik
- Canadian Conservation Institute: papper
- Victoria and Albert Museum: akvarell
- Kulturen i Lund: Märta Måås-Fjetterström
- Röhsska museet: Märta Måås-Fjetterström
- Tate: readymade
- Tate: Fontänen
- Tate: arte povera
- MoMA: Joseph Beuys
- Walker Art Center: Joseph Beuys
- Getty Conservation Institute: plast i konst
- Tate: Damien Hirst och formalinet
- Tate: förgänglig konst
- Canadian Conservation Institute: ljus och riktvärden
- Riksantikvarieämbetet: ljus i museer
- MoMA: konservering för samlare
- Canadian Conservation Institute: målningar i hemmet
- Tru Vue: glas och distans
