Flicka med pärlörhänge är Johannes Vermeers mest kända målning, gjord omkring 1665 och i dag på Mauritshuis i Haag. Den mäter bara 44,5 × 39 centimeter och är målad i olja på duk. En ung kvinna i blå och gul turban ser på oss över axeln med lätt särade läppar och en stor droppformad pärla i örat. Hon är ingen känd person utan en tronie, en studie av ett ansikte eller en typ. Här går vi igenom vad forskarna hittade 2018 till 2020, varför pärlan troligen inte är en pärla, hur målningen köptes för drygt två gulden 1881, titelbytet, resorna och banden till Norden.
ca 1665
Mauritshuis datering av målningen.
44,5 × 39
Måtten i centimeter. Olja på duk.
2,30
Gulden. Så mycket betalade Arnoldus Andries des Tombe på auktionen i Haag 1881.
520 000
Besökare på Mauritshuis 2025, det högsta antalet i museets historia.
Fem uppgifter om Flicka med pärlörhänge som ofta blir fel
Att hon är målad i profil. Kroppen är vänd åt sidan men ansiktet ser på oss över axeln, som Mauritshuis beskriver.
Att bakgrunden är tom och svart. Vermeer målade en grön gardin i en glasyr av indigo och weld, som har bleknat så att det svarta underlagret syns.
Att pärlan är en riktig pärla. Mauritshuis skriver att den är för stor för att vara äkta. Det finns heller ingen krok som håller den i örat.
Att den kallas Nordens Mona Lisa. Det engelska smeknamnet Mona Lisa of the North syftar på norra Europa, inte på Norden.
Att museet fick den 1902. Givaren dog i december 1902, men målningen kom till Mauritshuis genom hans testamente 1903.
Innehåll
- Vem är flickan med pärlörhänget?
- Vad är en tronie?
- Vad upptäckte forskarna 2018?
- Är pärlan en riktig pärla?
- Hur målade Vermeer flickan?
- Hur hamnade målningen på Mauritshuis?
- Varför bytte målningen namn?
- Har Flicka med pärlörhänge visats utanför Haag?
- Vilka band finns till Norden?
- Hur blev hon en ikon?
- Var kan du se Flicka med pärlörhänge?
- Vanliga frågor
- Källor
Vem är flickan med pärlörhänget?
Ingen vet vem flickan var. Mauritshuis chef Martine Gosselink sade 2020 att forskarna inte hade fått reda på vem den unga kvinnan var eller om hon ens hade funnits. Hennes ansikte är vänt mot oss över axeln, med huvudet något på sned. Mauritshuis beskriver glansen i de gråblå ögonen och de lätt särade, fuktiga läpparna.
Hon bär en turban lindad av två tygstycken, ett blått och ett gult. Holländska flickor på 1600-talet bar inte turban, skriver museet. Turbanen ger henne en orientalisk prägel. Uppgifter om att hon skulle ha varit en tjänsteflicka i Vermeers hushåll bygger inte på några dokument.
Vad är en tronie?
Tronie är ett nederländskt ord för huvud eller ansikte. Mauritshuis förklarar att en tronie inte är ett porträtt. Även om det troligen fanns en modell var syftet att studera ett huvud som föreställde en viss karaktär eller typ, inte att få fram bästa möjliga likhet. Rembrandt gjorde genren populär omkring 1630 och målade dussintals tronier, ofta med sig själv som modell i en märklig mössa eller hjälm.
Samtida förteckningar talar om en tronie målad på turkiskt vis eller i antik stil. När Vermeers bouppteckning gjordes i februari 1676 fanns där två tronier målade på turkiskt vis. Om Flicka med pärlörhänge var en av dem går inte att avgöra.
Vad upptäckte forskarna 2018?
I februari och mars 2018 undersöktes målningen under två veckor av ett internationellt team av forskare och konservatorer. Projektet hette The Girl in the Spotlight och leddes av konservatorn Abbie Vandivere. Besökarna kunde följa arbetet i Mauritshuis gyllene sal. Resultaten presenterades i april 2020 och i en serie artiklar i tidskriften Heritage Science.
Ögonfransar
Små hårstrån runt båda ögonen, osynliga för blotta ögat.
Röntgenfluorescens och mikroskop
En grön gardin
Bakgrunden var en gardin i en glasyr av indigo och weld.
Diagonala linjer uppe till höger
Pärlan saknar krok
Pärlan är en illusion av genomskinliga och täckande vita färgdrag.
Ingen upphängning finns
Ändrade konturer
Örat flyttades uppåt, turbanens överkant justerades och nacken mjukades upp.
Spår under färgytan
Arbetsgången gick att följa steg för steg. Vermeer började med grunden, drog fina svarta konturer och lade sedan breda underlager, de flesta med kolsvart. Därefter kom färgskikten. Blyisotoper visade att blyvittet kom från Peak District i Derbyshire i England. Ultramarinen gjordes av lapis lazuli från dagens Afghanistan.
Gardinen förklarar varför bakgrunden i dag ser nästan svart ut. Glasyren var halvgenomskinlig när den målades, så att det svarta underlagret spelade med. Både indigo och weld bleknar när de utsätts för ljus. Det gröna har därför till stor del försvunnit.
Schematiskt tvärsnitt av bakgrunden efter forskningsartiklarna i Heritage Science 2019 och 2020. Tjocklekarna är inte skalenliga.
| Pigment | Var det finns | Ursprung eller egenskap |
|---|---|---|
| Ultramarin | Turbanens blå tyg | Lapis lazuli från dagens Afghanistan |
| Blyvitt, två sorter | Ljusa partier | Bly från Peak District i Derbyshire, England |
| Röd lack av kochenill | Röda toner | Sköldlöss från dagens Mexiko och Centralamerika |
| Indigo och weld | Den gröna gardinen i bakgrunden | Växtfärger som bleknar i ljus |
| Kolsvart | De breda underlagren | Lades under färgskikten för mörka partier |
Mauritshuis skriver att råvarorna kom från dagens Mexiko och Centralamerika, England och möjligen Asien eller Västindien.
Är pärlan en riktig pärla?
Mauritshuis skriver att pärlan är för stor för att vara äkta. Kanske bar flickan en droppe av glas som lackats för att få en matt glans. Kanske fanns pärlan bara i Vermeers fantasi. Pärlor, både äkta och imiterade, var på modet mellan ungefär 1650 och 1680 och syns ofta hos Frans van Mieris, Gabriel Metsu och Gerard ter Borch.
Astronomen Vincent Icke i Leiden föreslog 2014 att reflexerna snarare liknar polerat tenn än en pärla. Pieter Roelofs, kurator för Rijksmuseums Vermeerutställning 2023, talade om imiterade glaspärlor, som på Vermeers tid främst såldes av venetianska glasblåsare. Martine Gosselink hade ett enklare svar. Det är varken pärla eller glas utan bara färg.
Pärlan består av knappt mer än två penseldrag, skriver Mauritshuis. En skarp dager uppe till vänster och en mjuk reflex av den vita kragen på undersidan räcker för att ögat ska se en pärla. Vid restaureringen 1994 visade det sig att en andra liten glansdager var en lös färgflaga som hade vänts upp och ned och fastnat på pärlan.
Hur målade Vermeer flickan?
Vermeer lämnade få verk efter sig. Mellan 34 och 37 målningar räknas i dag som hans, beroende på vilken källa man följer. Han döptes i Delft den 31 oktober 1632, blev mästare i Sankt Lukasgillet 1653 och dog 1675, bara 43 år gammal.
Ansiktet är målat utan hårda linjer. Mauritshuis kallar tekniken sfumato, det italienska ordet för rökig eller suddig. Ljuset kommer från vänster och lämnar hennes vänstra ansiktshalva i skugga, vilket ger ansiktet djup. Turbanen är målad torrare, med den dyra ultramarinen.
Om Vermeer använde en camera obscura är omdebatterat. Philip Steadman argumenterade i boken Vermeer’s Camera 2001 för att han gjorde det, medan andra forskare menar att beläggen saknas. Rijksmuseum lyfte 2023 fram att jesuiterna såg apparaten som ett redskap för att iaktta Guds ljus. Forskningsartiklarna från undersökningen 2018 tar inte upp frågan.
Hur hamnade målningen på Mauritshuis?
Målningen var länge okänd för allmänheten. Den kan vara en av tre tronier som såldes på Jacob Dissius auktion i Amsterdam den 16 maj 1696, men Mauritshuis sätter frågetecken för hela kedjan före 1881. Samma sak gäller kopplingen till Vermeers mecenat Pieter van Ruijven i Delft.
År 1881 dök den upp på en auktion hos Venduhuis der Notarissen i Haag. Victor de Stuers och samlaren Arnoldus Andries des Tombe hade kommit överens om att inte bjuda mot varandra. Des Tombe fick målningen för två gulden och trettio cent i avgift. Enligt en version av historien kände De Stuers igen den som en Vermeer. Enligt en annan var den för smutsig för att bedömas och signaturen syntes först efter rengöringen.
Des Tombe lånade ut målningen till Mauritshuis redan 1881. När han dog den 16 december 1902 visade det sig att han i ett hemligt testamente hade skänkt tolv målningar till museet, bland dem Flicka med pärlörhänge. Den blev museets egendom 1903. Konsthistorikern Abraham Bredius skrev 1885 att Vermeer överglänser allt annat och att flickans huvud är så väl modellerat att man nästan glömmer att det är en målning.
-
1881
Samma år som köpet behandlas målningen av en restaurerare i Antwerpen.
-
1960
Jan Cornelis Traas dubblerar duken med ett lim av vax och harts och tar bort det mesta av den gamla fernissan.
-
1994
Jørgen Wadum och Nicola Costaras restaurerar målningen inför publik i en tillfällig ateljé.
-
2018
Ett internationellt team undersöker målningen i två veckor i projektet The Girl in the Spotlight.
- Målningen utförs, enligt Mauritshuis, 1665
- Kanske såld på Dissius auktion, 1696
- Köps i Haag för 2,30 gulden, 1881
- Kommer till Mauritshuis genom testamente, 1903
- Restaureras av Jan Cornelis Traas, 1960
- Restaureras inför publik, 1994
- Får titeln Flicka med pärla, 1995
- Filmen har premiär, 2003
- Världsturnén börjar, 2012
- Undersökningen The Girl in the Spotlight, 2018
- Visas på Rijksmuseum, 2023
- Lånas ut till Osaka, 2026
Tolv hållpunkter mellan 1665 och 2026. Årtalen kommer från Mauritshuis, Heritage Science, Rijksmuseum och The Art Newspaper.
Varför bytte målningen namn?
Länge hette målningen oftast Flicka med turban, på nederländska Meisje met de tulband. Enligt The Art Newspaper fick den sin nuvarande titel efter ett beslut av Mauritshuis kurator Quentin Buvelot inför Vermeerutställningen i Washington och Haag 1995 till 1996. På nederländska heter den Meisje met de parel, flickan med pärlan. På svenska förekommer också Flickan med pärlörhänget och Kvinnan med pärlörhänge.
Smeknamnet Mona Lisa of the North förekommer bland annat hos författaren Tracy Chevalier på Google Arts & Culture. På svenska blir det lätt Nordens Mona Lisa, men North syftar på Europa norr om Alperna. Mauritshuis använder inte uttrycket i sina egna texter.
Har Flicka med pärlörhänge visats utanför Haag?
Mauritshuis lånar i dag bara ut målningen i högst exceptionella fall. Den senaste stora resan var en världsturné 2012 till 2014 medan museet byggdes om, med Tokyo, Kobe, San Francisco, Atlanta, New York och Bologna. Enligt Mauritshuis såg 2,2 miljoner människor henne under turnén.
Därefter har hon lämnat Haag två gånger. Rijksmuseum fick visa henne i Vermeerutställningen den 10 februari till 30 mars 2023, som samlade 28 av Vermeers 37 kända verk och 650 000 besökare. Under Mauritshuis ombyggnad 2026 lånades hon ut till Nakanoshima Museum of Art i Osaka, från den 21 augusti till den 27 september. Gosselink kallade resan en unik möjlighet att visa henne för den japanska publiken, kanske för allra sista gången.
Medan hon var borta 2023 fick museet in 3 482 egna tolkningar av målningen från hela världen i projektet My Girl with a Pearl. Av dem visades 170 i en digital slinga och fem som utskrifter.
Vilka band finns till Norden?
Enligt Essential Vermeers förteckning över utställningar sedan 1890 har Flicka med pärlörhänge aldrig visats i Norden. Det finns heller ingen målning av Vermeer i någon nordisk museisamling.
Kopplingen går i stället via konservatorn. Restaureringen 1994 leddes av Jørgen Wadum, chefskonservator på Mauritshuis 1990 till 2004, tillsammans med Nicola Costaras. De arbetade i en tillfällig ateljé där besökarna kunde se på genom en glasvägg och uppifrån genom ett takfönster. Wadum blev senare chef för konserveringen på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn och var medförfattare till en av forskningsartiklarna 2020.
Den 16 januari 2007 föreläste Wadum på Nationalmuseum i Stockholm om hur målningen hade konserverats. Det var Wadum och Costaras som 1994 tog bort den falska glansdagern från pärlan.
Hur blev hon en ikon?
Tracy Chevaliers roman Girl with a Pearl Earring kom 1999 och gavs ut på svenska som Flicka med pärlörhänge 2001, i översättning av Anna Strandberg. Filmen i regi av Peter Webber hade premiär 2003 med Scarlett Johansson som tjänsteflickan Griet och Colin Firth som Vermeer. Den nominerades till tre Oscar, för scenografi, foto och kostym.
Banksy målade i oktober 2014 sin version Girl with a Pierced Eardrum på en husvägg i Bristol, där ett gult larmskåp blev pärlan. Den 27 oktober 2022 limmade en klimataktivist fast huvudet mot glaset framför målningen medan en annan hällde ut tomatsoppa. Målningen skadades inte. Hovrätten i Haag fällde två av aktivisterna i mars 2024 men dömde inte ut något straff.
Var kan du se Flicka med pärlörhänge?
Flicka med pärlörhänge hänger på Mauritshuis i Haag, bakom glas. Museet hade omkring 520 000 besökare 2025, fler än något tidigare år. Av de 450 000 besökarna 2023 kom 47 procent från utlandet. I samma museum hänger Vermeers Utsikt över Delft.
- Två guldenDes Tombe betalade 2,30 gulden för målningen 1881.
- Fransar under ytanÖgonfransarna upptäcktes först med röntgenfluorescens 2018.
- Falsk glansdagerEn färgflaga upp och ned låg länge på pärlan.
- Aldrig i NordenMålningen har enligt tillgängliga förteckningar aldrig visats i ett nordiskt museum.
Vanliga frågor om Flicka med pärlörhänge
Vem målade Flicka med pärlörhänge?
Johannes Vermeer, omkring 1665. Målningen finns på Mauritshuis i Haag.
Vem är flickan med pärlörhänget?
Ingen vet. Målningen är en tronie, en studie av ett ansikte, inte ett porträtt av en känd person.
Hur stor är Flicka med pärlörhänge?
44,5 × 39 centimeter. Den är målad i olja på duk.
Är pärlan i Flicka med pärlörhänge äkta?
Troligen inte. Mauritshuis skriver att den är för stor för att vara äkta och kanske föreställer lackat glas.
Varför är bakgrunden svart?
Den var från början en grön gardin i en glasyr av indigo och weld. Växtfärgerna har bleknat så att det svarta underlagret syns.
Var kan jag se Flicka med pärlörhänge?
På Mauritshuis i Haag. Hon lånas bara ut i undantagsfall.
Har Flicka med pärlörhänge visats i Sverige?
Nej. Enligt tillgängliga utställningsförteckningar har hon aldrig visats i Norden.
Vad kostade Flicka med pärlörhänge?
Arnoldus Andries des Tombe köpte den på auktion i Haag 1881 för två gulden och trettio cent. Den är i dag inte till salu.
Källor
Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Mått, datering och proveniens kommer från Mauritshuis egen verksida.
- Mauritshuis: Girl with a Pearl Earring, verksida
- Mauritshuis: The Girl, our most famous painting
- Mauritshuis: The Girl in the Spotlight
- Mauritshuis: pressmeddelande om resultaten 2020
- Mauritshuis: restaureringen 1994
- Heritage Science: behandlingshistorik
- Heritage Science: underteckning och arbetsgång
- Heritage Science: den gröna glasyren
- Heritage Science: blyisotoper och ögonfransar
- Heritage Science: Vandivere, Wadum och Leonhardt 2020
- Mauritshuis: resan till Japan 2026
- Nakanoshima Museum of Art: utställningen i Osaka 2026
- Mauritshuis: utlånet till Rijksmuseum 2023
- Rijksmuseum: Vermeerutställningen 2023
- Rijksmuseum: Vermeer och jesuiterna
- Mauritshuis: My Girl with a Pearl
- Mauritshuis: besökare 2023
- Mauritshuis: besökare 2025
- Mauritshuis på Google Arts & Culture: Vermeers liv
- Britannica: Johannes Vermeer
- Essential Vermeer: katalogpost
- Essential Vermeer: utställningar per verk
- Essential Vermeer: bouppteckningen 1676
- The Art Newspaper: pärlan och titeln
- Art History News: Vincent Icke 2014
- CODART: världsturnén 2012 till 2014
- Philip Steadman: Vermeer’s Camera
- RKD: Jørgen Wadum
- Nationalmuseum: föreläsningen 2007
- BookSampo: den svenska utgåvan av romanen
- Wikipedia: filmen 2003
- Wikipedia: Banksy i Bristol
- NL Times: klimataktionen 2022
- NL Times: hovrättens dom 2024