Skriet: Edvard Munchs ikoniska skildring av mänsklig ångest
Skriet (The Scream) är det populära namnet på en serie av fyra verk skapade av den norska expressionistiska konstnären Edvard Munch mellan 1893 och 1910. Varje version visar en figur med ett plågat uttryck stående mot en turbulent, färgstark himmel. Munch själv kallade verken för ”Der Schrei der Natur” (Naturens skrik), vilket syftar till den känsla av ångest och oro som genomsyrar hans konst. Dessa verk har blivit ikoner inom modern konst, jämförbara med Mona Lisa i deras kulturella betydelse och genomslag.
Verkens historia och kontext
Edvard Munchs Skriet är inte bara en målning, utan en serie av fyra olika versioner skapade i olika medier, inklusive målningar och pasteller. Denna serie utforskar teman som ångest, rädsla och den existentiella mänskliga erfarenheten, vilket reflekterar Munchs egna känslomässiga och psykologiska kamp under denna period. Skriet är kanske den mest kända av hans verk och fångar på ett kraftfullt sätt den känslomässiga intensitet som han ofta försökte förmedla genom sin konst.
Första versionen (1893)
Den första versionen av Skriet är en pastell och skapades år 1893. Den finns idag på Munch-museet i Oslo. Detta verk var banbrytande för sin tid och visade en djärv användning av färg och linje för att uttrycka en stark känslomässig upplevelse. Munch hade här redan lagt grunden för det som skulle bli en av modernismens mest kända bilder.
Andra versionen (1893)
Samma år skapade Munch den andra versionen av Skriet, denna gång i oljemålning. Denna version finns idag i Nationalgalleriets samling i Oslo. Skillnaderna mellan de två verken ligger främst i färgvalen och detaljerna i landskapet, men båda förmedlar samma känsla av intensitet och ångest.
Tredje versionen (1895)
Den tredje versionen skapades 1895 som en annan pastell. Denna version såldes på auktion 2012 för nästan 120 miljoner dollar, vilket gör den till en av de dyraste konstverken som någonsin sålts. Detta visar inte bara verkets ikoniska status, utan också den bestående fascinationen för Munchs arbete och dess budskap om mänsklig känslomässig kamp.
Fjärde versionen (1910)
Den sista versionen av Skriet är en målning som skapades år 1910 och förvaras på Munch-museet i Oslo. Trots att det är den senaste versionen, förblir den trogen de tidigare avbildningarna, med samma typiska skildring av den plågade figuren och den böljande, färgstarka himlen.
Komposition och stil
Skriet är känt för sin unika stil och komposition som kombinerar expressionistisk färganvändning och kraftfulla, virvlande linjer. Verket visar en ensam figur på en bro eller gångväg, med händerna mot ansiktet i ett uttryck av ren skräck och ångest. Bakom figuren sträcker sig en kaotisk och böljande himmel i intensiva nyanser av rött, orange och gult, medan fjorden och landskapet verkar vrida och vända sig på ett surrealistiskt sätt.
Färg och form
Munch använde starka, kontrasterande färger för att skapa en dramatisk och ångestladdad scen. Den röda och orangea himlen förstärker en känsla av överväldigande kaos, medan de böljande linjerna i landskapet och himlen skapar en känsla av rörelse och osäkerhet. Detta sätt att skildra naturen med intensiv färg och form var ett tidigt exempel på expressionism, där konstnärer använde förvrängda linjer och färger för att uttrycka känslor snarare än att återge naturen exakt.
Symbolik
Den ensamma, plågade figuren i Skriet har blivit en symbol för mänsklig ångest och existentiell rädsla. Figuren framstår som ett uttryck för ren panik och alienation, och verkar nästan smälta in i bakgrunden, vilket förstärker känslan av isolering. Den kaotiska himlen och det förvridna landskapet reflekterar det inre tumultet och känslomässiga kaos som Munch själv upplevde.
Enligt Munchs egna dagboksanteckningar kom inspirationen till Skriet när han en kväll var ute på promenad med sina vänner och plötsligt fick en känsla av djup ångest medan solen gick ner och himlen blev blodröd. Han beskrev detta ögonblick som att han ”hörde ett oändligt skrik genom naturen”, vilket han försökte fånga i sitt konstverk.
Betydelse och påverkan
Skriet har blivit en av de mest ikoniska och symboliska målningarna inom modern konst. Arthur Lubow har beskrivit verket som ”en ikon för modern konst, en Mona Lisa för vår tid”. Verket representerar en universell känsla av ångest och alienation, särskilt i en tid av modernisering och förändring som präglade slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Munchs förmåga att uttrycka denna känsla genom konst har gjort Skriet till en kraftfull symbol för den mänskliga upplevelsen i en kaotisk och osäker värld.
Konstverket har haft en djupgående inverkan på många konstnärer och har inspirerat generationer av skapare att utforska emotionella och psykologiska teman genom konst. Verkets popularitet har också lett till otaliga parodier, hyllningar och referenser inom populärkultur, från filmer och musik till reklam och litteratur.
Bevarande och utställning
De olika versionerna av Skriet är utspridda på olika platser i Oslo:
- Nationalgalleriet i Oslo: Har en av de två målade versionerna från 1893.
- Munch-museet i Oslo: Förvarar den andra målade versionen från 1910 samt en pastellversion från 1893.
Trots sin ålder och känslighet bevaras verken noggrant och visas i periodiska utställningar. På grund av sin betydelse har Skriet varit föremål för rigorösa restaureringsinsatser för att säkerställa att dess färger och uttryck bevaras för framtida generationer. Verkens känslomässiga kraft och ikoniska status gör dem till en oumbärlig del av Norges konsthistoria och världens moderna kulturarv.
Munchs personliga kamp och inspirationen bakom Skriet
Edvard Munch hade ett turbulent liv präglat av personlig förlust, sjukdom och psykiska problem. Hans far dog när Munch var ung, och han förlorade sin mor och syster i tidig ålder. Dessa erfarenheter präglade hans konst, som ofta utforskade teman som död, ångest, ensamhet och melankoli. Skriet kan ses som en personlig manifestation av dessa känslor, ett försök att ge form åt den inre oro som Munch upplevde genom hela sitt liv.
Munchs konstnärskap var banbrytande eftersom han vågade skildra det mänskliga känslolivet på ett naket och rått sätt, snarare än att följa de stränga reglerna för realism som dominerade mycket av den samtida konsten. Genom att använda färg och form på ett sätt som uttrycker känslor snarare än att skildra exakta detaljer, banade Munch vägen för expressionismen, en rörelse som skulle växa fram starkt under det tidiga 1900-talet.
Skriet: En bestående kulturell ikon
Skriet är mer än bara en målning; det är en kulturell symbol som har kommit att representera ångest, alienation och den mänskliga upplevelsen av existentiell oro. Oavsett hur många gånger det parodieras eller återskapas, förlorar Skriet aldrig sin kraft att beröra och få betraktaren att känna den emotionella tyngd som Munch förmedlade genom sina virvlande linjer och intensiva färger. Genom Skriet har Munch inte bara skapat ett konstverk, utan också ett visuellt språk för mänsklig ångest som fortsätter att tala till oss, oavsett tid och plats.
Konstnär: Edvard Munch
Period: Expressionism – ca 1905 – ca 1920
