Harriet Backer (1845–1932) var en banbrytande norsk konstnär som på allvar bröt mark för kvinnliga målare i Norden. Med sina stillsamma men tekniskt mästerliga interiörmålningar, där ljusets rörelse genom rum och fönster blev ett huvudmotiv, betraktas hon idag som en av de viktigaste nordiska konstnärerna inom naturalism och tidig impressionism. Hon blev internationellt erkänd redan under 1880-talet och undervisade senare flera av Norges mest hyllade konstnärer.
Harriet Backers konst präglades av vardagslivets stillhet och mästerligt ljus
Backers främsta kännetecken är hennes förmåga att skildra ljus – inte i det yttre landskapet som många av hennes samtida, utan i hemmets eller kyrkans rum. Hon fångade dagsljusets nyanser genom fönster, över träpaneler och tyg, ofta med en ensam kvinnlig figur i centrum. Denna teknik, ofta kallad ”en plein air indoors”, var unik i sin tid. Målningar som Blått interiör (1883) visar hennes mästerskap i att låta det blå skymningsljuset sjunka in i rummets stämning – poetiskt men aldrig sentimentalt.
Harriet Backers utbildningsresa – från Holmestrand till Paris
Född i Holmestrand i Norge år 1845 som dotter till en förmögen skeppsredare, visade Harriet tidigt konstnärlig talang. Redan som tolvåring började hon studera teckning och målning i Christiania (dagens Oslo). Senare vidareutbildade hon sig i Berlin (hos Alphons Holländer), i München (hos Eilif Peterssen och andra), samt i Paris där hon blev elev till mästarna Léon Bonnat och Jean-Léon Gérôme. Det var också i Paris som hon 1880 fick sitt internationella genombrott när målningen Solitude belönades med hedersomnämnande på den prestigefyllda Salongen.
Parisåren – en nordisk kvinnlig konstnärskoloni med Harriet Backer i centrum
Under 1878–1888 levde Backer i Paris, där hon delade ateljé med den norska konstnären Kitty Kielland. Tillsammans skapade de ett dynamiskt nav för kvinnliga nordiska konstnärer som ville arbeta seriöst i en tid då konstvärlden dominerades av män. Hon deltog i utställningar som Salon de Paris, Exposition Universelle och andra framträdande forum. År 1889 vann hon silvermedalj på världsutställningen i Paris för verket Chez Moi.
Harriet Backer blev lärare till Norges framtida konstnärselit
När Backer återvände till Norge 1888 bosatte hon sig i Sandvika utanför Christiania. Där öppnade hon en konstskola som kom att påverka en hel generation norska konstnärer. Bland eleverna fanns namn som Halfdan Egedius, Nikolai Astrup, Cora Sandel och Marie Hauge. Mellan 1889 och 1912 blev hennes ateljé en av Norges viktigaste plantskolor för konst.
Harriet Backers hedersutmärkelser och sena erkännanden
Backer tilldelades flera av Norges och Europas mest prestigefyllda utmärkelser. Hon blev riddare av Sankt Olavs orden (1:a klass) 1925 och fick Kongens fortjenstmedalje i guld 1908. Hon var också en av de första kvinnliga konstnärerna i Norden att försörja sig helt på sin konst och undervisning – utan att gifta sig eller vara beroende av manlig försörjning. Hon levde hela livet ogift, vilket gav henne en ovanlig frihet för sin tid.
Motivvärlden hos Harriet Backer – kvinnligt vardagsliv, kyrkor och tyst dramatik
Hennes motivkrets bestod ofta av kvinnor i vardagliga sysslor: vid pianot, med handarbete, läsande eller ensamma i bön i kyrkorummet. Hon målade även kyrkointeriörer, ofta med ett starkt spel mellan mörker och ljus, där ljusfläckarna nästan blir spirituella uttryck. Hon undvek det sentimentala, och valde i stället att porträttera det mänskliga i sin vardagliga värdighet – stilla men starkt.
Harriet Backer på museer och i samtida hyllningar
Idag finns hennes verk representerade i flera nordiska museer, inklusive Nasjonalmuseet i Oslo, Nationalmuseum i Stockholm och KODE i Bergen. Under 2023–2024 uppmärksammades hon i en stor retrospektiv utställning: Harriet Backer – Färgens musik, som visades på Nasjonalmuseet, Nationalmuseum i Stockholm och Musée d’Orsay i Paris. Utställningen lyfte särskilt fram hur hon bröt barriärer inom både teknik, kön och konstnärlig tolkning.
Intressant fakta om Harriet Backer
- Hon var syster till den kända författaren Inger Alver Backer.
- Hon skrev aldrig ett manifest men levde ett liv som inspirerade andra kvinnor att satsa på konsten – ofta med orden:
”Jag tjänar kvinnors sak bäst genom att arbeta som en man.” - Trots sin starka förankring i realism och naturalism, hade hon stor respekt för modernismens förespråkare – även om hon själv aldrig lämnade sina egna ideal.
Verk att känna till om Harriet Backer
| Titel | År | Plats |
|---|---|---|
| Blått interiør | 1883 | Nasjonalmuseet |
| Solitude | 1880 | Musée d’Orsay |
| Chez Moi | 1887 | Privat samling |
| Barnedåp i Tanum kirke | 1892 | KODE, Bergen |
| Ved lampelys | 1890 | Nasjonalmuseet |
Harriet Backer är idag inte bara erkänd som konstnär – utan som en portalfigur för kvinnors plats i den nordiska konsthistorien.
