Stjärnenatt

Stjärnenatt är Vincent van Goghs målning av en virvlande natthimmel över en sovande by, gjord i juni 1889 på mentalsjukhuset i Saint-Rémy-de-Provence i södra Frankrike. Den är målad i olja på duk, mäter 73,7 × 92,1 centimeter och hänger i dag på Museum of Modern Art i New York. Utgångspunkten var utsikten från hans fönster långt före gryningen, när morgonstjärnan lyste stort, men duken målades på dagen. Titeln förekommer också som Stjärnnatt och Stjärnklar natt, på engelska The Starry Night. Här går vi igenom breven där han nämner målningen, astronomin, fysikernas virvlar, vägen till MoMA och spåren i nordiska museer.

Vad föreställer Stjärnenatt?

Målningen visar en himmel i rörelse över en by vid foten av blåsvarta berg. MoMA beskriver en stilla by av enkla hus kring en kyrka, vars torn skjuter upp över bergen. Till vänster reser sig en cypress från förgrunden mot dukens överkant. Himlen fylls av virvlar, stjärnor med ljuskransar och en månskära uppe till höger.

I maj 1889 lade Van Gogh in sig själv på mentalsjukhuset Saint-Paul-de-Mausole i Saint-Rémy, enligt Van Gogh Museum på grund av sin sköra psykiska hälsa. Han stannade ungefär ett år. Stjärnenatt blev den mest kända målningen från den tiden.

Hur kom Stjärnenatt till?

Van Gogh hade burit på idén länge. I april 1888 skrev han från Arles att han också behövde en stjärnnatt med cypresser eller kanske över ett fält med mogen säd. Samma höst målade han Stjärnenatt över Rhône. Den gjordes ute i natten under en gaslykta, skrev han i slutet av september.

I Saint-Rémy fick han ett extra rum att arbeta i, eftersom mer än trettio rum stod tomma. Omkring den 18 juni 1889 skrev han till brodern Theo: ”Äntligen har jag ett landskap med olivträd och också en ny studie av en stjärnhimmel.” MoMA skriver att duken målades på dagen i flera omgångar, under helt olika väderförhållanden. Martin Bailey i The Art Newspaper tror att det skedde helgen den 15 och 16 juni.

1. 23 maj 1889

   Brev 776. Genom det järngallrade fönstret ser han ett inhägnat vetefält och soluppgången.

2. Början av juni

   Brev 777. Han ser landskapet från fönstret långt före soluppgången, med bara morgonstjärnan, som ser mycket stor ut.

3. 18 juni

   Brev 782. En ny studie av stjärnhimmel är klar.

4. 20 september

   Brev 805. Han kallar natteffekten och några andra dukar överdrifter i kompositionen.

5. 28 september

   Brev 806. Målningen skickas till Theo i Paris.

6. 22 oktober

   Brev 813. Theo tycker att sökandet efter stil tar bort den sanna känslan för tingen.

7. 26 november

   Brev 822 till Émile Bernard. Han har återigen gjort stjärnorna för stora, ett nytt bakslag.

Vad såg Van Gogh från fönstret?

Fönstret i sovrummet hade järngaller och vette mot ett inhägnat vetefält. Van Gogh skrev att han därifrån såg solen gå upp i all sin glans, så fönstret vette mot öster. Samma vy målade han i dagsljus i juni 1889, enligt ett brev den 9 juni.

Byn fanns inte i utsikten. MoMA skriver att den byggde på andra vyer och inte kunde ses från hans fönster. Konsthistorikern Albert Boime menade 1984 att det är Saint-Rémy med kyrkan Saint-Martin. Om cypresserna skrev Van Gogh i juni 1889 att de är vackra i linjer och proportioner, som en egyptisk obelisk.

Cypressen läses ofta som en symbol för död och evighet. Det är en senare tolkning, eftersom Van Goghs egna ord om cypresserna gäller form och färg. Kopplingen mellan stjärnor och död finns i stället i ett brev från Arles i juli 1888. Där skrev han att vi tar döden för att resa till en stjärna, som vi tar tåget till Tarascon eller Rouen.

Stämmer himlen i Stjärnenatt?

Morgonstjärnan i brevet var planeten Venus. Den blev synlig i morgongryningen i mitten av maj 1889 och steg högre under juni, enligt astronomen Charles A. Whitney som citeras i brevutgåvan. Albert Boime lät föreståndaren för Griffith-observatoriet i Los Angeles räkna ut himlen och föreslog att Van Gogh målat den som den såg ut i gryningen den 19 juni 1889.

Allt stämmer inte. Enligt astrofysikern Jean-Pierre Luminet medgav Boime att månen den dagen var avtagande och mer liknade en rugbyboll än den smala skära Van Gogh målade. Venus stod också till vänster om cypressen, medan den i målningen syns till höger. Luminet föreslår i stället den 25 maj 1889 klockan 4.40, då himlen mot öster en kort stund liknade målningen.

Luminet tolkar de två stjärnorna nära cypressens topp som Hamal och Sheratan i stjärnbilden Väduren. Boime föreslog att den stora virveln i mitten kunde bygga på Virvelgalaxen, som Lord Rosse tecknade och som fanns avbildad i Camille Flammarions populärastronomi. Galaxen syns dock inte i den delen av himlen, påpekar Luminet.

Är virvlarna turbulens?

Fysiker har länge fascinerats av virvlarna. År 2006 visade fysikern Aragón med kolleger att ljusstyrkan i Van Goghs målningar från hans sista period följer en statistik som liknar Kolmogorovs teori för turbulens. En forskargrupp med Yinxiang Ma som försteförfattare analyserade 2024 fjorton virvlar i Stjärnenatt inklusive månen och fann samma mönster. Studien publicerades i tidskriften Physics of Fluids.

Resultatet ifrågasattes snabbt. Mohamed Gad-el-Hak och James J. Riley skrev 2025 i Journal of Turbulence att Kolmogorovs teori gäller strömmande vätskor och inte kan tillämpas på en målning utan mätbara flödesegenskaper. Fler invändningar publicerades samma år. Säkrast är att säga att Van Gogh målade något som liknar turbulens, inte att han avbildade den.

Vad tyckte Van Gogh själv om målningen?

Van Gogh var kluven. I september 1889 kallade han natteffekten och ett par andra dukar överdrifter i kompositionen, med linjer vridna som i gamla träsnitt. Theo svarade i oktober att han förstod vad brodern sökte men att sökandet efter stil tog bort den sanna känslan för tingen.

I november skrev Vincent till målarvännen Émile Bernard att abstraktionen hade verkat lockande när Gauguin var i Arles. Men det är förtrollad mark, skrev han. Snart står man framför en mur. Han hade återigen låtit sig gå för långt och gjort stjärnorna för stora, ett nytt bakslag. Brevutgåvans kommentar påpekar att han tidigare hade försvarat målningen inför Theo.

Hur hamnade Stjärnenatt på MoMA?

Van Gogh höll först inne med målningen men skickade den till Theo i Paris den 28 september 1889. Theo dog i januari 1891 och hans änka Johanna van Gogh-Bonger ärvde den. Hon sålde den 1900 till Julien Leclercq i Paris, som året efter sålde den vidare till Claude-Emile Schuffenecker. Johanna köpte tillbaka den 1905.

År 1906 kom den till Georgette van Stolk i Rotterdam, enligt MoMA. Martin Bailey skriver att hon hade den i sitt orangeri och hängde upp en skyddande gardin framför den under varma sommardagar. Titeln Starry Night fick målningen enligt Bailey först på en utställning i Rotterdam 1927. Konsthandlaren Paul Rosenberg köpte den 1938.

MoMA förvärvade Stjärnenatt 1941 genom ett byte. Rosenberg fick tre verk ur Lillie P. Bliss testamenterade samling, Paul Cézannes Porträtt av Victor Chocquet i en fåtölj och Frukt och vin samt Henri de Toulouse-Lautrecs May Belfort i rosa. Museets kreditrad lyder fortfarande Lillie P. Bliss Bequest, by exchange.

Vilka andra stjärnnätter målade Van Gogh?

Stjärnenatt var inte Van Goghs första stjärnhimmel. Trottoarkaféet i Arles och Stjärnenatt över Rhône kom båda i september 1888. I maj 1890, strax före avresan från Saint-Rémy, målade han Landsväg i Provence om natten med en cypress, en måne och en stjärna.

Måtten kommer från museernas egna verksidor.

Van Gogh gjorde också en teckning efter Stjärnenatt sommaren 1889. Den skänktes till Kunsthalle Bremen 1918, togs av den sovjetiske officeren Viktor Baldin 1945 och finns enligt Martin Bailey i ett statligt ryskt magasin i Moskva. Den är inte förstörd, som ibland påstås.

Finns Saint-Rémy i nordiska museer?

Stjärnenatt har såvitt känt aldrig visats i Norden. Den har lämnat MoMA sällan, bland annat till Amsterdam 1990 och 2009 och till Metropolitan Museum i New York 2023.

Saint-Rémy och Van Goghs sista år finns ändå representerade i nordiska museer. Glyptotekets målning är särskilt intressant, eftersom museet beskriver den som hans tolkning av utsikten från rummet. Det är samma vy som Stjärnenatt utgår från. Göteborgs konstmuseum undersökte sin olivlund 2022 och kom fram till att färgerna har förändrats med tiden och att målningen troligen gjordes utomhus.

Nationalmuseum i Stockholm har en annan länk till Van Gogh. Ernst Josephson gav 1884 en skiss till Näcken till Theo van Gogh i Paris. Vincent kände till skissen genom Theos brev. Theos son skänkte den till Nationalmuseum 1946 som tack för den hjälp Sverige gav Nederländerna våren 1945.

Hur blev Stjärnenatt så känd?

Don McLean skrev sången Vincent hösten 1970 med ett tryck av Stjärnenatt framför sig. Den inleds med raden Starry, starry night och kom på albumet American Pie 1971. Som singel nådde den förstaplatsen i Storbritannien.

I tv-serien Doctor Who möter huvudpersonen Van Gogh i avsnittet Vincent and the Doctor, som sändes i juni 2010 med manus av Richard Curtis. LEGO gav 2022 ut en byggsats av Stjärnenatt i samarbete med MoMA, formgiven av en fan från Hongkong och med 2 316 bitar.

Var kan du se Stjärnenatt?

Stjärnenatt visas i MoMA:s samlingsgallerier på femte våningen i New York. MoMA:s curator Ann Temkin beskriver hur betraktaren ser motivet genom en konstnär som ville förmedla känsla och ande, något som gick långt bortom ren beskrivning. Målningen lånas sällan ut.

• Namnet kom 1927Titeln Starry Night användes enligt Martin Bailey först på en utställning i Rotterdam.
• Morgonstjärnan var VenusVan Gogh skrev att den såg mycket stor ut.
• Tre verk i byteMoMA gav bort två Cézanne och en Toulouse-Lautrec för att få målningen.
• Teckningen finns i MoskvaVan Goghs teckning efter målningen togs från Bremen 1945.

Vanliga frågor om Stjärnenatt

Vem målade Stjärnenatt?

Vincent van Gogh, i juni 1889 på mentalsjukhuset i Saint-Rémy-de-Provence.

Var finns Stjärnenatt?

På Museum of Modern Art i New York, som förvärvade den 1941.

Hur stor är Stjärnenatt?

73,7 × 92,1 centimeter. Den är målad i olja på duk.

Vad föreställer Stjärnenatt?

Utsikten från Van Goghs fönster före gryningen, med en cypress, en by och en himmel full av virvlar. Byn byggde på andra vyer.

Vad är den stora stjärnan i Stjärnenatt?

Den brukar tolkas som planeten Venus, morgonstjärnan som Van Gogh såg från fönstret och beskrev i ett brev i början av juni 1889.

Heter målningen Stjärnenatt eller Stjärnnatt?

Stjärnenatt är den vanligaste svenska titeln. Stjärnnatt och Stjärnklar natt förekommer också. Van Gogh kallade den själv en studie av stjärnhimmel.

Varför målade Van Gogh Stjärnenatt?

Han hade velat måla en stjärnnatt med cypresser sedan våren 1888. I Saint-Rémy gav utsikten från fönstret honom motivet.

Har Stjärnenatt visats i Sverige?

Nej, inte såvitt känt. Den har lämnat MoMA bara några få gånger.

Källor

Samtliga källor är lästa den 20 september 2026. Mått, datering och proveniens kommer från MoMA. Breven citeras efter Van Gogh Museums och Huygens brevutgåva.

• MoMA: The Starry Night, verksida och proveniens
• MoMA: Ann Temkin i audioguiden
• MoMA: Van Gogh and the Colors of the Night 2008
• MoMA: lånet till Amsterdam 2009
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 594
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 638
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 691
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 776
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 777
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 779
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 782
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 783
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 805
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 806
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 813 från Theo
• Vincent van Gogh, The Letters: brev 822 till Émile Bernard
• Van Gogh Museum: vistelsen i Saint-Rémy
• The Art Newspaper: Martin Bailey, tio överraskningar
• The Art Newspaper: teckningen från Bremen
• Jean-Pierre Luminet: himlen i Saint-Rémy
• Physics of Fluids: Ma med flera 2024
• Modern Sciences: kritiken 2025
• arXiv: Aragón med flera 2006
• Musée d’Orsay: Stjärnenatt över Rhône
• Kröller-Müller Museum: Landsväg i Provence om natten
• Kröller-Müller Museum: Trottoarkaféet
• Ny Carlsberg Glyptotek: Landskab fra Saint-Rémy
• Nasjonalmuseet: självporträtt 1889
• Göteborgs konstmuseum: Olivskog, Saint-Rémy
• Ateneum: Gata i Auvers-sur-Oise
• Nationalmuseum: Josephsons Näcken och Theo van Gogh
• American Songwriter: Don McLeans Vincent
• The Brothers Brick: LEGO-satsen 2022