Den gröna randen

Den gröna randen är Henri Matisses porträtt av hustrun Amélie från 1905, med en klargrön rand rakt ned genom ansiktet. Den lilla duken mäter 40,5 × 32,5 centimeter och hänger på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn, som räknar den till sina tio största höjdpunkter. Matisse målade den troligen hösten 1905, året då fauvismen fick sitt namn. Här får du tolkningarna, jämförelsen med Femme au chapeau och målningens väg från Paris via Berlin till Köpenhamn.

Vad föreställer Den gröna randen?

Porträttet visar Amélie Matisse framifrån i bröstbild. En grön rand löper från hårfästet ned över näsan och delar ansiktet i två halvor. SMK beskriver den ena halvan som kall och den andra som varm. Bakgrunden består av stora färgfält som möter varandra utan mjuka övergångar.

Duken är liten. SMK menar att de starka färgkontrasterna ger den lilla målningen dess stora visuella kraft. Museet kallar den ett av Matisses mest kända verk och ett huvudverk i 1900-talets porträttkonst.

Vad heter målningen egentligen?

Målningen har flera titlar. SMK använder både porträttets formella namn och tillnamnet efter randen, på franska La raie verte. Den engelska titeln The Green Stripe är den som oftast syns på nätet, medan SMK:s egen engelska text säger The Green Line. På svenska används Den gröna randen.

SMK:s litteraturlista för verket har 127 poster. Där finns också titeln Portrait à la raie verte i Cahiers d’Art.

Vem var Amélie Matisse?

Amélie Parayre föddes 1872 och dog 1958. Hon träffade Henri Matisse på ett bröllop 1897 och gifte sig med honom året efter. Enligt SFMOMA arbetade hon som modist i Paris och drev en egen hattaffär mellan 1899 och 1902. Hennes föräldrar var fritänkare och politiskt aktiva, skriver museet.

I fyrtioett år var hon Matisses partner och skötte både hushållet och affärerna, skriver SFMOMA. Museet kallar henne också hans musa och största förespråkare. Hon satt modell för två av fauvismens mest kända porträtt, Femme au chapeau och Den gröna randen.

När och var målades porträttet?

SMK skriver att porträttet antagligen målades hösten 1905. Matisse var då tillbaka i Paris efter en sommar i fiskebyn Collioure vid Medelhavet, nära spanska gränsen. Där hade han och André Derain kastat sig ut i allt vildare experiment för att frigöra färgen från dess beskrivande uppgift, skriver museet. Samma höst ställde han ut i fauvernas sal på Salon d’Automne.

Ingen källa visar att Den gröna randen hängde där. Våren 1906 köpte Sarah och Michael Stein porträttet på Galerie Druet i Paris, där Matisse hade separatutställning mellan den 19 mars och den 7 april. Om målningen ingick i utställningen framgår inte. Paret Stein hängde den enligt SMK på en framträdande plats i sitt hem.

Varför har hon en grön rand i ansiktet?

Enligt SMK är randen en del av ett större grepp. Dorthe Aagesen skriver att den rumsliga moduleringen är reducerad till ett minimum. Effekterna av ljus och skugga, som annars skulle ge bilden djup, har omsatts i färgfält. Annette Rosenvold Hvidt förklarar att randen delar ansiktet i en kall och en varm halva och ger en platthet som gör porträttet masklikt och abstrakt.

Hanne Kolind Poulsen på SMK frågar om madame Matisse verkligen såg ut så, med en grön rand ned över ansiktet. Hennes svar är att bilder inte längre skulle se naturliga ut. Matisse kokar ned modellen till dess grundläggande struktur, men vi ska ändå kunna känna igen henne.

Henrik Holm och Louise Wolthers ser en provocerande grön rand som skär rakt ned genom hennes bekymrade ansikte. Som färgkomposition kallar de målningen både fräck och lyckad. De påpekar också att en feministisk betraktare kan läsa Matisses färgbruk som skapat för att behaga ett allsmäktigt öga. Bilden flyttar enligt dem intresset från individen till det estetiska.

Hur skiljer den sig från Femme au chapeau?

Femme au chapeau är det andra stora porträttet av Amélie från 1905. Matisse målade det i Paris i september och ställde ut det i sal VII på Salon d’Automne. I en recension kallade kritikern Louis Vauxcelles Albert Marques skulptur i salen för Donatello chez les fauves, Donatello bland vilddjuren. Andra tog upp ordet och fauvism blev rörelsens namn, skriver SFMOMA. Leo Stein kallade målningen briljant och kraftfull men också det otäckaste färgkladd han någonsin sett. Han och systern Gertrude köpte den ändå direkt från salongen.

Storleksskillnaden är stor. Femme au chapeau mäter 80,8 × 59,7 centimeter och har drygt tre och en halv gånger så stor yta som Den gröna randen. I dag hänger porträtten på var sin sida om Atlanten, Femme au chapeau på SFMOMA i San Francisco sedan 1991.

Hur fastnade målningen i Berlin?

Sommaren 1914 visade galleriet Fritz Gurlitt i Berlin utställningen Henri Matisse, Sammlung des Herrn Michel Stein in Paris. Den pågick från mitten av juli till den 1 augusti. När kriget bröt ut beslagtogs nitton målningar, skriver Musée Matisse i Nice. Enligt SMK blev Den gröna randen kvar i Berlin i augusti 1914.

Konstnärsparet Greta och Oskar Moll, Matisses elever och tidiga samlare, hade den sedan i förvar, enligt SMK från 1914 till omkring 1917. Samma år beslagtogs den troligen av galleriet och såldes på en skenauktion där galleriägaren själv köpte in den. SMK sätter frågetecken vid båda uppgifterna. År 1919 krävde målaren Hans Purrmann tillbaka målningen för paret Steins räkning och den kunde föras tillbaka till Paris.

Hur kom målningen till Köpenhamn?

Redan 1917 och 1918 hade paret Stein förhandlat om att sälja till två nordiska samlare, dansken Christian Tetzen-Lund och norrmannen Tryggve Sagen. När målningen var tillbaka i Paris 1919 kunde affären slutföras. Den gröna randen kom till Köpenhamn 1920.

Tetzen-Lund var vinhandlare och direktör i Landmandsbanken. Enligt Metropolitan Museum köpte han bara mellan 1916 och 1919 tjugo verk av Picasso och tolv av Matisse. Från 1917 till 1924 höll han sitt hem öppet för allmänheten en dag i veckan. Bland besökarna fanns svensken Isaac Grünewald och norrmannen Ludvig Karsten.

Landmandsbanken kraschade 1922 och under 1920-talet löstes samlingen upp. Tetzen-Lund ropade ut Den gröna randen på auktion den 19 maj 1925 och igen den 28 maj 1934, men båda gångerna blev den osåld. Han dog den 7 mars 1936. På dödsboets auktion den 10 juni samma år köptes porträttet av fonden Ingeniør J. Rump og hustru Elisabeth Rumps Fond, som skänkte det till Statens Museum for Kunst.

Johannes Rump själv var död sedan den 25 januari 1932. Ingenjören hade 1928 skänkt sin samling av fransk modern konst till SMK tillsammans med ett legat för inköp av samtida konst. Bokstaven r i numret KMSr171 knyter ändå målningen till Rump, trots att den kom åtta år efter donationen.

Vilken roll spelade Norden för Matisse?

Norden var tidigt en viktig publik. I Musée Matisse i Nices lista över separatutställningar 1914 till 1924 är retrospektiven på Ny Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn mellan september och november 1924 den enda i Norden. Tetzen-Lunds samling fanns då i staden, men om Den gröna randen var med framgår inte. SMK:s Matissesamling räknas i dag till de mest betydande utanför Frankrike.

Académie Matisse tog emot över hundra elever fram till 1911. Moderna Museet skriver att många av studenterna var skandinaver och nämner Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén som två av de mest kända svenska. Store norske leksikon räknar upp norrmännen Jean Heiberg, Axel Revold, Per Krohg och Per Deberitz.

1. Mars-april 1906

   Sarah och Michael Stein köper porträttet på Galerie Druet i Paris.

2. 1908-1911

   Académie Matisse tar emot elever, många av dem från Skandinavien.

3. 1920

   Den gröna randen kommer till Christian Tetzen-Lund i Köpenhamn.

4. September-november 1924

   Retrospektiv på Ny Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn.

5. 1928

   Johannes Rump skänker sin franska samling till SMK.

6. 10 juni 1936

   Rumpfonden köper porträttet och skänker det till SMK.

7. 1999

   SMK visar utställningen Henri Matisse. Fire store samlere, med katalogkapitel om Tetzen-Lund och Rump.

8. 2005

   Målningen ingår i SMK:s utställning Matisse &.

Var kan du se Den gröna randen?

Målningen tillhör Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. SMK:s katalog anger i september 2026 att den visas i sal 213. Utöver visningar på SMK nämner museets utställningslista för verket en Matisseutställning som turnerade i Australien 1995. För en retrospektiv 1970 anges ingen plats.

Matisse dog 1954 och hans verk är fria att återge i EU sedan 2025. SMK märker bilden som public domain och den går att hämta i hög upplösning från museets samlingsdatabas.

• Ungefär en A3Duken är 40,5 × 32,5 centimeter, ungefär lika stor som ett A3-ark.
• Två gånger osåldTetzen-Lund ropade ut målningen 1925 och 1934, men den blev osåld båda gångerna.
• Köpt efter donatorns dödJohannes Rump hade varit död i fyra år när fonden i hans namn köpte målningen.
• Fri att användaSMK märker bilden som public domain.

Vanliga frågor om Den gröna randen

Vem målade Den gröna randen?

Henri Matisse, troligen hösten 1905. Modellen är hans hustru Amélie.

Var finns Den gröna randen?

På Statens Museum for Kunst i Köpenhamn, med inventarienumret KMSr171.

Hur stor är Den gröna randen?

40,5 × 32,5 centimeter. Den är målad i olja på duk.

Varför har madame Matisse en grön rand i ansiktet?

Matisse ersatte ljus och skugga med färgfält. Enligt SMK delar randen ansiktet i en kall och en varm halva och gör porträttet masklikt.

Vad heter målningen på franska?

Portrait de Madame Matisse. La raie verte.

Visades Den gröna randen på Salon d’Automne 1905?

Det finns inget belägg för det. Där visades Femme au chapeau.

Hur kom målningen till Danmark?

Den såldes till samlaren Christian Tetzen-Lund och kom till Köpenhamn 1920. År 1936 köptes den av Rumpfonden och skänktes till SMK.

Är bilden av Den gröna randen fri att använda?

Ja. Matisse dog 1954 och SMK märker verket som public domain.

Källor

Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Mått, proveniens och SMK:s tolkningar kommer från museets katalogpost.

• Statens Museum for Kunst: katalogpost med proveniens och museitexter
• SMK på Google Arts & Culture: museets engelska text
• Musée Matisse Nice: fauvismen
• Musée Matisse Nice: utställningar 1904-1914
• Musée Matisse Nice: utställningar 1914-1924
• Musée Matisse Nice: äktenskapet med Amélie Parayre
• Musée Matisse Nice: Académie Matisse
• SFMOMA: Femme au chapeau och Amélie Matisse
• SFMOMA: Femme au chapeau, verkdata
• Britannica: Matisse 1905
• Metropolitan Museum: Christian Tetzen-Lund
• Lex: Christian Tetzen-Lund
• Lex: Johannes Rump
• Ny Carlsbergfondet: verket i fondens register
• Ny Carlsbergfondet: SMK:s Matissesamling
• National Gallery: Greta och Oskar Moll
• Moderna Museet: skandinaviska elever hos Matisse
• Store norske leksikon: norska elever hos Matisse
• EUIPO: verk som blev fria 2025