Pojke med kråka

Akseli Gallen-Kallela

Akseli Gallen-Kallela (1865–1931) är den konstnär som mer än någon annan förkroppsligade den finska nationalkänslan genom bild. Med en palett laddad av Kalevalas mytologi, stark symbolik och politiska undertoner formade han Finlands kulturella självbild under en tid då landet kämpade för självständighet. Hans verk blev ikoniska inte bara för sin konstnärliga styrka – utan för att de visualiserade en hel nations drömmar, trauman och historia.

Akseli Gallen-Kallelas väg från Paris till Kalevala

Han föddes som Axel Gallén i Pori 1865, i en svenskspråkig advokatfamilj, men tog tidigt avstamp mot konsten. Studier i Helsingfors följdes av flytt till Paris och Académie Julian 1884. Där mötte han bland andra Albert Edelfelt och August Strindberg och exponerades för symbolism och samtida konstströmningar. År 1907 ändrade han officiellt sitt namn till Akseli Gallen-Kallela som en markering av sin finska identitet och nationalism.

Kalevala blev Gallen-Kallelas livsverk

Redan under sin bröllopsresa till Karelen 1890 började han hämta inspiration från Kalevala, det finska nationaleposet. Dessa berättelser skulle prägla hela hans konstnärskap. Verk som Försvaret av Sampo, Joukahainens hämnd, Lemminkäinens moder och Mammans död förenar finsk mytologi med dramatisk komposition, känslomässig laddning och stiliserad realism.

Hans dotter Marjattas död i difteri 1895 förändrade hans uttryck. Den sorg han bar speglas i de mörkare, mer symbolistiska tonerna i hans konst efter detta.

Akseli Gallen-Kallela utmanade makten med målningar

Inför världsutställningen i Paris 1900 skapade han fresken Ilmarinen plöjer ormåkern, där en av ormarna bar den ryska tsarens krona – en djärv protest mot den ryska överhögheten över Finland. Ett annat exempel är hans fresker i Jusélius-mauzóleet i Pori – en kyrklig byggnad med döden som centralt tema, där hans målningar förstördes av brand 1931 men rekonstruerades av sonen Jorma.

Akseli Gallen-Kallela som arkitekt och formgivare

Gallen-Kallela ritade själv sina ateljéer: Kalela (1894–1895) vid Ruovesi och Tarvaspää (1911–1913) i Esbo. Den senare rymmer idag Gallen-Kallela-museet. Han var också en skicklig formgivare som designade medaljer, uniformer, möbler – och till och med ett förslag till Finlands flagga efter självständigheten.

Akseli Gallen-Kallela i Afrika: Konstnär i nytt ljus

Mellan 1909 och 1911 reste Gallen-Kallela med familjen till Brittiska Östafrika (nuvarande Kenya). Där målade han över 150 verk med tydliga inslag av afrikanskt landskap, människor och vilda djur. Denna period präglades av starkare färger och ett friare, mer expressionistiskt bildspråk – ett nytt kapitel i hans konstnärliga utveckling.

Akseli Gallen-Kallela i USA och Taos-kolonin

1923 emigrerade han till USA, där han bland annat verkade i konstnärskolonin i Taos, New Mexico. Här inspirerades han av amerikanska ursprungsbefolkningars konst och kultur. Efter några år återvände han till Finland för att måla fresker till Nationalmuseet – ett arbete som pågick fram till hans död i Stockholm 1931.

Akseli Gallen-Kallelas konstnärliga arv och inflytande

Gallen-Kallela ses som en nationens bildpoet. Han blandade socialrealism, symbolism och expressionism med en förmåga att skapa konst som både var nationell och universell. Hans stil kännetecknas av starka konturer, tydlig form, mytologiska scener och ett djärvt färgspråk.

Hans konst lever idag vidare i tatueringar, frimärken, statliga byggnader och konstsamlingar – och i det kollektiva finska medvetandet.

Här finns Akseli Gallen-Kallelas verk i dag

  • Gallen-Kallela-museet, Tarvaspää, Esbo
  • Ateneum/Nationalgalleriet, Helsingfors
  • Jusélius-mauzóleet, Pori
  • Nationalmuseets Kalevala-fresker, Helsingfors
  • Verk i privata samlingar och på internationella auktioner (bland annat Sotheby’s)

Oväntade fakta om Akseli Gallen-Kallela

  • Förslaget till Finlands flagga från Gallen-Kallela hade ett gyllene lejon på blå botten.
  • En av de ormar han målade i Paris-fresken bar rysk tsarkrona – censurerades inte trots att Ryssland regerade över Finland.
  • Under finska inbördeskriget 1918 stred han på vita sidan och blev adjutant åt Mannerheim.
  • Hans målningar har ofta tolkats som inre själslandskap lika mycket som mytologiska berättelser.
  • Gallen-Kallelas verk är ofta efterfrågade internationellt – hans tavlor har sålts för miljontals kronor.

Akseli Gallen-Kallela är inte bara en konstnär – han är arkitekt för det visuella Finland.

About the author

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

NSKG – Nordiska Sällskapet för Konst och Grafik
Sekretessöversikt

Denna webbplats använder cookies så att vi kan ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.