Nattvakten

Nattvakten är Rembrandts grupporträtt av skyttekompaniet i Amsterdams andra distrikt under kapten Frans Banninck Cocq, målat 1642 och i dag på Rijksmuseum i Amsterdam. Den mäter 379,5 × 453,5 centimeter och målades för stora salen i musketerarnas gillehus, Kloveniersdoelen. Målningen hade först ingen titel. Namnet Nattvakten dök upp 1797, när mörk fernissa hade fått dagsscenen att se nattlig ut. År 1715 skars den ned på alla fyra sidor för att få plats i rådhuset på Dam. Sedan 2019 undersöks och restaureras den inför publik i projektet Operation Night Watch.

Vem beställde Nattvakten?

Rembrandt måste ha fått uppdraget före december 1640, skriver Rijksmuseum. År 1642 var målningen klar. Den beställdes av eller för skyttarna till stora salen i Kloveniersdoelen, högkvarteret för Amsterdams musketerare. Där hängde till slut sju målningar, sex militieporträtt och ett porträtt av gillets styresmän.

Hängningen är känd från Gerard Schaeps förteckning 1653. Nattvakten satt på långväggen mitt emot fönstren. Uppgifterna kommer från Rijksmuseum.

För målningen fick Rembrandt 1 600 gulden. Varje porträtterad skytt betalade i genomsnitt omkring 100 gulden, beroende på hur framträdande han var. Uppgiften kommer från två vittnesmål 1659 av skyttar som själva finns med på bilden.

Vilka är personerna i Nattvakten?

I mitten ger kapten Frans Banninck Cocq, klädd i svart med rött skärp, order till sin löjtnant Willem van Ruytenburch att sätta kompaniet i marsch. Löjtnanten bär en ljus, gulvit uniform. Kaptenens hand kastar en skugga på hans rock, med Amsterdams vapen mitt emellan tummen och pekfingret. Banninck Cocq blev senare borgmästare i Amsterdam.

Målningen har 34 figurer men bara 18 är porträtt av verkliga personer, skriver Britannica. Resten lade Rembrandt till för att fylla scenen. Rijksmuseum påpekar att han var den förste som lät figurerna i ett grupporträtt göra något. Namnen på de 18 står på en sköld vid porten, som troligen tillkom omkring 1715.

Musköten visas i tre moment, där en man till vänster laddar sitt vapen, ett skott avfyras i mitten och en skytt till höger blåser rent sitt. Trumslagaren Jacob Jorisz var 51 år, betalade inget och var inte formellt medlem av kompaniet. Rembrandt gav honom ändå en framträdande plats.

Hunden längst ned till höger har också en förebild. Rijksmuseum har visat att den bygger på en teckning av Adriaen van de Venne från 1619, med nästan exakt samma huvudvridning och halsband.

Vem är flickan i gult?

Den ljusa flickan bakom kaptenen är en av målningens mest omtalade gestalter. Rijksmuseum kallar henne kompaniets maskot, med en död höna i bältet.

Britannica ser hönan som en ordlek med kaptenens namn Cocq. Hönans klor anspelar troligen på klovenierernas emblem, en gyllene klo, som syns inramad på Flincks porträtt av gillets styresmän. Bakom henne skymtar en andra flicka i blått.

Varför heter den Nattvakten?

Målningen hade från början ingen titel. Rijksmuseums officiella titel är Skyttarna i distrikt II under ledning av kapten Frans Banninck Cocq. Namnet Nattvakten finns belagt först i ett dokument från 1797.

Britannica skriver att namnet kom av den tjocka, mörkgula fernissan som fick scenen att se ut att utspela sig på natten. Rijksmuseum beskriver motivet som skyttar som kliver ut genom en port, i dagsljus.

Var Nattvakten ett misslyckande?

Enligt en seglivad berättelse blev Nattvakten ett misslyckande som vände Rembrandts lycka. Britannica skriver att modern forskning har ifrågasatt myten om en kris 1642, bland annat för att det saknas belägg för att målningen inte godtogs. Den betalades och hängde kvar på den plats den var gjord för.

Det enda samtida kritiska ordet kommer från Rembrandts elev Samuel van Hoogstraten, som 1678 skrev att verket skulle överleva alla sina konkurrenter. Han hade ändå hellre sett att Rembrandt satte mer ljus i det.

Varför skars Nattvakten ned?

År 1715 flyttades Nattvakten till Lilla krigsrådets kammare i rådhuset på Dam, i dag det kungliga slottet. Målningen var för stor för sin nya plats och skars ned på alla fyra sidor. Enligt Rijksmuseum försvann 64,4 centimeter från vänster sida, 7 centimeter från höger, 23,3 centimeter upptill och 11,3 centimeter nedtill. Remsorna har inte bevarats.

Hur originalet såg ut vet vi tack vare en mindre kopia som tillskrivs Gerrit Lundens, målad efter 1642 och troligen beställd av Banninck Cocq själv. Kopian ägs av National Gallery i London och är utlånad till Rijksmuseum 2026 till 2028. Den visar två män och ett barn på en bro längst till vänster, som inte längre finns i Rembrandts målning.

År 2021 lät Rijksmuseum återskapa de bortskurna delarna med hjälp av artificiella neurala nätverk som tränats på Rembrandts teknik och färgval. Forskaren Robert Erdmann ledde arbetet. Remsorna visades tillfälligt runt originalet.

Var fanns Nattvakten under andra världskriget?

Vid krigsutbrottet 1939 evakuerades målningen och gömdes på olika platser i Nordholland, bland annat i en bunker i dynerna. Den var för stor för ingången till bunkern. Därför rullades den upp. År 1942 flyttades den till grottorna i Sint-Pietersberg vid Maastricht, där den stannade till krigets slut.

Enligt det nederländska tv-programmet Andere Tijden fraktades den hem 1945 med en pråm via Belgien, eftersom de nederländska kanalerna ännu inte var farbara. Det ska vara enda gången målningen har lämnat landet. Rijksmuseum skriver att den bara har lånats ut en gång, till Stedelijk Museum i Amsterdam 1898.

Vilka attacker har Nattvakten utsatts för?

1. 13 januari 1911

   En arbetslös man hugger i duken med en skomakarkniv. Den tjocka fernissan skyddar målningen.

2. 14 september 1975

   En man tillfogar målningen tolv knivhugg. Den restaureras under 1975 och 1976.

3. 6 april 1990

   En man sprutar syra på målningen. Syran når bara fernissan.

Rijksmuseum skriver att Nattvakten har behandlats 25 gånger under sin historia. Spåren efter knivhuggen 1975 syns fortfarande som mörkare och blankare partier på duken, enligt The Art Newspaper.

Vad är Operation Night Watch?

Operation Night Watch startade den 8 juli 2019 i ett glasrum ritat av arkitekten Jean Michel Wilmotte, där besökarna kan följa arbetet. Målningen har skannats med röntgenfluorescens och fotograferats i 717 gigapixel, där varje pixel motsvarar fem mikrometer.

Undersökningarna har gett flera fynd. I december 2021 visade Rijksmuseum att Rembrandt gjorde en skiss med beige, kritrik färg direkt på grunden, synlig på en karta över kalciumhalten. I december 2023 kom beskedet att han hade impregnerat duken med ett blyhaltigt skikt redan före den första grunden, för att skydda den mot fukt. Han använde också ett giftigt arsenikpigment för att återge guldbroderier.

I januari 2022 fick målningen en ny spännram i aluminium, eftersom duken hade deformerats i det övre vänstra hörnet. Den gamla ramen var från 1975 och höll duken med 564 små spikar. Deformationen berodde enligt nyhetsbyrån AP på klimatväxlingar i den sal där målningen hängde medan museet byggdes om mellan 2003 och 2013. Den 12 november 2024 började åtta konservatorer ta bort fernissan från restaureringen 1975 och 1976. I september 2026 pågår arbetet fortfarande. Rijksmuseum har inte angett något slutdatum.

Nattvaktssalen byggdes särskilt för att visa målningen. Under restaureringen ser besökarna både Nattvakten och konservatorerna genom glaset, även när stora partier tillfälligt ser matta ut där fernissan har tagits bort.

Vad har Nattvakten med Stockholm att göra?

Nattvakten har en släkting i Stockholm. Batavernas trohetsed till Claudius Civilis målades 1661 till 1662 för samma rådhus på Dam som Nattvakten flyttades till 1715. Beställarna var inte nöjda. Rembrandt skar själv ned den från omkring 5,5 × 5,5 meter till omkring 2 × 3 meter.

Målningen såldes på auktion i Amsterdam 1734 och kom till Konstakademien i Stockholm 1780, först som deposition och sedan som gåva 1798. Sedan 1860-talet är den deponerad på Nationalmuseum.

Nationalmuseum äger också flera egna Rembrandtmålningar, bland dem Kökspigan från 1651, Simeon i templet från omkring 1669 och två verk från 1632, Aposteln Petrus och Ung kvinna med solfjäder. I samlingen finns även Ernst Josephsons kopia av Rembrandts Staalmeesters, målad 1876 till 1877.

• Namnet är från 1797Målningen saknade titel i mer än 150 år.
• Trumslagaren betalade inteJacob Jorisz fick ändå en framträdande plats.
• En höna för CocqHönan i flickans bälte anspelar enligt Britannica på kaptenens namn.
• Bara utlånad en gångTill Stedelijk Museum i Amsterdam 1898.

Vanliga frågor om Nattvakten

Vem målade Nattvakten?

Rembrandt van Rijn, år 1642.

Var finns Nattvakten?

På Rijksmuseum i Amsterdam, i Nattvaktssalen. Målningen är utlånad till museet från staden Amsterdam sedan 1808.

Hur stor är Nattvakten?

379,5 × 453,5 centimeter enligt Rijksmuseums katalog. Den var större innan den skars ned 1715.

Varför heter den Nattvakten?

Namnet dök upp 1797 och berodde på mörk fernissa. Scenen utspelar sig i dagsljus.

Vilka är personerna i Nattvakten?

Kapten Frans Banninck Cocq, löjtnant Willem van Ruytenburch och skyttar ur kompaniet i Amsterdams andra distrikt. Av 34 figurer är 18 porträtt.

Vem är flickan i Nattvakten?

Kompaniets maskot enligt Rijksmuseum. Hönan i hennes bälte anspelar på kaptenens namn och på gillets emblem, en klo.

Vad kostade Nattvakten?

Rembrandt fick 1 600 gulden. Skyttarna betalade i genomsnitt omkring 100 gulden var.

Är Nattvakten under restaurering?

Ja, i Operation Night Watch sedan 2019. Arbetet sker i ett glasrum i salen, så målningen går att se under tiden.

Källor

Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Mått och nummer kommer från Rijksmuseums katalog.

• Rijksmuseum: The Night Watch, SK-C-5
• Rijksmuseum: tio saker om Nattvakten
• Rijksmuseum: Flincks styresmän och salen
• Rijksmuseum: trumslagaren Jacob Jorisz
• Rijksmuseum: hunden
• Rijksmuseum: Frans Banninck Cocq
• Britannica: The Night Watch
• Britannica: Rembrandt och Nattvakten
• National Gallery: Lundens kopia
• Rijksmuseum: rekonstruktionen 2021 och beskärningen
• Columbia University: Hoogstraten om Nattvakten
• Andere Tijden: Nattvakten under kriget
• Rijksmuseum: attacken 1975 och fernissan
• The Art Newspaper: skadorna
• Rijksmuseum: Operation Night Watch 2019
• Rijksmuseum: 717 gigapixel
• Rijksmuseum: skissen under ytan
• Rijksmuseum: det blyhaltiga skiktet
• Rijksmuseum: de första resultaten
• Rijksmuseum: den nya spännramen
• Rijksmuseum: fernissan tas bort 2024
• Rijksmuseum: läget 2026
• Rijksmuseum: Nattvaktssalen
• PBS och AP: deformationerna i duken
• Konstakademien: Claudius Civilis
• Göteborgs konstmuseum: Claudius Civilis
• Nationalmuseum: Batavernas trohetsed lånas ut 2014