Näckrosor

Näckrosor är inte en målning utan ett samlingsnamn på det motiv Claude Monet arbetade med från omkring 1897 till sin död 1926. Verken delas in i tre grupper. Den mest sedda gruppen är de åtta stora kompositionerna i Musée de l’Orangerie i Paris. De åtta är alla två meter höga och mellan sex och sjutton meter långa, sammanlagt 91 löpmeter. Hur många målningar serien rymmer beror på vilket museum du frågar. Här får du veta vilka verk titeln syftar på, varför panelantalet inte går ihop ens i Orangeriets eget material och var Nordens enda belagda näckrosmålning hänger.

Vad är Näckrosor för något?

Titeln är ett samlingsnamn, inte namnet på en enskild duk. Motivet är dammen i Monets vattenträdgård i Giverny. Konstnären arbetade med det i nästan trettio år. Den franska titeln är Les Nymphéas och den engelska Water Lilies. Alla tre namnen används om hela produktionen.

Förvirringen börjar i just den bredden. Läsare som söker på Näckrosor får träffar på allt från en liten duk på ett amerikanskt museum till en 17 meter lång väggkomposition i Paris. Att reda ut vilken grupp verket tillhör är det första en artikel om ämnet bör göra.

Vilka tre grupper består serien av?

Monet började måla näckrosorna 1897. Den första gruppen är bromålningarna från 1899 och 1900. Näckrosor syns i vattnet, men den japanska bron är motivet. Monet målade tolv dukar sommaren 1899 och ytterligare några året därpå.

Nästa grupp kallade Monet själv paysages d’eau, vattenlandskap. Den sträcker sig över åren 1903 till 1908. Här försvinner horisonten och strandkanten. Kvar blir vattenytan sedd rakt uppifrån. National Gallery i London skriver att Monet i maj 1909 visade 48 sådana målningar hos Durand-Ruel i Paris under titeln Les Nymphéas, série de paysages d’eau.

Sist kommer Les Grandes Décorations från 1914 till 1926. Museum of Modern Art beskriver dem som ett fyrtiotal storformatspaneler som Monet målade och ständigt arbetade om fram till sin död. Åtta kompositioner ur den gruppen hamnade i Musée de l’Orangerie. Resten spreds efter 1950 till museer över hela världen.

Hur många målningar finns det?

Två museer svarar olika. Båda är förstahandskällor. National Gallery i London skriver att Monet under sina två sista decennier producerade omkring 250 nyskapande dukar av vattenträdgården, varav ungefär 200 visar näckrosor på vattenytan. Resten visar den japanska bron, pilar och strandväxter.

Musée de l’Orangerie räknar annorlunda i sitt eget undervisningsmaterial. Där står att den berömda näckrosdammen inspirerade Monet till ett väldigt verk på närmare 300 tavlor, varav mer än fyrtio storformatspaneler. Siffran 250 bör därför inte presenteras som oomtvistad.

Delsiffrorna går att belägga bättre. Art Institute of Chicago skriver att åren 1917 till 1919 gav en grupp om nitton målningar av dammens yta, fem i formatet 130 × 200 centimeter och fjorton i 100 × 200. Samma museum anger att utställningen hos Durand-Ruel öppnade den 6 maj 1909. Den var planerad att pågå till den 5 juni.

Vad hänger i Musée de l’Orangerie?

Åtta kompositioner fördelade på två ovala salar som följer på varandra. Alla åtta är daterade mellan 1914 och 1926 och alla är målade i olja på duk som klistrats upp direkt på väggen. Höjden är densamma i samtliga, två meter, medan längden går från sex till sjutton meter.

Den första salen visar himlens och växtlighetens speglingar. Den andra samlar målningar där pilgrenar bryter ytan. Orangeriet beskriver själv verken som nära hundra löpmeter och ungefär 200 kvadratmeter. Summerar du museets egna mått blir längden 40 meter i första salen och 51 i den andra, tillsammans 91 meter.

Panelantalet är hämtat från museets objektsidor, som tillsammans ger 21. Museets pedagogiska material anger 22.

Museets egna texter om de enskilda verken är värda att läsa. Soleil couchant kallas den friaste och mest flamboyanta målningen i hela ensemblen. Färgvalen där sägs ha inspirerat 1900-talets abstrakta konstnärer. Om Reflets verts skriver museet att kompositionen uteslutande ägnas åt vattnet i dammen i Giverny, utan horisont och utan strandkant.

Les Deux Saules är den största. Museet beskriver den 17 meter långa kompositionen som motsvarigheten till en panoramavy över dammens plana yta utan någon särskild fokuspunkt, där bara två smala trädstammar markerar kanterna. Den ovala väggformen förstärker känslan av att vara nedsänkt i målningen.

Hur många paneler är det egentligen?

Frågan har tre svar. Alla tre kommer från trovärdigt håll. Museets egna objektsidor anger panelantal per komposition. Summan blir 21. Museets pedagogiska material anger 22 paneler totalt, tio i första salen och tolv i den andra. Donationsakten från den 12 april 1922 gällde 19 paneler.

Motsägelsen finns inom museet självt. Objektsidan för Soleil couchant, som mäter 200 × 600 centimeter, anger uttryckligen en enda panel, medan salsplanen i museets eget pedagogiska material kräver två för att summan ska bli tio. Museum of Modern Art och National Gallery i London anger båda 22.

Använd hellre talet åtta. Åtta kompositioner är alla källor eniga om. Panelantalet bör redovisas som ett spann i stället för som en enda siffra.

Hur kom panelerna till franska staten?

Gåvan var en fredsgest. Dagen efter vapenstilleståndet, den 12 november 1918, skrev Monet till sin vän Georges Clemenceau och erbjöd Frankrike verken. Enligt museets dossier gällde erbjudandet först två paneler. Clemenceau förmådde honom att utvidga gåvan till hela sviten.

Papperen tog fyra år. Donationsakten skrevs den 12 april 1922 och godkännandedekretet kom den 14 juni samma år. Installationen planerades tillsammans med arkitekten Camille Lefèvre. Monet krävde ovanljus så att panelerna skulle ses i dagsljus.

Monet dog den 5 december 1926, 86 år gammal. Salarna invigdes den 17 maj 1927 i Clemenceaus närvaro, ordnade enligt konstnärens egna planer. På 1960-talet byggdes ett övre våningsplan in i huset och dagsljuset försvann. Vid ombyggnaden som avslutades 2006 togs planet bort och ljuset ovanifrån återställdes i Nymphéassalarna.

1. 1883

   Monet flyttar till Giverny den 29 april och hyr huset le Pressoir.

2. 1890

   Monet köper huset i november.

3. 1893

   Marken nedanför tomten köps och tillståndet för dammen ges först efter överklagande.

4. 1895

   Den japanska bron står på plats, målad grön.

5. 1897

   Monet börjar måla näckrosorna.

6. 1901

   Dammens yta tredubblas efter nytt tillstånd.

7. Maj 1909

   48 vattenlandskap visas hos Durand-Ruel i Paris.

8. 1914-16

   Ateljén med takljus byggs för de stora panelerna.

9. 12 november 1918

   Monet erbjuder Frankrike verken i ett brev till Clemenceau.

10. 12 april 1922

    Donationsakten skrivs och gäller nitton paneler.

11. 1923

    Monet opereras för grå starr på höger öga i januari och juni.

12. 5 december 1926

    Monet dör i Giverny, 86 år gammal.

13. 17 maj 1927

    Nymphéassalarna invigs i Clemenceaus närvaro.

14. 25 augusti 1944

    Granatsplitter tränger igenom Orangeriet och skadar verken.

15. 15 april 1958

    En brand på Museum of Modern Art förstör en panel.

När anlade Monet näckrosdammen?

Trädgården kom långt efter flytten. Monet flyttade till Giverny den 29 april 1883 och hyrde då huset le Pressoir, som han köpte först i november 1890. Marken nedanför tomten, på andra sidan järnvägen längs en arm av floden Epte, köpte han i februari 1893.

Vattnet krävde tillstånd. Musée des impressionnismes Giverny beskriver hur Monet ansökte hos prefekten i Eure om att få gräva en bassäng och leda in vatten från Epte. Kommunfullmäktige sade först nej, eftersom grannarna befarade att exotiska växter skulle förgifta vattnet och boskapen. Monet överklagade och fick tillstånd efter att ha lovat att bara odla näckrosor, vass och iris.

Syftet formulerade han själv. Dammen skulle finnas för ögats nöje och för att ge motiv att måla, återger både Metropolitan Museum och National Gallery i London. Bron byggdes senast 1895 och målades grön för att skilja sig från det röda som traditionellt används i Japan. Dammen tredubblades i yta 1901 efter ett nytt prefektbeslut.

Hur påverkade grå starr målningarna?

Källorna daterar besvären olika. Musée de l’Orangerie och Britannica anger att synen började svikta 1908. Musée des impressionnismes Giverny och det australiska ögonläkarkollegiets ögonmuseum anger att diagnosen ställdes 1912, då höger öga bara hade ljusperception och vänster en tiondels synskärpa.

Två ingrepp gjordes 1923 enligt det australiska ögonläkarkollegiets ögonmuseum, båda på höger öga. Dr Charles Coutela utförde en extrakapsulär kataraktextraktion i januari och en bakre kapsulotomi i juni. British Journal of General Practice beskriver i stället tre steg, där linsextraktionen föregicks av en partiell irisborttagning. Vänster öga opererades aldrig. Efteråt drabbades Monet av cyanopsi och såg allt i blått.

Lösningen blev tonade glas. Ögonläkaren Jacques Mawas skrev 1924 ut glasögon från Zeiss. Monet kunde då säga att han såg grönt igen, rött och till sist ett dämpat blått. Året därpå nådde höger öga en synskärpa på 6/9 med korrektion. Monet återupptog ett måleri som liknade hans stil före 1914.

Kopplingen mellan starren och de sena målningarna bör formuleras försiktigt. Britannica skriver att målningar från den period då starren påverkade synen har en allmänt rödaktig ton. Musée de l’Orangerie och Museum of Modern Art gör ingen sådan koppling i sina egna verktexter. Starren bidrog, men förklarar inte de sena målningarna.

Vad hände med panelerna under kriget?

Musée de l’Orangerie har beviset i sin egen samling. Föremålet är ett granatsplitter med inventarienumret DOCOR 2011 0 65 1, daterat 1944 och 2,6 centimeter högt. I museets egen text står att splittret trängde igenom Orangeriet i Tuilerierna och skadade Monets Nymphéas den 25 augusti 1944.

Datumet är dagen då Paris befriades. Splittret kom från strid i samband med befrielsen, inte från ett flygbombardemang. Museet anger varken vilken panel som träffades eller hur stor skadan blev. Restaureringarnas omfattning är inte dokumenterad i det material vi har läst.

Branden hör hemma på andra sidan Atlanten. Den 15 april 1958 förstörde en brand på Museum of Modern Art i New York en Monetpanel på drygt fem och en halv meter. Elden bröt ut i en arbetszon på andra våningen, där ett arbetslag reparerade museets luftkonditionering. En arbetare omkom och flera brandmän vårdades för rökskador.

Museet köpte in ersättningsverk året därpå. Både triptyken 666.1959 och den enskilda panelen 712.1959 förvärvades 1959 med Mrs. Simon Guggenheim Fund, vilket accessionsnumrens årtal bekräftar. MoMA hade 1955 blivit det första amerikanska museet att förvärva en av de stora panelerna. Verkförteckningar anger att det var just den panelen som brann.

Var finns de enskilda näckrosmålningarna?

Av de drygt fyrtio storformatspanelerna gick 21 eller 22 till Orangeriet. Resten spreds efter 1950 över världen. Tabellen visar tolv verk som är belagda i museernas egna katalogposter, med mått och nummer.

Måtten anges som höjd × bredd. Uppgifterna kommer från museernas egna katalogposter.

En triptyk är fördelad på tre städer. Agapanthus, målad mellan 1920 och 1926, har sin vänsterpanel i Cleveland, sin mittpanel i Saint Louis och sin högerpanel på Nelson-Atkins i Kansas City. Panelerna har återförenats vid enstaka utställningar. Måtten för de tre står i andrahandskällor och har inte kontrollerats mot museernas egna poster.

Finns någon näckrosmålning i Norden?

Göteborgs konstmuseum har den enda belagda. Museets egen sida om den franska samlingen räknar upp tre målningar av Monet från olika skeden: en vinterbild från Vétheuil från slutet av 1870-talet, en målning av pilar i disigt solljus från 1886 och en gripande målning av näckrosor från 1907. Museets katalogpost gick inte att nå vid vår kontroll, så inventarienummer och mått står öppna.

De övriga nordiska museerna har Monet utan näckrosor. Nationalmuseum i Stockholm äger Utsikt över havet från 1882 med numret NM 2122, en gåva från ett konsortium 1919. Nasjonalmuseet i Oslo har tre verk av Monet, bland dem Mount Kolsås från 1895. Ny Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn äger Oversvømmelse ved Giverny från 1896.

Norge har en egen Monethistoria. Konstnären lämnade Giverny den 28 januari 1895 och bodde från den 15 februari till den 26 mars på Bjørnegård pensjonat i Sandvika, där han målade tretton versioner av Kolsåstoppen. Om berget skrev han att det syntes från alla håll och fick honom att tänka på Fuji. Samma år stod den japanska bron färdig i Giverny.

Vad har en näckrosmålning sålts för?

Det högsta belagda priset kommer från auktionshuset självt. Christie’s anger att Nymphéas en fleur, målad omkring 1914 till 1917 och 160,3 × 180 centimeter stor, såldes för 84 687 500 dollar i New York den 8 maj 2018, ur David och Peggy Rockefellers samling.

Proveniensen är en historia i sig. Paret köpte duken på Katia Granoffs utställning i Paris 1956. Målningen hängde sedan i trapphuset på Hudson Pines tillsammans med två andra sena näckrosdukar.

Att det var ett rekord säger nyhetsmedierna, inte Christie’s. Auktionshuset kallar det inte så i sin egen artikel. Summan är heller inte Monets högsta auktionspris någonsin, eftersom en höstacksmålning har sålts dyrare.

När blev Monets verk fria i Sverige?

Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. Claude Monet dog den 5 december 1926. Skyddet löpte därmed ut den 31 december 1996. Verken är fria i Sverige sedan den 1 januari 1997.

Fotografierna följer inte med. Bildupphovsrätt anger att originella fotografier har en egen skyddstid på 70 år och enkla fotografiska bilder 50 år från framställningen. Museernas egna bildvillkor gäller oavsett skyddstiden för Monet. Det är särskilt känsligt för Orangeripanelerna.

Var kan du se Näckrosor?

Musée de l’Orangerie i Paris visar de åtta kompositionerna i två ovala salar. Musée d’Orsay och Musée Marmottan Monet i samma stad har enskilda dukar. Trädgården i Giverny är öppen ungefär från april till oktober. Närmast för en svensk läsare ligger Göteborgs konstmuseum, som äger näckrosmålningen från 1907.

• Ingen enskild målningNäckrosor är ett samlingsnamn på tre grupper verk, inte en titel på en duk.
• Åtta, inte tjugotvåOrangeriet har åtta kompositioner. Panelantalet är 21 eller 22. Donationsakten 1922 gällde 19.
• Branden var i New YorkIngen brand i Orangeriet är belagd. MoMA brann den 15 april 1958.
• Nordens endaGöteborgs konstmuseum äger den enda belagda näckrosmålningen i Norden, från 1907.

Vanliga frågor om Näckrosor

Vem målade Näckrosor?

Claude Monet, från omkring 1897 till sin död 1926. Motivet är dammen i hans vattenträdgård i Giverny.

Hur många målningar ingår i serien?

National Gallery i London anger omkring 250 dukar av vattenträdgården, varav ungefär 200 med näckrosor. Musée de l’Orangerie skriver närmare 300 tavlor.

Var finns Näckrosor?

De åtta stora kompositionerna finns i Musée de l’Orangerie i Paris. Enskilda dukar finns bland annat på MoMA, National Gallery i London, Musée d’Orsay och Art Institute of Chicago.

Hur stora är kompositionerna i Orangeriet?

Alla åtta är två meter höga och mellan sex och sjutton meter långa. Sammanlagt 91 löpmeter.

Hur många paneler består de åtta av?

Museets objektsidor ger 21, museets pedagogiska material 22 och donationsakten från 1922 gällde 19.

När invigdes Nymphéassalarna?

Den 17 maj 1927, några månader efter Monets död, i Georges Clemenceaus närvaro.

Hade Monet grå starr?

Ja. Synen började svikta 1908 eller 1912 beroende på källa. Höger öga opererades två gånger under 1923.

Finns en näckrosmålning i Sverige?

Ja. Göteborgs konstmuseum äger en målning av näckrosor från 1907, enligt museets egen presentation av den franska samlingen.

Källor

Samtliga källor är lästa den 21 september 2026. Mått, inventarienummer och panelantal kommer från museernas egna katalogposter.

• Musée de l’Orangerie: Les Nuages, INV 20100
• Musée de l’Orangerie: Les Deux Saules, INV 20104
• Musée de l’Orangerie: Soleil couchant, INV 20103
• Musée de l’Orangerie: granatsplittret, DOCOR 2011 0 65 1
• National Gallery: NG6343 och seriens omfång
• National Gallery: NG6608
• Museum of Modern Art: Water Lilies, 666.1959
• Art Institute of Chicago: Water Lilies 1906, 1933.1157
• Art Institute of Chicago: Water Lily Pond 1917-19, 1982.825
• Musée d’Orsay: Nymphéas bleus, RF 1981 40
• Metropolitan Museum: Water Lilies 1919, 1998.325.2
• Musée des impressionnismes Giverny: dammen, tillståndet och trädgårdens historia
• Fondation Claude Monet: trädgården, bron och blåregnet
• British Journal of General Practice: Monets grå starr och operationerna
• Christie’s: Nymphéas en fleur, den 8 maj 2018
• Göteborgs konstmuseum: de tre Monetmålningarna
• Nationalmuseum: Utsikt över havet, NM 2122
• Riksdagen: upphovsrättslagen 43 §
• Bildupphovsrätt: skyddstider för verk och fotografier