Skriet

Skriet, på norska Skrik, är Edvard Munchs mest kända motiv och finns i fyra färgversioner från 1893 till omkring 1910 och som litografi från 1895. Den mest kända versionen från 1893 är målad i tempera och fettkrita på papp och hänger i Nasjonalmuseet i Oslo. MUNCH-museet äger en teckning från 1893 och en målning från omkring 1910, medan pastellen från 1895 är privatägd sedan den såldes för nästan 120 miljoner dollar 2012. Motivet bygger på en upplevelse Munch skrev ned i Nice 1892, när himlen över fjorden blev blodröd och han kände ett stort skrik gå genom naturen. Här får du alla versioner, Munchs egen text, platsen vid Ekeberg, teorierna om himlen och stölderna 1994 och 2004.

Hur många versioner av Skriet finns det?

Svaret beror på hur man räknar. MUNCH-museet skriver att Munch gjorde fyra färgversioner, två målningar och två teckningar. Store norske leksikon räknar fem versioner, eftersom litografin från 1895 räknas med.

Måtten för teckningen från 1893 kommer från en konserveringsstudie av Pettersen 2022, eftersom MUNCH inte anger dem. Övriga uppgifter kommer från museerna och Sotheby’s.

Teckningen från 1893 satt ursprungligen på baksidan av en Vampyr. Kartongen delades någon gång före 1950 och båda bilderna klistrades upp på fiberskiva. Målningen som MUNCH nu daterar till omkring 1910 hade tidigare dateringen 1893. Museet ändrade den efter rånet 2004 och den restaurering som följde.

Litografin trycktes 1895 och bär den tyska titeln Geschrei. MUNCH uppskattar att det finns omkring 30 avdrag, varav vissa är handkolorerade med akvarell. Nasjonalmuseets exemplar köptes troligen 1902 och har inskriften Ich fühlte das grosse Geschrei durch die Natur.

Vad skrev Munch om upplevelsen bakom Skriet?

Munch skrev ned upplevelsen i Nice den 22 januari 1892. Store norske leksikon återger den komprimerade versionen av prosadikten, här med snedstreck där raderna bryts.

Jeg gik bortover veien med to venner / solen gik ned / Jeg følte som et pust af vemod / Himmelen ble pludselig blodig rød / Jeg stanset, lænede mig til gjærdet træt til døden / Så ut over de flammende skyerne som blod og sværd / Den blåsvarte fjord og by / Mine venner gik videre / jeg stod der skjælvende af angest / Og jeg følte som et stort, uendeligt skrig gjennem naturen

Fritt översatt gick Munch längs vägen med två vänner när solen gick ned och himlen plötsligt blev blodröd. Han stannade, lutade sig dödstrött mot staketet och såg de flammande molnen som blod och svärd över den blåsvarta fjorden och staden. Vännerna gick vidare medan han stod kvar och darrade av ångest. Då kände han ett stort, oändligt skrik gå genom naturen.

Samma berättelse finns i en längre anteckning från 1892 och på ramen till pastellen från 1895, som slutar med orden jeg følte det store Skrig i Naturen. På litografin står den på tyska. Munch publicerade hela texten 1928 i ett häfte om Livsfrisen, sitt livslånga projekt.

Var ligger platsen i Skriet?

Nasjonalmuseet skriver att det förenklade landskapet går att känna igen och visar Kristianiafjorden sedd från Ekeberg. Store norske leksikon beskriver hur vi ser fjorden och staden från Ekebergåsen, med staden längst in till höger. De två gestalterna längre bort på vägen är vännerna från Munchs text. Enligt astronomer vid Texas State University vetter utsikten från Munchs plats mot sydväst.

Varför är himlen röd?

Den röda himlen har fått flera naturvetenskapliga förklaringar. Astronomerna vid Texas State University föreslog 2004 att Munch mindes de ovanligt röda skymningarna efter vulkanutbrottet på Krakatau, som syntes i Norge från slutet av november 1883 till mitten av februari 1884. Meteorologer invände 2017 att Munch beskrev en enstaka händelse, medan de vulkaniska solnedgångarna återkom nästan varje dag.

De föreslog i stället pärlemormoln, som kan lysa i starka färger efter solnedgången. Klimatforskaren Alan Robock sammanfattade 2018 att vi inte vet om Munch målade exakt det han såg. Han kan ha kombinerat flera intryck. Ingen av teorierna är bevisad.

Vad visar bilden?

Förgrunden domineras av en gestalt med händerna mot huvudet och öppen mun, på en väg med ett räcke som skär diagonalt genom bilden. Himlen böljar i rött och orange över den blåsvarta fjorden. MUNCH-museet berättar att en kritiker i Paris 1896 föreslog att verket borde heta vandrande foster.

På Nasjonalmuseets version finns en inskrift med blyerts, Kan kun være malet af en gal Mand! Nasjonalmuseet skriver att det är Munch själv som har skrivit den.

Skriet brukar räknas till expressionismens förelöpare, eftersom färg och form uttrycker en känsla snarare än återger naturen. Store norske leksikon kallar Munch en föregångsfigur för den expressionistiska konsten från början av 1900-talet. Arthur Lubow beskrev 2006 i Smithsonian Magazine verket som en ikon för modern konst, en Mona Lisa för vår tid.

Hur stals Skriet?

1. 12 februari 1994

   Samma dag som OS-invigningen i Lillehammer tar sig tjuvar in genom ett fönster på Nasjonalgalleriet och tar målningen från 1893 på under 50 sekunder. De lämnar ett vykort med texten Takk for dårlig sikring.

2. 7 maj 1994

   Målningen är tillbaka, nästan oskadd, efter en täckoperation där en brittisk polis utger sig för att representera Getty.

3. 22 augusti 2004

   Två beväpnade män tar Skrik och Madonna från Munchmuseet på Tøyen.

4. 31 augusti 2006

   Polisen hittar båda målningarna.

5. 23 maj 2008

   Verken visas igen efter restaurering. En fuktskada i vänstra hörnet på Skrik gick inte att ta bort.

Enligt Britannica dömdes fyra män två år efter stölden 1994. Efter rånet 2004 fick Munchmuseet metalldetektorer, skyddsglas och fasta infästningar av verken.

Vem köpte pastellen från 1895?

Pastellen från 1895 är den enda versionen i privat ägo och sitter i Munchs egen ram, med prosadikten på framsidan. Den såldes på Sotheby’s i New York den 2 maj 2012 för 119 922 500 dollar inklusive avgifter, efter en budgivning som enligt CBS pågick i mer än tolv minuter. Säljare var Petter Olsen, vars far var vän och mecenat till Munch. Köparen var enligt Wall Street Journal finansmannen Leon Black.

Verket visades sedan på MoMA i New York från oktober 2012 till april 2013, utlånad av en privat samlare. Var den finns i dag har inte offentliggjorts.

Varför visas versionerna i rotation?

Alla versioner är gjorda på papp eller papper. MUNCH skriver att ljuset påverkar pigmenten och bryter ned papper och papp över tid. Därför kan ingen version visas hela tiden. Museet har därför ett noga avvägt rotationssystem där ingen version överexponeras.

Forskning har visat oväntade orsaker till skadorna. Kadmiumgult i den sena målningen har bleknat mot vitt. MUNCH skrev 2020 att luftfuktigheten är en större orsak än ljuset. Verket hade förvarats och visats vid 45 till 55 procents relativ luftfuktighet. Museet rekommenderar nu en lägre nivå.

På Nasjonalmuseets version från 1893 finns vita fläckar som länge ansågs vara fågelspillning. En analys vid forskningsanläggningen DESY i Hamburg 2016 visade att de är vax, troligen droppar från ett ljus i Munchs ateljé.

Vilken koppling har Skriet till Sverige?

Thielska galleriet i Stockholm äger Förtvivlan från 1892, med samma utsikt från Ekebergåsen. Museet kallar den den första versionen av Skriet. Ernest Thiel byggde upp en av de största Munchsamlingarna utanför Norge, med tolv oljemålningar och ett nittiotal grafiska blad.

Nasjonalmuseets utställningshistorik visar att målningen från 1893 har visats i Stockholm två gånger, på Edvard Munchs utställning 1894 och på Höjdpunkter i norsk konst 1968. Pastellen från 1895 gick också via Stockholm. Sotheby’s katalog visar att den i januari 1937 låg i kommission hos konst- och antikvitetshandeln M. Molvidson i Stockholm, innan Thomas Olsen i Oslo köpte den omkring 1937.

Moderna Museet ägnade ett helt avsnitt åt motivet i utställningen Munch by Himself 2005, med rubriken I felt the great scream through nature. Någon version av Skriet finns inte i Moderna Museets samling.

Var kan du se Skriet?

Nasjonalmuseet vid Vestbanen i Oslo öppnade den 11 juni 2022 och visar målningen från 1893 i Munchsalen, tillsammans med 18 av Munchs viktigaste verk. I november 2022 försökte två klimataktivister limma fast sig vid målningen utan att skada den.

MUNCH i Bjørvika öppnade den 22 oktober 2021. På fjärde våningen växlar målningen, teckningen och ett färglagt tryck under dagen, så att en version alltid syns medan de andra vilar i mörker. Kontrollera museernas webbplatser före besöket, eftersom versionerna kan vara tillfälligt nedtagna.

• Vax, inte fågelspillningDe vita fläckarna på versionen från 1893 är vax, troligen från ett ljus i ateljén.
• Fukt bleker gultKadmiumgult i den sena målningen har bleknat mer av luftfuktighet än av ljus.
• Vandrande fosterEn kritiker i Paris föreslog 1896 att verket borde byta namn.
• Via StockholmPastellen låg i kommission hos en konsthandel i Stockholm 1937.

Vanliga frågor om Skriet

Vem målade Skriet?

Edvard Munch. De två första färgversionerna gjordes 1893. Vincent van Gogh har inget med verket att göra.

Hur många versioner av Skriet finns det?

Fyra färgversioner, två målningar och två teckningar. Därtill kommer en litografi från 1895 i omkring 30 avdrag.

Var finns Skriet?

Målningen från 1893 hänger i Nasjonalmuseet i Oslo. MUNCH i Oslo äger teckningen från 1893, målningen från omkring 1910 och flera litografier. Pastellen från 1895 är privatägd.

Vad kostade Skriet?

Pastellen från 1895 såldes på Sotheby’s 2012 för 119 922 500 dollar inklusive avgifter. De andra versionerna är museiägda och har aldrig sålts på auktion.

Varför är himlen röd i Skriet?

Munch beskrev en solnedgång där himlen blev blodröd. Forskare har föreslagit både Krakataus utbrott och pärlemormoln, men ingen teori är bevisad.

Var ligger platsen i Skriet?

På Ekebergåsen i Oslo, med utsikt över fjorden och staden.

Vad heter Skriet på norska?

Skrik. På litografin från 1895 står den tyska titeln Geschrei.

Har Skriet blivit stulen?

Ja, två gånger. Målningen från 1893 stals 1994 och den sena målningen 2004. Båda återfanns.

Källor

Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Teknik, mått och ägare kommer från museernas egna poster.

• Nasjonalmuseet: Skrik 1893, teknik, förvärv och utställningshistorik
• Nasjonalmuseet: litografin Geschrei
• Nasjonalmuseet: Munch och Skrik i museet
• MUNCH: The Scream
• MUNCH: fem saker om Skrik
• MUNCH: var versionerna visas
• MUNCH: teckningen från 1893
• MUNCH: målningen från omkring 1910
• MUNCH: pastellen från 1895
• MUNCH: litografin
• MUNCH: rånet 2004 och den nya dateringen
• MUNCH: blekningen av kadmiumgult
• MUNCH: Skrik i kulturen
• Store norske leksikon: Skrik
• Store norske leksikon: MUNCH
• International Journal of Conservation Science: Pettersen 2022
• Sotheby’s: pastellen, lot 20 och proveniens
• CBS: auktionen 2012
• Hollywood Reporter: köparen enligt Wall Street Journal
• Britannica: stölden 1994
• Kunstavisen: stölden 1994
• VG: Skrik och Madonna återfunna 2006
• Sky & Telescope: Krakatauteorin
• Hyperallergic: pärlemormoln
• ScienceDaily: Robock och himlen i Skrik
• DESY: de vita fläckarna
• Smithsonian Magazine: Arthur Lubow 2006
• MoMA: pastellen på MoMA 2012 till 2013
• Thielska galleriet: Förtvivlan
• Thielska galleriet: Edvard Munch i samlingen
• Moderna Museet: Munch by Himself 2005
• MUNCH: Skrik flyttar in i nya MUNCH
• Nasjonalmuseet: öppningen 2022
• VG: aktivisterna 2022