Kvinna med hatt

Kvinna med hatt är Henri Matisses porträtt av hustrun Amélie, målat 1905 och i dag på San Francisco Museum of Modern Art. Museets huvudtitel är den franska, Femme au chapeau. Inventarienumret är 91.161. Målningen är utförd i olja på duk och mäter 80,8 × 59,7 centimeter. Målningen finns inte i Köpenhamn, som flera svenska sidor uppger. Där hänger ett annat porträtt av samma kvinna från samma år. Här får du veta var förväxlingen kommer ifrån, vad kritikern Louis Vauxcelles verkligen skrev, vilken färg klänningen hade och hur duken hamnade i Kalifornien.

Vad föreställer Kvinna med hatt?

Porträttet visar Matisses hustru Amélie i halvfigur. Hon är vänd snett bort från betraktaren, med en solfjäder i handen och en bred hatt lastad med blommor och frukt. Ansiktet är byggt av färgfält som inte följer huden. SFMOMA pekar i sin egen beskrivning ut grönt tvärs över pannan och näsan och gult på nästippen.

Bakgrunden är lika brokig som kläderna, målad i breda strimmor av blått, orange och violett. Konsthistorikern T.J. Clark beskriver poseringen som något vriden bort från oss, med ansiktet kanske vänt tillbaka för att fånga vår blick. Hatten kastar enligt Clark en obeveklig grön skugga över pannan.

Var finns Kvinna med hatt i dag?

Målningen tillhör San Francisco Museum of Modern Art. Museets katalogpost anger inventarienumret 91.161 och förvärvsuppgiften bequest of Elise S. Haas, 1991. Tekniken är olja på duk och måtten 80,8 × 59,7 centimeter.

Andra siffror är i omlopp. Engelska Wikipedia anger 80,65 × 59,69 centimeter och Centre Pompidou 80,6 × 59,7, båda omräkningar från de amerikanska tummåtten 31¾ × 23½. Museets egen siffra väger tyngst.

Mellan den 16 maj och den 27 september 2026 visar museet duken i utställningen Matisse’s Femme au chapeau: A Modern Scandal på plan fyra. SFMOMA är enda visningsort. Katalogsidan för verket säger samtidigt att det inte är utställt, ett fält museet uppenbarligen inte har uppdaterat.

Varför tror många att målningen hänger i Köpenhamn?

Matisse målade två porträtt av Amélie under 1905. Det ena är Kvinna med hatt. Det andra är Den gröna randen, som verkligen finns på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn med numret KMSr171. Båda dukarna passerade genom samma ägarpar, Sarah och Michael Stein, vilket gör förväxlingen begriplig.

Storleken skiljer dem åt mer än någon reproduktion antyder. Köpenhamnsduken mäter 40,5 × 32,5 centimeter och hänger i sal 213. San Francisco-duken är drygt tre och en halv gång så stor till ytan.

Uppgifterna kommer från SFMOMA:s och SMK:s egna katalogposter. SMK anger Rumps fond som donator, medan Ny Carlsbergfondet på sin egen sida uppger sig ha köpt verket samma år.

Vad hände på Salon d’Automne 1905?

Höstsalongen 1905 hölls i Grand Palais i Paris från den 18 oktober till den 25 november. Verk av Matisse, André Derain, Maurice de Vlaminck, Henri Manguin, Charles Camoin och Albert Marquet hängde tillsammans i sal VII. Centre Pompidou räknar 39 verk i den salen. Rummet fick öknamnet la cage aux fauves, vilddjursburen. Samma sommar hade Matisse målat Det öppna fönstret i Collioure, La fenêtre ouverte, som i dag finns i Washington.

Centre Pompidou skriver att just Kvinna med hatt blev särskilt utskälld av kritiken. T.J. Clark formulerar det som att journalisterna snart bestämde sig för att måleriet var skandalöst och att publiken kom i skockar för att håna det. Enligt Leo Stein vågade Matisse sig in på salongen en enda gång för att se sin målning på plats. Amélie kom aldrig dit.

En ofta citerad replik hör inte hit. Formuleringen om en burk färg som slungats i publikens ansikte går tillbaka på John Ruskins angrepp på Whistler 1877 och används i fransk litteratur om 1906 års salong, inte om Matisses porträtt.

Vilka var vilddjuren i Vauxcelles recension?

Louis Vauxcelles recension stod i Gil Blas den 17 oktober 1905. Franska kulturministeriet anger datumet, medan tidningsnumret 9500 och sidan 6 i supplementet kommer från en bibliografisk not. Meningen som gav fauvismen dess namn lyder i franska kulturministeriets återgivning så här. Mitt i salen står en barntorso och en liten marmorbyst av Albert Marque, som modellerar med känslig kunskap. Dessa bysters oskuld förvånar mitt i orgien av rena toner, Donatello bland vilddjuren.

Meningen gäller skulpturerna, inte målningarna. Albert Marque var en samtida skulptör vars två verk i quattrocentoanda stod mitt i salen. Kontrasten mellan dessa byster och väggarna omkring var det Vauxcelles beskrev. Påståendet att en renässansskulptur stod i rummet är en efterhandskonstruktion som vandrat vidare genom hela den svenska litteraturen.

Recensionen publicerades dagen före den publika öppningen. Vauxcelles skrev om vernissagen, inte om publikens reaktion.

Citatet cirkulerar i tre ordalydelser. Franska kulturministeriet och SFMOMA skriver Donatello chez les fauves. Grand Palais skriver C’est Donatello parmi les fauves och Centre Pompidou Donatello au milieu des fauves. Den första formen gav rörelsen dess namn.

Ett namn till skapar förvirring. Skulptören hette Albert Marque, målaren i samma sal hette Albert Marquet. Nasjonalmuseet i Oslo äger Matisses porträtt av målaren, NG.M.01160, målat i olja på träpanel omkring 1905. Museet förvärvade det 1916.

Vem var kvinnan med hatten?

Amélie Noellie Parayre föddes 1872 och gifte sig med Henri Matisse 1898. Hon var trettiotre år när porträttet målades. Innan dess hade hon arbetat i sin fasters hattbutik i Paris och drivit en egen affär på rue de Châteaudun mellan 1899 och 1902.

Yrket förklarar hatten. SFMOMA skriver att hatten på porträttet antas vara hennes egen formgivning, en försiktig formulering. Längre går museet inte. Modisten på bilden är ingen uppklädd modell utan en yrkeskvinna i sitt eget arbete.

Familjens ekonomi låg bakom affären. Efter den så kallade Humbertskandalen 1902, då Amélies far arresterades, stod Matisse som ensam försörjare för en utvidgad familj på sju personer. Hustruns arbete höll hushållet uppe. Paret separerade 1939. Under kriget arbetade Amélie som maskinskriverska åt motståndsrörelsen och satt fängslad i sex månader.

Vilken färg hade klänningen?

Klänningen på duken går i grönt, orange och violett. När kollegor frågade Matisse vilken bjärt färg modellen egentligen bar svarade han att den var svart. Anekdoten kommer från eleven Hans Purrmann och återges av T.J. Clark i London Review of Books.

Svaret säger mer om fauvismen än någon definition. Färgen på duken beskriver inte tyget utan bygger bilden. Avståndet mellan en svart klänning och ett violett färgfält är hela skillnaden mot ett akademiskt porträtt.

Vad kostade målningen och vem köpte den?

Leo och Gertrude Stein köpte duken direkt från salongen, enligt SFMOMA på utställningens sista dag. Leo Steins första omdöme finns bevarat. Han kallade den något lysande och kraftfullt, men det vidrigaste färgkludd han någonsin sett. Köpet blev ändå av.

Förhandlingen har fyra versioner i litteraturen. SFMOMA:s chefsintendent Janet Bishop redovisar forskaren Claudine Grammonts fynd, som bygger på ett daterat brev. Utropet låg på 500 franc, Leo Stein bjöd 300, vilket Matisse avvisade som förolämpande. I ett brev den 18 november 1905 skrev Matisse att han inte gick under 450. Affären slöts på 400 franc.

De övriga versionerna pekar åt olika håll. Gertrude Stein uppger i Alice B. Toklas självbiografi att de fick duken för 400. Matisses egen familj mindes i stället att han höll fast vid fullt pris. En tredje uppgift säger rakt av 500 franc.

Köpet räddade en konstnär i kris. Enligt SFMOMA lyfte affären Matisses läge påtagligt. Köpet lade om båda Steinhushållens samlande i riktning mot det moderna. Centre Pompidou noterar att Gertrude Stein efter salongen introducerade Matisse för Picasso.

Hur kom målningen till San Francisco?

Ägarkedjan är kort och väl dokumenterad. Den börjar i ett syskonhushåll i Paris och slutar i ett museum i Kalifornien, via en familj som flyttade hem igen.

1. 1898

   Henri Matisse och Amélie Parayre gifter sig.

2. 1899

   Amélie öppnar hattaffär på rue de Châteaudun i Paris.

3. 1902

   Humbertskandalen tvingar henne att lägga ned affären.

4. Sommaren 1905

   Matisse arbetar i Collioure tillsammans med André Derain.

5. 17 oktober 1905

   Vauxcelles recension står i Gil Blas, dagen före öppningen.

6. 18 oktober 1905

   Salon d’Automne öppnar i Grand Palais, med sal VII.

7. 18 november 1905

   Matisse skriver att han inte går under 450 francs.

8. 25 november 1905

   Leo och Gertrude Stein köper duken på salongens sista dag.

9. 1913 eller 1915

   Gertrude Stein säljer porträttet till Sarah och Michael Stein.

10. 1935

    Paret Stein återvänder till San Francisco med samlingen.

11. 1936

    Grace McCann Morley visar verket på det nygrundade museet.

12. 1948

    Elise S. Haas köper målningen av Sarah Stein.

13. 1991

    Verket kommer till SFMOMA genom Haas testamente.

14. 2026

    Museet visar duken i en egen utställning på plan fyra.

En punkt i kedjan är oklar. SFMOMA:s pressmeddelande anger att Gertrude sålde vidare 1915, medan museets egen redaktionella essä skriver att hon sålde till Sarah och Michael efter att hon och Leo gått skilda vägar 1913. Båda uppgifterna kommer från samma museum.

Vad äger de nordiska museerna av Matisse?

Norden har en av Europas tyngsta Matissesamlingar, men inte den här duken. Statens Museum for Kunst i Köpenhamn fick sin samling genom ingenjören Johannes Rumps donation 1928 och äger bland annat en duk målad samma sommar som Kvinna med hatt tillkom.

Sverige står svagare än många tror. Nationalmuseum i Stockholm äger ingen målning av Matisse alls, bara textiltrycket Océanie, La mer och två böcker. Matissemålningarna i Stockholm finns på Moderna Museet, som redovisar ett femtiotal poster i sin databas.

Uppgifterna kommer från museernas egna katalogposter, hämtade den 21 september 2026.

Ett verk har en egen historia. Moderna Museets Le jardin skänktes av Nora Lundgren 1977, stals ur museet den 11 maj 1987 och återlämnades först den 22 januari 2013, efter att Art Loss Register spårat upp den i London.

När blev Matisses verk fria i Sverige?

Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. Henri Matisse dog den 3 november 1954. Skyddet löpte därmed ut den 31 december 2024. Verken är fria i Sverige sedan den 1 januari 2025.

Två förbehåll gäller ändå. Ett fotografi av en fri målning kan ha eget skydd enligt 49 a § samma lag. Museernas bildvillkor är avtal som gäller oavsett vad lagen säger om målaren. SFMOMA skriver på sin katalogsida att materialet är avsett för undervisning och inte får återges utan tillstånd.

Var kan du se Kvinna med hatt?

Målningen tillhör San Francisco Museum of Modern Art och finns med bild på museets webbplats under numret 91.161. Vill du se ett porträtt av samma modell från samma år på närmare håll är Statens Museum for Kunst i Köpenhamn svaret, där Den gröna randen hänger i sal 213 tillsammans med Landskab ved Collioure från samma sommar. Tre år senare målade Matisse Harmoni i rött, den stora matsalsinteriören på Eremitaget i Sankt Petersburg.

• Rätt museumVerket ägs av SFMOMA i San Francisco, inte av något nordiskt museum.
• Två porträtt, ett årKvinna med hatt och Den gröna randen föreställer båda Amélie Matisse och är båda från 1905.
• Hatten var hennes yrkeAmélie hade drivit hattaffär. Museet antar att hon formgav hatten på bilden.
• Marque och MarquetSkulptören hette Albert Marque, målaren i samma sal Albert Marquet.

Vanliga frågor om Kvinna med hatt

Vem målade Kvinna med hatt?

Henri Matisse, 1905. Modellen är hans hustru Amélie Noellie Parayre, gift Matisse.

Var finns Kvinna med hatt?

På San Francisco Museum of Modern Art, med inventarienumret 91.161. Verket kom dit genom Elise S. Haas testamente 1991.

Hur stor är målningen?

80,8 × 59,7 centimeter enligt SFMOMA. Tekniken är olja på duk.

Vad heter målningen på franska?

Femme au chapeau. SFMOMA anger den franska titeln som huvudtitel, med Woman with a Hat som tillägg.

Hänger Kvinna med hatt i Köpenhamn?

Nej. Statens Museum for Kunst äger ett annat porträtt av Amélie Matisse från 1905, Den gröna randen, med numret KMSr171.

Vad skrev Louis Vauxcelles?

Att bysternas oskuld förvånade mitt i orgien av rena toner, Donatello bland vilddjuren. Meningen gällde Albert Marques skulpturer i sal VII.

Vad kostade målningen 1905?

Utropet låg på 500 francs och affären slöts på 400. Matisse hade i ett brev den 18 november 1905 skrivit att han inte gick under 450.

Vilken färg hade klänningen i verkligheten?

Svart. Matisse svarade så när kollegor frågade vilken bjärt färg modellen bar, enligt eleven Hans Purrmann.

Källor

Samtliga källor är lästa den 21 september 2026. Mått, nummer och kreditrader kommer från museernas egna katalogposter.

• SFMOMA: katalogpost för Femme au chapeau
• SFMOMA: museets essä om verkets historia
• SFMOMA: pressmeddelande om utställningen 2026
• SFMOMA: utställningen Matisse’s Femme au chapeau
• SFMOMA Open Space: Janet Bishop om priset och brevet 1905
• Statens Museum for Kunst: katalogpost för Den gröna randen
• Statens Museum for Kunst: katalogpost för Landskab ved Collioure
• Statens Museum for Kunst: katalogpost för Le Luxe II
• Centre Pompidou: fauvismen och sal VII
• Franska kulturministeriet: Vauxcelles recension ordagrant
• London Review of Books: T.J. Clark om porträttet och Amélie
• Nasjonalmuseet: Matisses porträtt av Albert Marquet
• Nasjonalmuseet: Bronsefiguren från 1908
• Moderna Museet: Matisse i samlingen
• Moderna Museet: Le jardin tillbaka efter 25 år
• Nationalmuseum: sökning efter Matisse i samlingen
• Göteborgs konstmuseum: Stående kvinna, Sk 431
• Riksdagen: upphovsrättslagen 43 § och 49 a §
• Bildupphovsrätt: när verk får användas fritt