Vampyr är Edvard Munchs motiv med en rödhårig kvinna böjd över en mans hals, målat första gången 1893. Munchmuseets katalog redovisar sju målade versioner, fyra från 1893 till 1895 och tre från 1916 och framåt. En av de fyra tidiga hänger på Göteborgs konstmuseum, målad 1893 i formatet 80,5 × 100,5 centimeter. Motivet hette från början Kjærlighet og smerte. Namnet Vampyr ska enligt Nasjonalmuseet stamma från Munchs vän Stanisław Przybyszewski. Här får du veta vad museerna säger om bettet, varför duken ser ljusare ut sedan 2023 och vad som skiljer stölden 1988 från auktionen 2008.
7
Antalet målade versioner av motivet enligt Munchmuseets egen katalog.
80,5 × 100,5
Måtten i centimeter på versionen i Göteborg. Olja på duk, signerad 1893.
1893
Året då motivet målades första gången, under titeln Kjærlighet og smerte.
2015
Munchs verk är fria att återge i Sverige sedan den 1 januari 2015.
Fem uppgifter om Vampyr som ofta blir fel
Att målningen alltid har hetat Vampyr. Motivet kallades först Kjærlighet og smerte. Titeln Vampyr kommer enligt Nasjonalmuseet från den polske författaren Stanisław Przybyszewski.
Att det finns sex versioner och att en är försvunnen. Munchmuseets katalog redovisar sju målade versioner, alla med känd ägare.
Att kvinnan biter mannen i halsen. Munch skrev själv om två brännande läppar mot halsen. Nasjonalmuseet frågar i sin katalogtext om hon kysser eller biter.
Att målningen är mörk och dämpad i färgen. En stor del av mörkret var gulnad fernissa från 1957 som togs bort vid restaureringen 2023.
Att den stulna målningen är den som såldes på auktion. Stölden 1988 gällde Munchmuseets duk. Den sålda versionen hade då varit i samma privata ägo sedan 1934.
Innehåll
- Vad föreställer Vampyr?
- Varför heter målningen Vampyr?
- Hur många versioner av Vampyr finns det?
- Vilken version finns i Sverige?
- Vad är Livsfrisen?
- Hur gjorde Munch de grafiska bladen?
- Varför ser målningen ljusare ut i dag?
- Vad hände vid stölden 1988?
- Vad såldes Vampyr för på auktion?
- Var finns Munch i nordiska samlingar?
- När blev Munchs verk fria i Sverige?
- Var kan du se Vampyr?
- Vanliga frågor
- Källor
Vad föreställer Vampyr?
En kvinna med rött hår lutar sig över en man som böjer nacken mot henne. Håret faller ned över hans axlar och rygg som strömmande vatten. Bakgrunden är mörk och obestämd, utan rum och utan plats.
Vad som sker i bilden är inte avgjort. Nasjonalmuseet beskriver motivet som en rödhårig kvinna lutad över en mans hals och ställer frågan rakt ut i sin katalogtext. Kysser hon eller biter hon honom? Munch själv skrev om en man som lade huvudet mot hennes bröst, hörde blodet rusa i hennes ådror och kände två brännande läppar mot halsen.
Bettet är en tolkning, inte en iakttagelse. Att skriva att kvinnan biter mannen i halsen är att välja den ena läsningen och kalla den beskrivning. Museerna gör inte det.
Varför heter målningen Vampyr?
Store norske leksikon skriver att motivet först kallades Kjærlighet og smerte. Namnet Vampyr kom senare. Nasjonalmuseet formulerar ursprunget försiktigt. Titeln Vampyr ska stamma från den polske författaren Stanisław Przybyszewski, som stod centralt i Munchs umgängeskrets i Berlin på 1890-talet. Modalverbet markerar att uppgiften är traderad, inte dokumenterad.
Przybyszewski skrev en text om bilden som Sotheby’s återger. Han beskriver en bruten man med ett bitande vampyransikte i nacken. Mannen rullar i en bottenlös avgrund utan kraft, medan kvinnan för alltid sitter där och biter med tusen huggormstungor. Munchmuseet kallar honom Munchs vän, polsk författare och satanist.
Munch själv ogillade namnet. I ett brev till Pola Gauguin 1932 skrev han att han hellre hade sett titeln Kärlekens blomma, som han tyckte var mycket mer betydelsefull. Vampyr är lite av ett skämt, tillade han.
Vampyr är lite av ett skämt. Jag hade hellre sett Kärlekens blomma.
Brev till Pola Gauguin 1932
Nasjonalmuseet
Kysser hon eller biter hon honom?
Katalogtexten till NG.K&H.A.18996
Stanisław Przybyszewski
En bruten man. I hans nacke ett bitande vampyransikte.
Återgivet av Sotheby’s
Inger Barbara Grimstad, Munchmuseet
Subtila blåa och gröna toner har stigit fram ur mörkret.
Om restaureringen 2023, citerad av Sotheby’s
Hur många versioner av Vampyr finns det?
Munchmuseets samlingsdatabas är samtidigt Gerd Wolls verkkatalog. Den redovisar sju målade versioner. Fyra kommer från 1893 till 1895 och tre från 1916 och framåt. Poster som börjar på MM.M är Munchmuseets egna målningar. Poster som börjar på PE.M är verk utanför museet, inklusive dukar som ägs av andra museer.
| År | Woll | Inventarienummer | Mått (cm) | Ägare |
|---|---|---|---|---|
| 1893 | M 334 | PE.M.00332 | 80,5 × 100,5 | Göteborgs konstmuseum |
| 1893 | M 335 | MM.M.00292 | 77,5 × 98,5 | Munchmuseet, Oslo |
| 1894 | M 349 | PE.M.00331 | 100 × 110 | Privat ägo, såld 2008 |
| 1895 | M 377 | MM.M.00679 | 91 × 109 | Munchmuseet, Oslo |
| 1916-18 | M 1174 | MM.M.00169 | 84 × 104 | Munchmuseet, Oslo |
| 1916-18 | M 1176 | PE.M.00333 | 85 × 110 | Sammlung Würth, Künzelsau |
| 1924-25 | M 1508 | MM.M.00374 | 198,5 × 135 | Munchmuseet, Oslo |
Uppgifterna kommer från Munchmuseets egna objektposter. Måtten anges som höjd × bredd.
Engelska Wikipedia säger något annat. Där uppges sex versioner från 1893 till 1895, varav tre på Munchmuseet och en som saknas. Museets egen katalog ger fyra oljor från de åren, två i Oslo, en i Göteborg och en i privat ägo. Sotheby’s katalognot från 2008 räknar till samma fyra original, men daterar den andra Osloversionen till 1893 där museet skriver 1895.
Den sista versionen heter inte Vampyr. Munchmuseet för duken från 1924 och 1925 under titeln Vampyr i skogen, där kvinnan och mannen är nakna och omgivna av tät skog. Formatet skiljer sig från alla andra. Duken är 198,5 centimeter hög och 135 bred, den enda stående versionen och den största.
- Vampyr 1893, 80,5 × 100,5 cm, Göteborgs konstmuseum, Woll M 334
- Vampyr i skogen 1924-25, 198,5 × 135 cm, Munchmuseet, Woll M 1508
Den första och den sista versionen i skala efter museets mått. Skissen återger inga målningar.
Vilken version finns i Sverige?
Göteborgs konstmuseum äger en av de fyra ursprungsversionerna. Duken är målad 1893 i olja, mäter 80,5 × 100,5 centimeter och är signerad uppe till höger med E Munch 1893. Munchmuseets katalog för den som Woll M 334 med numret PE.M.00332 och anger Göteborgs konstmuseum som ägare. Museets egen sida om samlingen Nordic Fin de Siècle nämner Vampyren från 1893 tillsammans med Den sjuka flickan från 1896.
Göteborgsversionen har en särställning. Norsk kunstnerleksikon räknar upp Livsfrisens motiv och skriver Vampyr, 1893, Göteborg Konstmuseum med flera. Uppslagsverket nämner därmed den svenska duken först bland ägarna.
Museets eget inventarienummer gick inte att läsa. Samlingsdatabasen svarade inte vid vår kontroll. Numret och förvärvsåret står därför öppna. Woll M 334 och PE.M.00332 är de nummer som går att belägga.
Vad är Livsfrisen?
Livsfrisen är Munchs eget namn på en serie bilder om den moderna själens liv. Han räknade den som sitt huvudverk jämte auladekorationerna i Oslo. Store norske leksikon räknar upp ett tjugotal motiv i serien, bland dem Skriet, Kysset, Madonna, Ångest, Döden i sjukrummet, Livets dans och Aska.
Utställningshistoriken visar hur serien växte. Sex verk visades i Berlin 1893 och femton i Stockholm 1894. På Berlinsecessionen 1902 hängde 22 verk fördelade på fyra väggar. Nasjonalmuseet noterar att det dröjde över trettio år efter Berlinutställningen innan serien fick namnet Livsfrisen.
En vanlig sammanblandning bör redas ut. Munchs bildserie visades första gången hos Verein Berliner Künstler hösten 1892. Utställningen blev en skandal och stängdes en vecka efter öppningen. Vampyr målades 1893 och kan därför inte ha ingått i skandalutställningen.
Hur gjorde Munch de grafiska bladen?
Motivet finns också som grafik, i två varianter. Vampyr I är en litografi från 1895, Woll G 40, med numret MM.G.00567a. Vampyr II är en litografi från samma år, Woll G 41, tryckt hos M. W. Lassally Graphische Kunst-Anstalt i Berlin och 385 × 555 millimeter stor i Munchmuseets exemplar.
Den tekniskt intressanta delen kom 1902. Nasjonalmuseet beskriver hur Munch då kombinerade litografin med färgträsnitt. Träplattorna hade han sågat upp i bitar, färgat in var för sig och satt ihop igen som ett pussel innan avtryck togs. Därför skiljer sig färgsättningen mellan exemplaren av Vampyr II.
Ett blad i Oslo visar greppet. Nasjonalmuseets NG.K&H.A.18996 mäter 388 × 550 millimeter och är daterat så att plåtarna utfördes 1895 och 1902 medan trycket gjordes omkring 1902. Munchmuseet noterar att samlingen rymmer 93 objekt som hör till det grafiska motivet Vampyr II.
Varför ser målningen ljusare ut i dag?
Mörkret var delvis fernissa. Munchmuseets version limmades om 1957 på en ny duk under högt tryck, stora partier retuscherades och två lager fernissa lades på. Fernissan trängde med tiden in i färgskikten, fick färgen att kupa sig och riskerade att lossna i flagor.
Arbetet pågick från februari till augusti 2023 enligt Munchmuseet, medan Sotheby’s beskriver det som en fyra månader lång restaurering. Fernissan och 1957 års retuscher och kitt togs bort och ersattes med nya retuscher som går att avlägsna. Resultatet beskrev konservatorn så att subtila blåa och gröna toner har stigit fram ur mörkret. Den restaurerade duken visades från den 28 oktober 2023 i utställningen Goya and Munch: Modern Prophecies.
Beskrivningen av verket behöver följa med. Formuleringar om mörka, dämpade färger bygger på reproduktioner av ett fernissat tillstånd som inte längre finns.
Vad hände vid stölden 1988?
Munchmuseet skriver själv att Vampyr från 1893 stals från den gamla museibyggnaden på Tøyen i Oslo den 23 februari 1988. Duken kom tillbaka den 22 augusti samma år, med en tydligt synlig repa. Enligt VG tog sig tjuvarna in genom ett fönster. I augusti kom Pål Enger gående in på polishuset i Oslo med målningen under armen. Han dömdes tillsammans med en annan man i december samma år.
Sotheby’s beskriver samma repa i en egen artikel. Munchmuseet kopplar stölden till den duk som restaurerades 2023 och kallar den för den ömtåligaste versionen av motivet i samlingen.
Vad såldes Vampyr för på auktion?
Versionen från 1894 såldes hos Sotheby’s i New York den 3 november 2008, som lot 21 i Impressionist and Modern Art Evening Sale med försäljningskoden N08485. Verket är olja på duk, 100 × 110 centimeter, signerat och daterat E. Munch 1894 uppe till höger. Auktionshuset publicerade inget utrop.
Prisuppgifterna kommer från två håll. Sotheby’s egen artikel anger 38,2 miljoner dollar och Munchmuseet anger 258 miljoner norska kronor. Proveniensen går tillbaka till Nini Roll Anker och John Anker i Asker, som förvärvade duken 1903. Sedan 1934 har den legat i samma privatsamling.
Rekordet stod inte länge. Priset var ett världsrekord för Munch vid tidpunkten, men slogs när en pastellversion av Skriet såldes hos Sotheby’s i New York den 2 maj 2012. Köparen av Vampyr är inte offentlig. Sotheby’s publicerar inte namnet.
-
1892
Munchs bildserie visas hos Verein Berliner Künstler och utställningen stängs.
-
1893
Motivet målas första gången, under titeln Kjærlighet og smerte.
-
1893
Sex verk ur serien visas i Berlin.
-
1894
Stockholm ser femton verk ur serien.
-
1895
Munch gör litografierna Vampyr I och Vampyr II.
-
1902
Litografin kombineras med färgträsnitt från uppsågade träplattor.
-
1902
Berlinsecessionen visar 22 verk ur Livsfrisen på fyra väggar.
-
1903
Nini Roll Anker och John Anker köper 1894 års version.
-
1932
Munch skriver till Pola Gauguin att titeln är lite av ett skämt.
-
1957
Munchmuseets duk limmas om, retuscheras och fernissas i två lager.
-
23 februari 1988
Versionen från 1893 stjäls från museibyggnaden på Tøyen.
-
3 november 2008
Versionen från 1894 säljs hos Sotheby’s i New York.
-
2023
Fernissan tas bort och de blå och gröna tonerna kommer fram.
Var finns Munch i nordiska samlingar?
Thielska Galleriet i Stockholm har den största samlingen utanför Norge. Museet anger själv tolv oljemålningar och nästan hundra grafiska blad, bland dem Det sjuka barnet från 1907, Förtvivlan från 1892 och porträtten av Ernest Thiel och Friedrich Nietzsche. Någon version av Vampyr finns inte där.
Nationalmuseums innehav går inte att belägga. Sökningar i museets samlingsdatabas ger inga poster med verk av Edvard Munch. Något innehav har inte kunnat bekräftas. Moderna Museet har visat Munch i utställningar utan att äga verken.
| Samling | Verk | År | Nummer |
|---|---|---|---|
| Göteborgs konstmuseum | Vampyren | 1893 | Woll M 334, PE.M.00332 |
| Göteborgs konstmuseum | Den sjuka flickan | 1896 | ej hämtat |
| Thielska Galleriet | Det sjuka barnet | 1907 | ej hämtat |
| Thielska Galleriet | Förtvivlan | 1892 | ej hämtat |
| Thielska Galleriet | Porträtt av Ernest Thiel | 1907 | ej hämtat |
| Statens Museum for Kunst | Aftenpassiar | 1889 | KMS2070 |
| Statens Museum for Kunst | Sortklædt dame | 1891 | KMS2096 |
| Statens Museum for Kunst | Portræt af professor Daniel Jacobson | 1908 | KMS4179a |
| Statens Museum for Kunst | Dødskamp | 1915 | KMS3325 |
| Nasjonalmuseet, Oslo | Vampyr II, färglitografi och färgträsnitt | 1895 och 1902 | NG.K&H.A.18996 |
Uppgifterna kommer från museernas egna sidor. Göteborgs konstmuseums egna nummer gick inte att läsa.
Munchmuseets grund är en gåva. Samlingen bygger på Edvard Munchs testamentariska gåva till Oslo 1940, kompletterad med samlingarna efter Rolf Stenersen, Amaldus Nielsen och Ludvig O. Ravensberg. Museet anger mer än 42 000 unika föremål, varav nära 27 000 unika konstverk.
När blev Munchs verk fria i Sverige?
Enligt 43 § upphovsrättslagen gäller skyddet till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. Edvard Munch dog den 23 januari 1944 i Aker utanför Oslo. Skyddet löpte därmed ut den 31 december 2014. Munchs verk är fria i Sverige sedan den 1 januari 2015.
Fotografiet är en egen fråga. Att målningen är fri betyder inte att varje museifoto av den får användas, eftersom en fotografisk bild kan ha eget skydd enligt 49 a § samma lag. Museernas bildvillkor är avtal och gäller oavsett skyddstiden för konstnären.
Var kan du se Vampyr?
Göteborgs konstmuseum visar 1893 års version i sin samling av nordiskt sekelskiftesmåleri. Munchmuseet i Oslo äger fyra av de sju målade versionerna. Duken från 1895 anges i museets objektpost som utställd i Infinite. Nasjonalmuseet i Oslo har de grafiska bladen, bland dem kombinationen av litografi och färgträsnitt.
- Sju versioner, inte fleraMunchmuseets katalog redovisar sju målade versioner med känd ägare.
- En av dem i GöteborgDuken från 1893 hänger på Göteborgs konstmuseum och räknas av Norsk kunstnerleksikon till Livsfrisen.
- Titeln kom utifrånMotivet hette Kjærlighet og smerte innan Przybyszewski gav det namnet Vampyr.
- Mörkret var fernissaRestaureringen 2023 tog bort fernissan från 1957 och blått och grönt kom fram.
Vanliga frågor om Vampyr
Vem målade Vampyr?
Edvard Munch. Den första versionen målades 1893, under titeln Kjærlighet og smerte.
Hur många versioner finns det?
Sju målade versioner enligt Munchmuseets katalog, fyra från 1893 till 1895 och tre från 1916 och framåt.
Finns Vampyr i Sverige?
Ja. Göteborgs konstmuseum äger versionen från 1893, 80,5 × 100,5 centimeter, Woll M 334.
Biter kvinnan mannen i halsen?
Museerna låter frågan stå öppen. Nasjonalmuseet frågar i sin katalogtext om hon kysser eller biter honom.
Varför heter målningen Vampyr?
Namnet kommer enligt Nasjonalmuseet från Stanisław Przybyszewski i Munchs Berlinkrets. Munch själv kallade titeln ett skämt.
Vad hände med Vampyr 1988?
Munchmuseets version stals i februari och återlämnades i augusti av Pål Enger, som dömdes i december samma år.
Vad såldes Vampyr för?
Versionen från 1894 såldes hos Sotheby’s i New York den 3 november 2008. Auktionshuset anger 38,2 miljoner dollar.
Varför ser målningen ljusare ut nu?
Restaureringen 2023 tog bort fernissan från 1957. Blå och gröna toner som legat dolda kom fram igen.
Källor
Samtliga källor är lästa den 21 september 2026. Verkdata, mått och katalognummer kommer från museernas egna objektposter.
- Munchmuseet: Vampyr 1893, Göteborgs konstmuseum
- Munchmuseet: Vampyr 1893, museets egen version
- Munchmuseet: Vampyr 1894, privat ägo
- Munchmuseet: Vampyr 1895
- Munchmuseet: Vampyr i skogen 1924-25
- Munchmuseet: museets tolkning av motivet
- Munchmuseet: brevet till Pola Gauguin 1932
- Munchmuseet: restaureringen 2023
- Munchmuseet: stölden den 23 februari 1988 och återlämnandet
- Munchmuseet: Vampyr II, litografi
- Nasjonalmuseet: Vampyr II med färgträsnitt
- Nasjonalmuseet: Livsfrisen i museets samlingsguide
- Store norske leksikon: titeln Kjærlighet og smerte och Berlinåren
- Store norske leksikon: Livsfrisens omfång och utställningar
- Norsk kunstnerleksikon: Göteborgsversionen i Livsfrisen
- Göteborgs konstmuseum: Vampyren och Den sjuka flickan
- Thielska Galleriet: museets Munchsamling
- Sotheby’s: lot 21 med proveniens och katalognot
- Sotheby’s: priset och restaureringen
- Statens Museum for Kunst: Aftenpassiar och övriga Munchposter
- Riksdagen: upphovsrättslagen 43 § och 49 a §
