Hilma af Klint (1862–1944) skapade abstrakt konst redan 1906 – alltså flera år före Kandinsky, Mondrian och Malevitj – men hennes konst visades inte offentligt förrän långt efter hennes död. Hon hävdade att målningarna inte kom från henne, utan från ”De Höga” – andeväsen som talade genom henne. Idag ses hon som en av modernismens viktigaste pionjärer, men hon målade i hemlighet och ansåg att världen ännu inte var redo för hennes visioner.
Guggenheim-museets utställning av hennes verk 2018 blev den mest besökta någonsin i museets historia – med över 600 000 besökare.
Målningarna till templet – en andlig konstexplosion utan motstycke
Mellan 1906 och 1915 skapade Hilma sin mest kända serie: ”Målningarna till templet” – 193 storskaliga, färgstarka verk fyllda med spiraler, symboler, och kontraster mellan manligt och kvinnligt. Dessa målningar ansåg hon vara beställda av andliga mästare via seanser och automatisk skrift tillsammans med kvinnogruppen ”De Fem”.
Hon målade ofta i trans och skrev själv att hon var ”ett redskap, inte konstnären”.
Färgerna hade specifika betydelser: gult = kvinnligt, blått = manligt, grönt = förening.
Hon ville att verken skulle installeras i ett särskilt tempel i spiralform – en plats för andlig upplysning och visuell undervisning. Det templet byggdes aldrig under hennes livstid, men en modern tolkning uppfördes 2023 i Stockholm av arkitektbyrån Snøhetta.
Vetenskap, mikroskop och galaxer i färg
Hilmas konst var inte slumpmässig – den inspirerades av naturvetenskap och mikroskopiska observationer. Hon var fascinerad av celler, spiralformer i snäckor, växtmönster och universums strukturer. Hennes verk från 1910-talet liknar idag bilder på galaxer, DNA-spiraler och energifält – långt innan dessa visualiseringar fanns tillgängliga för allmänheten.
Många av hennes abstrakta målningar liknar strukturer som upptäcktes av vetenskapen först flera decennier senare.
Hon förenade detta med esoteriska läror som teosofi (Blavatsky) och antroposofi (Steiner), där konst sågs som ett andligt språk för att förstå verkligheten.
Hilma af Klint var en utbildad konstnär som valde att lämna offentligheten
Hilma af Klint var en av de första kvinnorna som utbildades vid Konstakademien i Stockholm. Hon var skicklig i traditionellt måleri – porträtt, landskap, botaniska studier – men valde snart att följa en inre kallelse och lämna den konventionella konstvärlden. Hon deltog i spiritistiska seanser och dokumenterade i tusentals sidor de meddelanden hon tog emot.
Hon ansåg själv att samtiden inte var redo för hennes konst. Därför stipulerade hon i sitt testamente att hennes verk inte fick visas förrän tidigast 20 år efter hennes död.
Moderna Museet tackade nej till hela hennes samling 1970. Först på 1980-talet började hon få viss uppmärksamhet.
Stiftelsen Hilma af Klints Verk – och den infekterade konflikten
Hilma af Klint testamenterade alla sina målningar och anteckningar till sin brorson, som senare skapade Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Stiftelsen har bevarat och katalogiserat över 1200 verk. Men de senaste åren har varit turbulenta – delar av familjen har kritiserat stiftelsen för att kommersialisera hennes verk mot hennes vilja.
Samarbeten med techbolag, tryckförsäljning och NFT-diskussioner har väckt frågor om huruvida hennes andliga syfte förvrängs i marknadens namn.
Enligt The Guardian pågår en ”fientlig uppgörelse” inom familjen af Klint om rätten till konstnärens arv.
Från osynlig till global ikon på 2000-talet
När Guggenheim i New York 2018 anordnade den första stora utställningen av Hilma af Klints verk, slog den alla besöksrekord. Därefter har hennes konst turnerat världen över – till Tate Modern, MoMA och Louisiana – och inspirerat både konstnärer, filosofer och modedesigners.
Hennes konst anses idag ligga i skärningspunkten mellan vetenskap, andlighet och feminism – ett fullständigt unikt uttryck som inte liknar något annat i konsthistorien.
Många ser Hilma af Klint som en föregångare till modern konceptkonst, systemspråk och till och med AI-genererad konst.
Fler fascinerande fakta om Hilma af Klint
- Hon producerade över 1200 målningar och 125 anteckningsböcker – ett av världens mest omfattande konstnärliga arkiv.
- Hennes verk har visats i över 40 länder sedan 2010.
- Serien Svanen, Duvan och Altartavlorna är några av hennes mest symboltyngda serier.
- Hon planerade ett bokverk kallat ”Atomserien” – där varje målning visualiserar olika nivåer av materia och energi.
Hilma af Klint förutspådde själv att hennes verk skulle förstås först efter 100 år. Och exakt 100 år efter hennes genombrottsperiod började världen äntligen se.
